Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN
|
|
- Éva Bodnárné
- 3 évvel ezelőtt
- Látták:
Átírás
1 TAPAK 8 Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN tiryimyim@gmail.com Yangia anidakangma : Tir Yimyim tiryimyim@aolima tir yimyim Assad pezübenbuba Syrian tir asütsü tenangzüktepba agiogo TAPAK 3 Assam Budget : FINER-i pelaa agizüker, Congress-i aitsür VOL. XVIII NO. 274 (ADOK 274) DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 HSLC aser HSSLC result atema temetettsü Dimapur, July 17, 2021 (TYO): July 20, 2021 nung HSLC aser HSSLC Examinations 2021 indang results adoktsü dak sendakba osang kar tanü Nagaland Board of School Education (NBSE)-i HSLC aser HSSLC Examinations 2021 indang results tsünglanglen agüja aliba ama angutsü. A.INTERNET: Marks/marksheet download asütsü atema: (a) (b) (c) B SMS: Agüja aliba ama zülur SMS ajanga results metettsü akok: 1. HSLC (Class 10) Examination 2021 SMS - NB10<space>ROLL NUMBER to HSSLC (Class 12) Examination 2021 SMS - NB12<space>ROLL NUMBER to C.Android Mobile App - a p p s / details?id=nbse.results.shiksha D. PRINTED FORM: NBSE-i Marksheets/Pass Certificates den külemi reju ajak nem Result Gazettes agütsütsü. July 28, 2021 nungi dang Centre Superintendents nem documents agütsütsü aser parnoki agizükba sülen school tem nem lema agütsütsü. Centre Superintendent kar marutettsüsa kümra, Centre Superintendent ka nem authorization letter agütsütsü akok, ta NBSE-i Iba mapa ya district lemsar inyaktsü aser NBSE portal aser district Whatsapp groups nung iba osang lemsateptsü. Anungji Centre Superintendent ajaki anogo lemzükba nung arua agizüktsü mepishir, ta parnokisa NBSE indang portal nungsa Standard Operating Procedures (SOP) ajak angutsü. COVID-19 Nagaland: 100 dak putet, 60 taneptsü angu, 5 asü Kohima, July 17, 2021 (TYO): Deobarnü Nagaland nung nisung 100 dak COVID-19 aliba putet aser nisung 5 asü. "Tanü nisung 100 dak COVID-19 putet. Parnokji Dimapur nung 36, Kohima nung 25, Mokokchung nung 12, Wokha nung 8, Peren nung 5, Phek o Tuensang nung pezüzü (4), Longleng nung 3, Kiphire nung 2 aser Mon nung 1 lir. Parnok züngsema nisung 26,576 kümogo" ta Integrated Disease Surveillance Project atema State Nodal Officer, Dr Nyanthung Kikon-i "Maneni tanü COVID-19 puteta alir nisung 60 tashi taneptsü angu. Parnokji Mokokchung nung 23, Tuensang nung 13, Kohima nung 9, Dimapur nung 6, Peren nung 5, Phek nung 2 aser Kiphire o Mon nung kaka (1) lir. Parnok züngsema nisung 24,205 tashi taneptsü nguogo" ta paisa Nagaland nung taneptsü angur 91.08% lir aser tang nisung 1,112 anepaludar, ta paisa shisem. Deobarnü COVID-19 puteta alir nisung 5 asü. Dimapur o Kohima nung anana (2) aser Mokokchung nung ka asü. Parnok züngsema tasür ajak agi 524 kümogo saka nisung 14 bo tanga tashidak ajanga asü, ta Dr Kikon-isa Nagaland nung COVID-19 alitsü akok ta temolung melemi bilemba sample 2,45,476 tendang. RT-PCR ajanga 1,00,442, TrueNat ajanga 64,908 aser Rapid Antigen Test ajanga 80,126 tendang, ta paisa "Hokolbar tashi nung nisung 5,45,732 nem COVID-19 vaccine indang dose 6,60,283 agütsüogo" ta State Immunization Officer, Dr Ritu Thurr-ia Vaccine agirtemji frontline workers 60,480, healthcare professionals 15,882, arishi küm 45 ser temapur 1,70,103 aser arishi küm 18 nungi 44 tsüngda alir 2,99,267 lir, ta paisa "Vaccine agirtem rongnungi nisung 1,14,551-i dose anaprong agiogo. Parnokji frontline workers 34,669, healthcare workers 11,606, arishi küm 45 ser temapur 66,126 aser arishi küm 18 nungi 44 tsüngda alir 150 lir" ta Dr Thurr-isa