KLK 2019/517. Kommunstyrelsen

Átírás

1

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) KLK 2019/517 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Uppdra åt tekniska nämnden att genomföra en släntförstärkning på den kommunalt ägda fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm. 2. Finansiering sker genom att omdisponera kr år 2019 från projekt Ny brandstation Sösdala till Släntförstärkning på fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm. 3. Utöver de medel som redan budgeterats år 2020 för Ny brandstation Sösdala ska kr arbetas in i tekniska nämndens investeringsbudget år 2020 för detta projekt i samband med över- och underskottshantering Investeringen ska fortsättningsvis vara anslagstyp Investeringen avseende Släntförstärkning på fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm ska vara anslagstyp 1. Hässleholms kommun äger fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6, se rödmarkerad cirkel på översiktskartan, bilaga 1. På gränsen mellan fastigheterna finns en slänt, se bilaga 2. Fastigheterna Pilhyllan 3-6 är på krönet av slänten. En byggnad på fastigheterna har problem med sättningar och ägaren har varit i kontakt med kommunen. Byggnaderna är byggda i slutet av 80-talet. Fastigheterna styckades Hässleholm Stadshuset, Nytorget kommunledningskontoret@hassleholm.se

4 2 (4) av år 1988 och ägdes vid tillfället av kommunen. Kommunen sålde de avstyckade fastigheterna som villatomter. Efter möte med fastighetsägaren har tekniska förvaltningen gett i uppdrag att utföra en geoteknisk undersökning för att utreda släntens hållfasthet. fullständiga rapport bifogas, se bilaga 3. Undersökningen visar att slänten inte bedöms vara tillfredställande vid någon av de beräknade sektionerna, en sektion vid varje fastighet. Sigma bedömer att det finns risk för släntras. Säkerhetsfaktorn för släntstabilitet uppnås inte vid någon beräknad sektion. Konsulten uppskattar kostnaden för släntförstärkning till cirka (±15 procent) kronor. Utöver det uppskattas projekteringskostnader om cirka kronor tillkomma. Arbetet bedöms därmed kosta cirka kronor (± ). Hässleholms kommun äger fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6, se rödmarkerad cirkel på översiktskartan, bilaga 1. På gränsen mellan fastigheterna finns en slänt, se bilaga 2, fastigheterna Pilhyllan 3-6 är på krönet av slänten. En byggnad på fastigheterna har problem med sättningar och ägaren har varit i kontakt med kommunen. Byggnaderna är byggda i slutet av 80-talet. Fastigheterna styckades av år 1988 och ägdes vid tillfället av kommunen. Kommunen sålde de avstyckade fastigheterna som villatomter. Fastigheterna är belägna på en gammal bågskyttebana. Fastighetsägaren har med anledning av sättningarna i huset anlitat Tyréns för en geoteknisk undersökning. Undersökningen visar på att marken vid huset består av sand, lera, grus och organisk jord. Den organiska jorden hittas ända ner till 3 meters djup. Även jordens fasthet provades och i tre av fyra punkter var jorden lös till 1-3 meters djup. Något som kan tyda på att jorden inte har packats. Det kan därmed konstateras att fyllningen är lös. I samband med undersökning beräknade konsulterna lutningen på den direkt kommunägda slänten som gränsar fastigheten. De fann en lutning på cirka 39 grader. Sand och grus har en rasvinkel mellan grader beroende på hur fast lagrad jorden är. I detta fall finns även en större mängd organisk jord. Efter möte med fastighetsägaren har tekniska förvaltningen beställt en utredning av släntens hållfasthet. fick uppdraget i december Fullständig rapport bifogas, se bilaga 3. Utredningen visar att släntens lutning varierar mellan graders vinkel. Jordlagret består till största delen av ett övre lager organisk jord på cirka 0,2-1 meters djup. Sedan ett undre lager som främst består av sand med minst 10 meters djup. Från släntfot till släntkrön är höjden cirka 15 meter. Undersökningen av slänten görs längs med hela gränsen till fastigheterna Pilhyllan 3-6. Undersökningen visar att slänten inte bedöms vara tillfredställande vid någon av de beräknade sektionerna, en sektion vid varje fastighet. De bedömer att det finns risk för släntras. Säkerhetsfaktorn för släntstabilitet uppnås inte vid någon beräknad sektion. Om slänten skulle rasa ytterligare och skapa skador på fastigheterna så kan JAV