Kohima, July 17, 2021 (TYO): Nagaland nung Deobar nungi tenzüker August 1 tashi Unlock- 3 alitsü. Iba atema Honibarnü Nagaland Chief Secretary J Alam-i SOPs tasentem latetba osang Unlock-3 mapang July 26 nungi college tem lapoktsü melar aser iba atema tesayurtem aser non-teaching staff ajaki vaccine indang dose anaprong mesüra kabo agir asütsüla. Dose ka dang agirtemjia anogo 15 bo süir asütsüla aser Home Departmenti agütsüba SOP sülen anidaktsüla, ta Chief Secretary-i Kasa inyakyim nung August 2 nungi Class 11 aser 12 atema school tem lapoktsü melar ta tanü Chief Secretary-i ashi, saka yashi HPC on COVID-19 atema sorkar otongdartemibo July 26 nungi higher secondary school tem lapoktsü melar ta July 26, 2021 nungisa in-house skill development institutes/ establishments nung nisung 50 tashi lapoktsü melar. Ajisüaka, college tem dang tuyuba ama trainers, assistants aser nonteaching staff-i vaccine agir asütsüla. Kilung nung nisung 50 aser kima nung nisung 100 tashi adenshia lokti sentongtem agitsü melar saka mapang ajak nung COVID-19 inyakyim aser SOPs benshitsüla, ta Nagaland chief secretary-isa Restaurant tem nung nisung 50% melar saka attendants/staff ajaki temalen shia aliba ama vaccine agir asütsüla, ta paisa District Task Force ajaki tensa ajurura micro-containment zones tesemtem shimtsü tetuyuba agütsür ta Chief Secretary-isa DISTRICT BALALA TSÜNGDA SENZÜRTEM: Nagaland kübok district balala tsüngda gari tila ajanga senzütsü melar saka driver dena passenger dak shirangba yimya malitsüla aser COVID-19 vaccine indang dose anaprong mesüra kabosa agir asütsüla. Vaccine indang dose kaji anogo 15 jelia agiba asütsüla. Gari tesülen nisung ana den tema mamentsü aser driver o passenger ajaki COVID-19 inyakyim benshitsüla, ta Chief Secretary-i Vaccine indang dose anaprong magirtem mesüra anogo 15 majunger kar kodamasü senzütsüsa kümra District Task Force nungi temelaba balaka meshitsü akok. TANGALEN NUNGI ARURTEM: Tangalen nungi Nagaland-i arurtem ajak COVID-19 tendangtsü. Agüja aliba Points of Entry (PoE) nung Screening Test asütsü: a. Dimapur Airport b. Dimapur Railway Stationhaltage of only long distance trains c. Dimapur- New Field Check Gate and Dillai Gate d. Kohima- Khuzama e. Mokokchung- Tsutapela and Watiyongpang f. Mon- Naginimora & Tizit g. Wokha- Bhandari h. Phek- Lanye Junction & Akash Bridge Tangalen nungi arur ajak dak shirangba yimya malitsüla aser COVID-19 Vaccination Completion Certificate alitsüla. Parnok ket nung COVID-19 vaccination 1 (first) dose agiba aser ano 1 dose agir anogo 15 (ten) süiba Provisional certificate, mesüra AX-NHPSMS nungi Covid putetaka meshirangertem pei kidang takdang balaka nung mongdaktsür, idangji - Pei alidak aser ayipdak mopong aittsüsa kichiba (window & ventilation) lapoka yuang. Akok tashi süngjanglijang aser süngolemba agi tua chiyongtsü tajung chiang aser tzü aser juice jemang. Pei meyong mobile phone, kumesü aser toothbrush nunger ama melentepa tamshi. Mozü achitsü agüja lira, aji shitak chiang. Tango junga mesashitetba, teku ashiba, aketba aser temang metaba timtem lira yakta doctor bushiang. ` 5.00 Vaccine magir mesüra negative test report magütsür nem itasen magütsütsü Dimapur, July 17, 2021 (TYO): Nagaland Civil Secretariat aser Directorate tem nung mapa inyaker ajaki High Powered Committee on COVID-19-i telemtetba agiba sülen anidaktsü metetdaktsür ta state sorkari Nagaland Civil Secretariat aser Directorate tem nung inyaker ajaki vaccine agitsüla mesüra anogo 15 shia COVID- 19 negative test report agütsütsüla, ta