5 3 (4) kommunen bli skadeståndsskyldig. Slänten är på kommunens mark och det är kommunen som har ansvar för dess hållbarhet. En annan upptäckt är att släntens hållfasthet är beroende av grundvattennivån. Vid mätningstillfället var grundvattennivån under det normala. Vid en återgång av grundvattennivån bedöms stabilitetsförhållandet påverkas negativt. Vid en ökning av grundvattennivån beräknas brottytan öka och hamna under befintliga hus. Något brottytan inte gör i dagsläget. Tekniska förvaltningen gav sedan konsulten i uppdrag att komplettera rapporten med en utredning av lämplig släntförstärkning. Två lämpliga alternativ utreddes, motfyllnad i släntens nedre del och jordspikning. Spont bedömdes inte vara kostnadseffektiv och utelämnades. Konsulten fann att den lämpligaste åtgärden av de två är jordspikning. Kostnaden uppskattas vara lägre, arbetet kan utföras under kortare tid och ingrepp i slänt, vegetation och träd blir mindre. Konsulten uppskattar kostnaden för jordspikning till cirka (±15 procent) kronor. Utöver det uppskattas projekteringskostnader om cirka kronor tillkomma. Arbetet bedöms därmed kosta cirka kronor (± ). Bedöms enligt tekniska nämnden inte föreligga behov av tillämpning. Bedöms enligt tekniska nämnden inte föreligga behov av tillämpning. Området ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Ärendet bedöms inte vara av karaktären att facklig samverkan behövs. Släntförstärkning på fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm beräknas kosta cirka 2,0 mnkr (±15 procent) och enligt uppgift från tekniska förvaltningen beräknas projektet kunna genomföras under år I ärendet framgår inte om omdisponering av budgetmedel från annat investeringsprojekt är möjligt. I den av tekniska nämnden inlämnade månadsuppföljningen per den 30 april 2019 framgår att 10,8 mnkr prognostiseras som överskott på projektet Ny brandstation Sösdala. JAV

6 4 (4) Ekonomiavdelningen föreslår att 2,0 mnkr omdisponeras från projekt Ny brandstation Sösdala till en Släntförstärkning på fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm och samtidigt föreslås att 2,0 mnkr arbetas in i tekniska nämndens investeringsbudget år 2020 för projekt Ny brandstation Sösdala i samband med över- och underskottshantering Investeringen föreslås fortsättningsvis vara anslagstyp 1. Investeringen avseende släntförstärkning på fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 i Hässleholm föreslås vara anslagstyp Översiktskarta 2. Slänten mellan fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan Rapport - Geoteknisk undersökning av slänt utförd av Ekonomiavdelningen Tekniska nämnden Berörda fastighetsägaren till Pilhyllan 3-6 i Hässleholm Kommunledningsförvaltningen Bengt-Arne Persson Eva-Lotta Svensson Gunilla Edvinsson JAV

7 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, Hässleholms kommun 600 m

8

9 PM GEOTEKNIK PILHYLLAN 3, HÄSSLEHOLMS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Alexander Berglin, Deniz Dagli Fredrik Andersson Fredrik Andersson

10 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och Geoteknisk kategori Underlag Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Övrigt material Styrande- och vägledande dokument Markförhållanden Topografi och ytbeskaffenhet Jordlagerföljd Befintliga konstruktioner Sammanställning av härledda egenskaper Hållfasthets- och deformationsegenskaper Hydrogeologiska förhållanden Stabilitetsberäkning Indata och materialparametrar Beräkningsgeometri Laster Resultat Känslighetsanalys Diskussion Rekommendationer och sammanfattning Armborstvägen 5 (Pilhyllan 3) Armborstvägen 7 (Pilhyllan 4) Armborstvägen 9 (Pilhyllan 5) Armborstvägen 11 (Pilhyllan 6) Fortsatta utredningar Släntförstärkning Motfyllnad i släntens nedre del Jordspikning Projekteringskostnader Slutsatser (27) Version 2.0

11 1 Inledning har på uppdrag av Hässleholms kommun utfört en geoteknisk undersökning för att utreda om befintliga slänter vid Armborstvägen i Hässleholm uppfyller säkerhetskraven gällande totalstabilitet enligt IEG rapport 4:2010. Det aktuella undersökningsområdet kan ses i Figur 1. Samtliga nivåer i denna PM avser nivåer i RH 2000 om inget annat anges. Figur 1. Det aktuella undersökningsområdet markerat med svartstreckad linje. Källa: Eniro.se 3(27) Version 2.0

12 2 Syfte och Geoteknisk kategori Syftet med utredningen är att undersöka om den befintliga slänten i anslutning till de befintliga fastigheterna Armborstvägen 5,7,9 och 11, se Figur 1, uppfyller gällande säkerhetskrav med avseende på totalstabilitet enligt krav i IEG Rapport 4:2010. Vidare är syftet även att undersöka om eventuella skred eller ras i slänten kan påverka närliggande fastigheter. Samtliga konstruktioner inom objektet bedöms kunna tillhöra Geoteknisk Kategori 2 (GK2) och Säkerhetsklass 2 (SK2). 3 Underlag 3.1 Tidigare utförda undersökningar Tyréns har under 2018 utfört en geoteknisk undersökning inom det aktuella området. Undersökningen utgjordes av fyra borrpunkter intill fastigheten Pilhyllan 3 (Armborstvägen 5), se Figur 2. Undersökningen utgjordes av fyra skruvprovtagningar samt tre CPT-sonderingar. Jordprover från skruvprovtagningarna skickades till laboratorium för klassificering och undersökning av vattenkvoter samt andelen organiskt material i jorden. Syftet med den tidigare utförda undersökningen var att utreda markrörelser som uppkommit vid husets nordvästra del. Figur 2. Tidigare utförda geotekniska undersökningar inom det aktuella området (Tyréns, 2018) 4(27) Version 2.0