sorkari July 31, 2021 nungi COVID- 19 vaccine indang dose ka danga magir mesüra COVID-19 negative test report magütsüba sorkar mapa inyakertem nem itasen magütsütsü aser parnok office-ia marudaktsütsü. Parnok office-i maruba mapangji 'leave without pay' ama züngshitsü, sorkarisa Iba tetuyuba ya Administrative Head of Departments / Head of Departments ajanga inyaktsü aser parnoki ita shia anogo 15 matongdang Home Department nem osang tejangja sangoktsütsü. AHOD aser HOD temi vaccine mesüra COVID-19 negative test report agütsüba indang osang ashitsü aser iba nung ajemdaker tashi mangartem indang itasen sottsü mesüra 'leave without pay' maparen inyaktsü, ta Nagaland state sorkari Nagaland nung Unlock-3 atema SOP tasen metetdaktsür anguba SMS alitsüla. COVID-19 vaccine indang dose anaprong agirtem dakbo COVID-19 metendangtsü aser quarantine masütsü. Maneni, mezüngbuba dose agir anogo 15 süirtem dak Point of Entry nung metendangtsü saka parnok anogo tenetnü (7) quarantine asütsü. North East (NE) state nungi nisung kar gari lenmang/train ajanga Nagaland-i arura aser tanga state-i aoba passenger ka süra, pa/la ket nung Nagaland-i marudang ghonda 72 jelia tendangba Negative COVID-19 Test Result mesüra COVID-19 Vaccination Completion Certificate mesüra Provisional certificate alitsüla. Military/ Para Military nisung kar Nagaland-i arura Military/Para Military formations units-i PoE nung teinyaktsütem inyaktsü aser pei pei camps units-i anir ao COVID-19 tendangtsü aser anogo 7 quarantine asütsü, ta Chief Secretary-isa DTF lenisüba kübok Village Councils/Urban Local Bodies-i pei pei telongtet nung tangalen nungi arurtem jangjatsü aser parnok ket nung Certificate melira, Subdivisional Task Force mesüra DTF nem osang sangoktsütsü. Village Councils/Urban Local Bodies-isa tangalen nungi arurtem Quarantine mesüra COVID-19 inyakyim sülen anidakba reprangtsü aser tim masüba ajitetra Sub-Divisional Task Force mesüra DTF nem osang sangoktsütsü. Iba Standard Operating Procedure (SOP) ya state ajungalen kasa dang amshitsü aser District Task Force, Urban Local Bodies, Village Authorities mesüra lokti tentet shingaia melenshia amshitsü memelar, ta Nagaland Chief Secretary-isa
2 2 TSM aser TNYF na DGP den senden ka amen TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 STATE & NE TAPAK Dimapur, Chiteni/July 17 (TYO): Tzürangkong Senso Mungdang aser Tzürangkong Naga Youth Front na July 15 nü DGP Nagaland T.J. Longkumer IPS, Commissioner of Nagaland Rovilatou Mor, IGP (NPTO) Imlisunep IPS, DIG (Border) Vidalalie Zashumo IPS, DIG (IR) North Sendongmeren IPS, SP Mokokchung, ADC Mangkolemba aser Border Magistrate, Merangmen den Tzürangkong nung senden ka menogo. Nagaland aser Assam na tsüngda arrtsü dak sendakba nung mangatettep adoker aliba Dimapur, Chiteni/July 17 (TYO): Nagaland sorkar tetuyuba dak ajemdaker Nagaland board of School Education-i sangdong ka ajanga offline mode nung August 4 nü Nagaland State Entr ance Examination (NSEE) 2021 agitsü ta Nagaland State Entrance Examination (NSEE) 2021 candidates temi meteta alitsüba onük kar NBSE-i lemsatepogo. 1. Nagaland State Entrance Examination (NSEE) 2021 centre tem Kohima aser Dimapur nung lemzüktsütsü. 2. Examination centre tem ya candidate temi shimba ama Kohima mesera Dimapur nung lemzüktsütsü. Centre melenshitsü makoktsü. 