13 3.2 Nu utförda undersökningar Markteknisk undersökningsrapport (MUR). Upprättad av. Daterad: Övrigt material Jordartskarta, Jorddjupskarta, Genomsläpplighetskarta, Bygglovshandlingar för fastigheterna Pilhyllan 3-6. Ledningsunderlag hämtat från ledningskollen.se 4 Styrande- och vägledande dokument Styrande eller vägledande dokument som använts vid upprättande av denna PM. Tabell 1. Standarder eller andra styrande dokument Typ Årtal AMA-Anläggning 2017 TK Geo 13/TR Geo BFS 2015:6, EKS , januari 1 IEG Rapport 4: IEG Rapport 6:2008, Rev Markförhållanden 5.1 Topografi och ytbeskaffenhet Ytbeskaffenheten inom det aktuella området består till största del av befintlig naturmark, se Figur 3 och Figur 4. Med hjälp av höjddata från utförda drönarskanningar inom området 2017 har markmodeller tagits fram. Enligt utförda drönarskanningar över området varierar marknivån mellan cirka +59,2 vid fastigheterna och cirka +44,4 vid släntfoten, se Figur 5. Den aktuella släntens lutning är minst ca 27% och maximalt 332 % vilket motsvarar cirka lutning, se Figur (27) Version 2.0

14 Figur 3. Topografin och ytbeskaffenheten inom det aktuella undersökningsområdet. Foto: Karl Lahtela Figur 4. Topografin och ytbeskaffenheten inom det aktuella undersökningsområdet. Foto: Karl Lahtela 6(27) Version 2.0

15 Figur 5. Framtagen markmodell visar höjdskillnaderna inom det aktuella undersökningsområdet. Figur 6. Framtagen markmodell som visar lutningen inom det aktuella undersökningsområdet. 7(27) Version 2.0

16 5.2 Jordlagerföljd Jordlagerföljden inom det aktuella undersökningsområdet består till största delen av ett övre lager av organisk jord med en mäktighet mellan cirka 0,2 m och 1 m. Den organiska jorden underlagras av sand med okänd mäktighet. Enligt utförda undersökningar bedöms sandlagrets mäktighet minst vara cirka 10 m. Djup till berg har ej kartlagts. 5.3 Befintliga konstruktioner Inom det aktuella undersökningsområdet finns idag skogsmark och befintliga bostadshus samt en gångstig, se Figur 7. Mellanhedsvägen avgränsar undersökningsområdet i Nordväst. De befintliga bostadshusen är enligt bygglovshandlingar grundlagda med torpargrund. Figur 7. Befintliga konstruktioner inom det aktuella undersökningsområdet. Källa: Eniro.se 8(27) Version 2.0

17 6 Sammanställning av härledda egenskaper 6.1 Hållfasthets- och deformationsegenskaper De härledda värdena i Tabell 2 baseras på utförda hejarsonderingar inom området. Hejarsonderingarna kan ses i den marktekniska undersökningsrapporten (MUR) upprättad av Tabell 2. Valda härledda värden, X Jordart Djup under markytan (m) Tunghet γ (γ ) (kn/m 3 ) Hållfasthetsegenskaper Deformationsegenskaper Sand (10)* * Tunghet hämtad från tabellerat värde i TK Geo 13 φ = 34 φ = 35 E = 15 MPa E = 20 MPa 7 Hydrogeologiska förhållanden Vid en grundvattenavvägning som utfördes den 10/ påträffades grundvatten på djupet 7,25 m under markytan (+49,4) vid punkten 18SC01. Grundvattenrören som sattes nedanför slänten i punkterna 18SC05 och 18SC08 var torra 1 m (+45,7) och 2 m (+47,3) under markytan. Detta indikerar att grundvattennivån ligger djupare än 2 meter under markytan. I punkt 18SC04 observerades grundvattennivån i rörets botten, cirka 2,6 m under markytan. Grundvattennivån kunde dock ej avläsas med instrument. Se ritning G för grundvattenrörens läge. Grundvattennivåer varierar med årstid och nederbörd och kan återfinnas på andra nivåer än ovan angivna. Enligt SGU:s karta över grundvattennivåer ligger grundvattennivåerna inom området under det normala för december 2018, se Figur (27) Version 2.0

18 Figur 8. Grundvattennivåer i små magasin till vänster och grundvattennivåer i större magasin till höger för December 2018 Källa: SGU.se 10(27) Version 2.0

19 8 Stabilitetsberäkning Stabilitetsberäkningar utfördes för att utreda om den befintliga slänten som angränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6 uppfyller gällande totalstabilitetskrav. Beräkningarna har utförts enligt gällande Eurokod EN med ledning av tillämpningsdokumentet IEG Rapport 4:2010. Samtliga beräkningar har utförts i SLOPE/W med analysmetoden Morgenstern-Price. Säkerhetsfaktorn för utförda stabilitetsberäkningar skall uppnå minst F φ = 1,3, vilket kan ses i Figur 9. Figur 9. Tillståndsbedömningar för den befintliga slänten som använts vid beräkningar 8.1 Indata och materialparametrar Vid beräkningar har en friktionsvinkel på 34 antagits genom hela sandlagret. Sand Tunghet: 18 kn/m 3 Karakteristisk friktionsvinkel: 34 (enligt Figur 10) 11(27) Version 2.0

20 Figur 10. Härledda värden på friktionsvinkeln 8.2 Beräkningsgeometri Beräkningsgeometrin är baserad på utförda geotekniska undersökningar samt data från utförda drönarskanningar Laster De befintliga husen har modellerats som en last om 15 kpa (dimensionerande). 8.4 Resultat De utförda stabilitetsberäkningarna visar på att säkerhetsfaktorn mot totalstabilitetsbrott ej är erforderlig för de aktuella slänterna, se Tabell 3 och Figur 11 - Figur 14. Tabell 3. Säkerhetsfaktorn för de olika sektionerna Lägsta säkerhetsfaktorn Sektion 0,921 Sektion A-A 0,830 Sektion B-B 1,007 Sektion C-C 0,747 Sektion D-D 12(27) Version 2.0

21 Figur 11. Säkerhetsfaktorer för olika brottytor längs med Sektion A-A. Krav F φ = 1, (27) Version 2.0

22 Figur 12. Säkerhetsfaktorer för olika brottytor längs med Sektion B-B. Krav F φ = 1, (27) Version 2.0

23 Figur 13. Säkerhetsfaktorer för olika brottytor längs med Sektion C-C. Krav F φ = 1, (27) Version 2.0

24 Figur 14. Säkerhetsfaktorer för olika brottytor längs med Sektion D-D. Krav F φ = 1, Känslighetsanalys En känslighetsanalys har utförts för att primärt studera hur säkerhetsfaktorn och brottytans karaktär påverkas av förändrande grundvattennivåer och friktionsvinklar. Känslighetsanalysen har utförts för sektion B-B då denna bedöms vara den mest kritiska sektionen Ökad grundvattennivå Enligt utförda beräkningar ger en grundvattenhöjningarna upphov till märkbara skillnader på brottytornas karaktärer, se Figur 15 - Figur 17. Vid en 1,5 m grundvattenhöjning går brottytan under den befintliga konstruktionen. 16(27) Version 2.0

25 Figur 15. Grundvattennivåns påverkan på släntstabiliteten vid 0,5 m grundvattenökning. Krav F φ =1,3 17(27) Version 2.0

26 Figur 16. Grundvattennivåns påverkan på släntstabiliteten vid 1,0 m grundvattenökning. Krav F φ =1,3 18(27) Version 2.0

27 Figur 17. Grundvattennivåns påverkan på släntstabiliteten vid 1,5 m grundvattenökning. Krav F φ =1, Förändrad friktionsvinkel För att ta hänsyn till eventuella osäkerheter i samband med utförandet eller utvärderingen av hejarsonderingarna har känslighetsanalysen även utförts för att studera friktionsvinkelns påverkan på säkerhetsfaktorn. En högre friktionsvinkel ger upphov till en högre säkerhetsfaktor. En förändring av friktionsvinkeln bedöms ej vara kritisk för att uppnå erforderlig säkerhetsfaktor. 8.6 Diskussion Utförda beräkningar visar på att säkerhetskravet på F φ = 1,3 ej uppnås för någon av de kontrollerade sektionerna. Beräkningarna indikerar så väl ytliga brott (ej kritiska) samt mer djupgående brott som bedöms vara kritiska. Vid beräkningar har hänsyn dock ej tagits till den befintliga vegetationen som ger upphov till en gynnsam effekt på totalstabiliteten genom dess rötter. Den gynnsamma effekten från vegetation och rötter är dock svåruppskattad, varvid den utelämnades. I samtliga beräknade sektioner har grundvattennivån ej haft någon påverkan på resultatet, detta då brottytan ej går genom grundvattenytan. Vid en höjning av grundvattennivån försämras jordens mothållande krafter vilket ger upphov till lägre säkerhetsfaktor samt större brottytor vilket har redovisats i avsnitt 8.4. Enligt utförda beräkningar påverkar de befintliga byggnaderna ej stabilitetsförhållandena. 19(27) Version 2.0

28 9 Rekommendationer och sammanfattning Enligt utförda beräkningar bedöms stabiliteten ej vara tillfredställande för någon av de kontrollerade sektionerna. Då grundvattennivåerna är under det normala i området kan en återgång till normala grundvattennivåer ha en negativ påverkan på släntstabiliteten. På grund av grundvattnets betydelse rekommenderas kompletterande grundvattenrör till större djup installeras. Då tidigare borrhål rasat igen vid installation av grundvattenrör rekommenderas foderrör behövas vid installation av nya grundvattenrör. Fortsatta grundvattenavvägningar rekommenderas även i befintliga rör för att kartlägga grundvattennivån under en längre period. I skrivande stund bedöms en släntförstärkning vara nödvändig för att minimera risken för ras. Slänten kan exempelvis förstärkas genom jordspikning, spont eller utläggning av material vid släntfoten, s.k. tryckbank, för att öka den mothållande kraften och därmed öka säkerheten mot ras även utflackning av slänt. Fortsatta undersökningar bedöms krävas för att undersöka det mest lämpliga förstärkningsalternativet. Att slänten trots den låga säkerhetsfaktorn står kan bero på rötternas bindande effekt och negativa portryck (sugkrafter). Dessa är dock svåra att långsiktigt tillgodoräkna sig som en gynnsam effekt. 9.1 Armborstvägen 5 (Pilhyllan 3) Enligt utförda beräkningar bedöms stabiliteten ej vara tillfredsställande för den beräknade sektionen A-A vid fastigheten Pilhyllan 3. Att uppfylla kraven för stabilitet är beroende av att grundvattennivån inte stiger mer än 1 meter. Då grundvattennivån är under det normala i området kan en återgång till normala grundvattennivåer ha en negativ påverkan på stabilitetsförhållandena. Fortsatta grundvattenavvägningar i grundvattenrör intill fastigheten Pilhyllan 3 rekommenderas, exempelvis 1 gång i månaden. 9.2 Armborstvägen 7 (Pilhyllan 4) Enligt utförda beräkningar bedöms stabiliteten ej vara tillfredsställande för den beräknade sektionen B-B vid fastigheten Pilhyllan 4. Enligt beräkningar kan brottytan gå in under befintlig fastighet. Att uppfylla kraven för stabilitet är beroende av att grundvattennivån inte stiger mer än 1 meter. Då grundvattennivån är under det normala i området kan en återgång till normala grundvattennivåer ha en negativ påverkan på stabilitetsförhållandena. Grundvattenrör rekommenderas installeras för att mäta grundvattennivån och dess fluktuation under en längre period. Mätningar rekommenderas ske 1 gång i månaden. 9.3 Armborstvägen 9 (Pilhyllan 5) Enligt utförda beräkningar bedöms stabiliteten ej vara tillfredsställande för den beräknade sektionen C-C vid fastigheten Pilhyllan 5. Resultatet indikerar att risk för ras föreligger. Brottytan bedöms dock ej vara lika omfattande som för Pilhyllan 3 och Pilhyllan 4. En grundvattenökning med 1,5 m bedöms utifrån beräkningar ej ge upphov till en förändrad säkerhetsfaktor eller brottyta. 9.4 Armborstvägen 11 (Pilhyllan 6) Enligt utförda beräkningar bedöms stabiliteten ej vara tillfredsställande för den beräknade sektionen D-D vid fastigheten Pilhyllan 6. Resultatet indikerar att risk för ras föreligger inom fastigheten. Brottytan bedöms dock ej vara lika omfattande som för Pilhyllan 3 och Pilhyllan 4. En grundvattenökning bedöms enligt utförda beräkningar ge upphov till större och mer 20(27) Version 2.0

29 omfattande brottytor. Grundvattenrör rekommenderas installeras för att mäta grundvattennivån och dess fluktuation under en längre period. Mätningar rekommenderas ske 1 gång i månaden. 10 Fortsatta utredningar Fler grundvattenrör rekommenderas installeras i närområdet för att kartlägga grundvattennivån och dess fluktuation under en längre tidsperiod. Då tidigare borrhål har rasat in bör foderrör användas vid installation av nya grundvattenrör. Grundvattennivån kan avläsas manuellt med kontinuerliga intervall, exempelvis 1 gång i månaden. Ett alternativ till manuell avläsning är att installera grundvattenloggers som registrerar grundvattenförändringar kontinuerligt. Vidare rekommenderas fler undersökningar, främst CPT-u undersökningar för att vidare kartlägga jordens hållfasthet och deformationsegenskaper. För att vidare undersöka stabilitetsförhållanden på platsen kan mätdubbar installeras i slänten för att mäta rörelser i slänten. Rörelser bekräftar de låga säkerhetsfaktorerna. Mätning av dubbarna rekommenderas ske två gången om året. 11 Släntförstärkning Utifrån de beräknade säkerhetsfaktorerna för befintliga slänter har det bedömts att släntförstärkning erfordras. Två förstärkningsalternativ, jordspikning och motfyllnad i släntens nedre del, har ansetts vara aktuella. Spont bedöms ej kostnadseffektiv och utelämnas därför i analysen. Den mest kritiska sektionen (sektion B-B) med avseende på säkerhetsfaktorn har använts för stabilitetskontroller vid utförande av förstärkning. Analyserna har utförts enligt partialkoefficientmetoden vilket innebär att indata i form av jordegenskapers dimensionerande värden har nyttjats. Vid en stabilitetsutredning med partialkoefficientmetoden är kravet för säkerhetsfaktorn 1,0 enligt IEG Rapport 6: Motfyllnad i släntens nedre del Denna metod syftar till att förbättra stabilitetsförhållandena genom att fylla upp släntens nedre del med tyngre material (exempelvis, krossmaterial) som fungerar som tryckbank och betydligt minskar glidytornas omfattning. En lösning med gabionmur har projekterats vid släntfoten för att kunna förebygga glidning av fyllmaterialet längs befintliga slänten. En konceptskiss redovisas i Figur 18. Resultaten av stabilitetsanalysen för den förstärkta slänten visas i Figur 19. I Figur 19 har motfyllnaden modellerats som ett bergkrossmaterial där glidytan kan gå igenom. Samtliga glidytor med en säkerhetsfaktor lägre än 1,0 visas även i Figur 19. Resultaten indikerar en lokal brottmekanism vid släntkrönet vilket bedöms vara säker med avseende på gynnsamma effekter (exempelvis, trädrötter, vegetation eller skenbar kohesion osv.) som håller ihop slänten. Brottet är ej heller kritiskt för byggnadens stabilitet. 21(27) Version 2.0

30 Motfyllnad Gabionmur Befintlig slänt Figur 18. Konceptskiss för motfyllnad i släntens nedre del. Gabion anläggs för att förhindra ett brott var ny fyllning glider ovan befintlig mark. Figur 19. Stabilitetsförhållanden hos den motfyllda slänten Figur 20 indikerar att den erforderliga jordvolymen för att kunna stabilisera slänten är ca 17 m 3 /m slänt. Tabell 4 visar en grov kostnadsuppskattning utifrån ett medelvärde av fyllvolym om 17 m 3 /m längs hela släntens sträcka. Det bör dock påpekas att det är möjligt att sänka kostnaderna genom att optimera fyllnadsmängderna vid varje enskild sektion. Flaskhalsen vid utförande av denna lösning är anläggning av gabionmurar. Enligt uppgift från leverantör (Svenska Geotech) är det möjligt att utföra 10 m 2 synlig yta gabion per dag med 2 arbetare och en grävmaskin. Detta medför att det tar ca 69 arbetsdagar för att slutföra arbetet. 22(27) Version 2.0

31 Fyllvolym 17 m 3 /m Figur 20. Uppskattning av fyllnadsvolymer Tabell 4. Sammanställning av kostnadsuppskattning motfyllnad i släntens nedre del. Grävare#1 avser anläggning av gabionmurar och Grävare#2 avser material transport. Sträcka [m] Volym [m 3 ] Densitet [t/m 3 ] Pris [SEK/m/m höjd] Total höjd [m] Pris [SEK/t] Pris [SEK/m 3 ] Total pris [SEK] Bergkross , , Gabion , Dagar Pris [SEK/timme] Antal Total pris [SEK] Arbetare Grävare # Grävare # Material Transport Total = SEK (±15 %) 11.2 Jordspikning Jordspikning bedöms vara ett rimligt förstärkningsalternativ med tanke på vegetation och träd som förekommer längs slänten. Denna metod påverkar slänten i mindre omfattning och avser att förstärka slänten genom att bilda ett armerat block som förhindrar rörelser hos den bakomliggande jorden. 23(27) Version 2.0

32 Jordspikar har modellerats i beräkningsprogrammet med ett c/c avstånd om 1,5 m enligt mönster i Figur 21. I Figur 22 visas jordspikarnas egenskaper som används i beräkningen. Jordspikarnas längd har förutsatts vara 6 m. c/c=1,5 m ca 6 m Figur 21. Jordspikningmönster ca 115 m Figur 22. Sammanställning av jordspikarnas egenskaper Stabilitetsförhållanden vid den jordspiksförstärkta slänten redovisas i Figur 23. Ingen stabilitetspåverkande glidyta med en säkerhetsfaktor lägre än 1,0 kunde hittats av programmet vilket betyder att stabiliteten är tillfredsställande. Spikarnas bidrag till totalstabiliteten visas i Figur 24. Tabell 5 och Tabell 6 har använts vid uppskattning av kostnader för utförande av jordspikning vilket har sammanställts i Tabell 7. Kostnadskalkylen som redovisas i Tabell 7 är översiktlig och baseras på priser från 2003 (se Tabell 6) vilket har uppräknats till 2019 års penningvärde. 24(27) Version 2.0

33 Förstärkt yta (ca 6 m) Brottyta Figur 23. Stabilitetsförhållanden hos den förstärkta slänten Figur 24. Spikarnas bidrag till totalstabiliteten 25(27) Version 2.0

34 PM Geoteknik Tabell 5. Referensvärden för tidsåtgång vid val av jordspikning (källa: SGF, 2003) Tabell 6. Referensvärden för kostnadsuppskattning vid val av jordspikning (källa: SGF, 2003) Tabell 7. Sammanställning av kostnadsuppskattning för jordspikning Förstärkt yta [m 2 ] Tid att utföra 100 m 2 förstärkning [dygn] Total tid [dygn] Kostnad att utföra 100 m 2 förstärkning [SEK] Total pris [SEK] (± 15 %) 11.3 Projekteringskostnader Projekteringskostnader för varje enskild förstärkningsmetod visas i Tabell 8. Arbetet har delats i olika moment och består av kompletterande fältundersökningar, detaljberäkningar samt rapportering av resultaten i olika form (exempelvis rapporter och ritningar). Kompletterande fältarbetet består av Jord-bergsonderingar (Jb), hejarsonderingar (HfA), skruvprovtagningar samt installation av GV-rör. Syftet med detaljberäkningar är att optimera den valda metoden för att formulera en mer lönsam lösning med mindre förstärkningsåtgärd. Version (27)

35 PM Geoteknik Tabell 8. Projekteringskostnader Projekteringskostnader Pris [SEK] Fält (kompletterande): *Fält (2-3 dagar) *Rapportering (MUR & PM) Beräkningar: *Beräkningar *Rapportering (PM Beräkning) Släntinmätning (topografi) Ritningar Kontrollprogram Mängdförteckning Övrigt Total pris Slutsatser En stabilitetsutredning av slänterna längs Armborstvägen i Hässleholm har utförts. Stabilitetsförhållanden i slänten bedöms ej vara tillfredsställande i dagsläget och förstärkningsåtgärder erfordras och har föreslagits. För detta ändamål har två olika metoder (motfyllnad i släntens nedre del och jordspikning) vidare utforskats. Beräkningsresultaten indikerar att bägge metoderna har potential att förbättra stabilitetsförhållanden i slänten. Det bör dock påpekas att resultaten ej skulle användas som underlag vid projektering eller byggnation. Översiktliga kostnader, samt översiktlig tidsåtgång för att slutföra arbetet, för varje respektive metod har upprättats. Kostnadskalkylen indikerar att jordspikning är mer resurssnål, tar mindre tid att utföra, påverkar slänten minimalt (dvs. de befintliga träden och vegetation kan bibehållas vid utförande av arbetet) och således rekommenderas. Dessutom skulle påverkan på miljön betraktas vid transfer av bergkrossmaterial i samband med förstärkning av slänten med motfyllnad m 3 bergkross motsvarar ca 210 lastbilar (13m 3 per lastbil har antagits). Detta kombinerade med sämre tillgänglighet för utläggning av krossmaterial gör jordspikningen mer applicerbar och rimlig lösning. Version (27)

36 Tekniska nämnden Protokoll 15 (22) Sammanträdesdatum: Ansökan om medel för att åtgärda ostabil slänt vid fastigheterna Pilhyllan 3-6 Dnr: TF 2018/1892 Beslut Tekniska nämnden beslutar följande: - att föreslå kommunstyrelsen anslå medel för åtgärdande av släntförstärkning. Åtgärden finansieras av kommunfullmäktiges konto för oförutsedda utgifter. - att föreslå kommunstyrelsen uppdra åt tekniska förvaltningen att genomföra släntförstärkningen. Beskrivning av ärendet Hässleholms kommun äger fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6, se bilaga 1 för översiktskarta. På gränsen mellan fastigheterna finns en slänt, se bilaga 2, fastigheterna Pilhyllan 3-6 är på krönet av slänten. En byggnad på fastigheterna har problem med sättningar och ägaren har varit i kontakt med kommunen. Byggnaderna är byggda i slutet av 80-talet. Fastigheterna styckades av 1988 och ägdes vid tillfället av kommunen. Kommunen sålde de avstyckade fastigheterna som villatomter. Fastigheterna är belägna på en gammal bågskyttebana. Fastighetsägaren har med anledning av sättningarna i huset anlitat Tyréns för en geoteknisk undersökning. Undersökningen visar på att marken vid huset består av sand, lera, grus och organisk jord. Den organiska jorden hittas ända ner till 3 meters djup. Även jordens fasthet provades och i tre av fyra punkter var jorden lös till 1-3 meters djup. Något som kan tyda på att jorden inte har packats. Det kan därmed konstateras att fyllningen är lös. I samband med undersökning beräknade konsulterna lutningen på den direkt kommunägda slänten som gränsar fastigheten. De fann en lutning på ca 39 grader. Sand och grus har en rasvinkel mellan grader beroende på hur fast lagrad jorden är. I detta fall finns även en större mängd organisk jord. Efter möte med fastighetsägaren har tekniska förvaltningen beställt en utredning av släntens hållfasthet. Sigma fick uppdraget december Fullständig rapport Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

37 Tekniska nämnden Protokoll 16 (22) Sammanträdesdatum: bifogas, se bilaga 3. Utredningen visar att släntens lutning varierar mellan graders vinkel. Jordlagret består till största delen av ett övre lager organisk jord på ca 0,2-1 meters djup. Sedan ett undre lager som främst består av sand med minst 10 meters djup. Från släntfot till släntkrön är höjden ca 15 meter. Undersökningen av slänten görs längs med hela gränsen till fastigheterna Pilhyllan 3-6. Undersökningen visar att slänten inte bedöms vara tillfredställande vid någon av de beräknade sektionerna, en sektion vid varje fastighet. De bedömer att det finns risk för släntras. Säkerhetsfaktorn för släntstabilitet uppnås inte vid någon beräknad sektion. En annan upptäckt är att släntens hållfasthet är beroende av grundvattennivån. Vid mätningstillfället var grundvattennivån under det normala. Vid en återgång av grundvattennivån bedöms stabilitetsförhållandet påverkas negativt. Vid en ökning av grundvattennivån beräknas brottytan öka och hamna under befintliga hus. Något brottytan inte gör i dagsläget. Tekniska förvaltningen gav sedan konsulten i uppdrag att komplettera rapporten med en utredning av lämplig släntförstärkning. Två lämpliga alternativ utreddes, motfyllnad i släntens nedre del och jordspikning. Spont bedömdes inte vara kostnadseffektiv och utelämnades. Konsulten fann att den lämpligaste åtgärden av de två är jordspikning. Kostnaden uppskattas vara lägre, arbetet kan utföras under kortare tid och ingrepp i slänt, vegetation och träd blir mindre. Konsulten uppskattar kostnaden för jordspikning till ca (±15 %) kronor. Utöver det uppskattas projekteringskostnader om ca kronor tillkomma. Arbetet bedöms därmed kosta ca kronor (± ). Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Ej aktuellt Ej aktuellt Området ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Ej aktuellt Släntras kan medföra skador i byggnader. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Tekniska nämnden Protokoll 17 (22) Sammanträdesdatum: Tekniska nämndens arbetsutskott beslutade , 93, följande: - Att föreslå tekniska nämnden föreslå kommunstyrelsen att anslå medel för åtgärdande av släntförstärkning. Åtgärden finansieras av kommunfullmäktiges konto för oförutsedda utgifter. - Att föreslå tekniska nämnden föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att genomföra släntförstärkningen. Sänt till: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

39 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) TF 2018/1892 Ansökan om medel för att åtgärda ostabil slänt vid fastigheterna Pilhyllan 3-6 Förslag till beslut - - Att tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att anslå medel för åtgärdande av släntförstärkning. Åtgärden finansieras av kommunfullmäktiges konto för oförutsedda utgifter. Att tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att genomföra släntförstärkningen. Beskrivning av ärendet Hässleholms kommun äger fastigheten 87:16 som gränsar till fastigheterna Pilhyllan 3-6, se bilaga 1 för översiktskarta. På gränsen mellan fastigheterna finns en slänt, se bilaga 2, fastigheterna Pilhyllan 3-6 är på krönet av slänten. En byggnad på fastigheterna har problem med sättningar och ägaren har varit i kontakt med kommunen. Byggnaderna är byggda i slutet av 80-talet. Fastigheterna styckades av 1988 och ägdes vid tillfället av kommunen. Kommunen sålde de avstyckade fastigheterna som villatomter. Fastigheterna är belägna på en gammal bågskyttebana. Fastighetsägaren har med anledning av sättningarna i huset anlitat Tyréns för en geoteknisk undersökning. Undersökningen visar på att marken vid huset består av sand, lera, grus och organisk jord. Den organiska jorden hittas ända ner till 3 meters djup. Även jordens fasthet provades och i tre av fyra punkter var jorden lös till 1-3 meters djup. Något som kan tyda på att jorden inte har packats. Det kan därmed konstateras att fyllningen är lös. I samband med undersökning beräknade konsulterna lutningen på den direkt kommunägda slänten som gränsar fastigheten. De fann en lutning på ca 39 grader. Sand och grus har en rasvinkel Hässleholms kommun / Hässleholm Hantverkaregatan tekniskanamnden@hassleholm.se

40 2 (3) mellan grader beroende på hur fast lagrad jorden är. I detta fall finns även en större mängd organisk jord. Efter möte med fastighetsägaren har tekniska förvaltningen beställt en utredning av släntens hållfasthet. Sigma fick uppdraget december Fullständig rapport bifogas, se bilaga 3. Utredningen visar att släntens lutning varierar mellan graders vinkel. Jordlagret består till största delen av ett övre lager organisk jord på ca 0,2-1 meters djup. Sedan ett undre lager som främst består av sand med minst 10 meters djup. Från släntfot till släntkrön är höjden ca 15 meter. Undersökningen av slänten görs längs med hela gränsen till fastigheterna Pilhyllan 3-6. Undersökningen visar att slänten inte bedöms vara tillfredställande vid någon av de beräknade sektionerna, en sektion vid varje fastighet. De bedömer att det finns risk för släntras. Säkerhetsfaktorn för släntstabilitet uppnås inte vid någon beräknad sektion. En annan upptäckt är att släntens hållfasthet är beroende av grundvattennivån. Vid mätningstillfället var grundvattennivån under det normala. Vid en återgång av grundvattennivån bedöms stabilitetsförhållandet påverkas negativt. Vid en ökning av grundvattennivån beräknas brottytan öka och hamna under befintliga hus. Något brottytan inte gör i dagsläget. Tekniska förvaltningen gav sedan konsulten i uppdrag att komplettera rapporten med en utredning av lämplig släntförstärkning. Två lämpliga alternativ utreddes, motfyllnad i släntens nedre del och jordspikning. Spont bedömdes inte vara kostnadseffektiv och utelämnades. Konsulten fann att den lämpligaste åtgärden av de två är jordspikning. Kostnaden uppskattas vara lägre, arbetet kan utföras under kortare tid och ingrepp i slänt, vegetation och träd blir mindre. Konsulten uppskattar kostnaden för jordspikning till ca (±15 %) kronor. Utöver det uppskattas projekteringskostnader om ca kronor tillkomma. Arbetet bedöms därmed kosta ca kronor (± ). Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Ej aktuellt Barnperspektivet Ej aktuellt Miljökonsekvenser Området ligger inom skyddsområde för vattentäkt. Facklig samverkan Ej aktuellt JAV

41 3 (3) Ekonomiska konsekvenser Släntras kan medföra skador i byggnader. Bilagor Bilaga 1: Karta Bilaga 2: Slänten Bilaga 3: Rapport - Geoteknisk undersökning av slänt Sändlista: Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Karl Lahtela Exploateringsingenjör JAV