3. Dimapur aser Kohima nung NSEE 2021 centre temji: A. Kohima Examination Centres: 1 Rüzhükhrie GHSS, Kohima tajungtiba nung bentettsü atema lenmang bushitsü nükjidong nung iba senden ayongzüka amen. Tzürangkong nung lokti tentet anaprongla yagi senden nung dena aliba ketdangsürtem nem parnok timtem tekangshi metetdakja liasü. DGP Nagaland-i, nangzükteper aliba ama arrtsü nung tetuyubatem maneni benoka inyaksangshitsü aser state anatsülen nungi ali atsünga aoba nokdangtsü atema takaratiba nung security force peria yoktsü department sentong aliba Paisa, CM jenjang nung Nagaland aser Assam na 2 Baptist High, Kohima 3 Mezhür HSS, Kohima 4 Ministers' Hill Baptist HSS, Kohima 5 Bethel HSS, Kohima 6 Grace HSS, Kohima B. Dimapur Examination Centres: 1 GHSS Dimapur 2 Gr eenwood School, Dimapur 3 Christian HSS, Dimapur 4 Don Bosco HSS Dimapur 5 Little Star HSS Dimapur NSEE 2021 atema Admit Card tem July 29 nü nungi Board indang portal nbsenl.edu.in ajanga download asütsü maongka agütsütsü. Osang tejangja mapang tatsüka lir agütsütsü. 4. NSEE 2021 ghonda ana dang agitsü. 5. Tatidang agütsür temi tasüngdangba 120 dang langzütsü aser tasüngdangba shia mark 4 asütsü. (Chemistr y, Physics, Botany & Zoology nungi tasüngdangba 30) 6. Tasüngdangba ajak senden ka yakta amentsü sentong yanglur lir ta shia nüburtem dang süngjemshitsü aser state ana tsüngda rarabangsen memenatsü ayongzükogo. Ken o kanga junga asadanga jembishinüba sülen TSM aser TNYF-i state sorkar dang, arrtsü nung mangatettep aliba tekaratiba nung bentettsü aser Naga nunger ali atsünga aruba nokdangtsü atema security tali yoktsü takhangba agütsü. Maneni parnoki state ana nung alirtem tesunep nung alitsü atema administration nem takok tashi teyari agütsütsü ketdangsürtem dang nangzük. NBSE-i August 4 nü NSEE-i ayongzüka agitsü Multiple Choice Questions (MCQs) asütsü. 7. NSEE ya August 4 nü 10:00 ako nungi 12 ako tashi agitsü. 8. Tasüngdangba ajak Core C u r r iculu m/ S ylla b u s (science str eam) dak ajemdaker asüngdangtsü. NSEE atema Syllabus majemshitsü. 9. NSEE 2021 agiba mapang Nagaland sorkari agütsüba SOPs ajak benoktsü aser tatidang agiba mapang Covid dak sendakba yimyayimpong ajak shidak benshitsüla. 10. Admit cards download asütsü atema, tatidang taa agütsütsü asoshi account number tem amala tongtibang mapang tatsüka lir Board indang portal nbsenl.edu.in nung upload sütsütsü. Candidate temi portal semdanga tenüngdakba maparentem tembanga inyaktsü nüngdaker. July 17 nü Covid 19, Kohima District Task Force (DTF)-i ayongzüka Bamboo Hall, Kisama nung Jakhama sub-division atema COVID-19 tashidak tendangba aser vaccine agiba dak sendakba nung sentong ka agiba mapang Minister for PWD (Mechanical & Housing) Tongpang Ozukumi o jembiba noksa nung angur. urban development and municipal affairs Advisor, Dr. Neikiesalie Nicky Kire-a iba sentong nung dena liasü. Osang teyazü prokshiba atema nisung ka apu Dimapur, Chiteni/July 17 (TYO): Social media nung osang teyazü/olulu osang prokshiba atema Wokha Women Police-i July 14 nü tetsür ka puogo. Aija alila yagi July 11 nü meinprongtsü aketba shiranger noksa ka den voice message ka lemsatep aser ashiba agi, shirangsang ya COVID-19 vaccine agiba sülen yamai aküm. Iba noksa aser voice message ya ayimsünga prokshia ao aser iba ajanga nüburtem mangmangdaktsü, kechiyong lai Covid-19 vaccine dak sendakba nung tashishitsü aketba noksa lemsatepba den osang teyazü prokshi. Police temi ken o kanga junga bushisüngdangba sülen iba osang ya teyazü aser COVID-19 vaccine agiba dak kecha sendaka mali, ta ngutet. Iba ken o dak sendakba nung tetsür ka puogo aser Wokha Women Police Station nung la anema ken o ka benokogo. Wokha Police-i mapang shidak nung jenjang tapet agia aibelena alir apuba atema ADC, Wokha, Lankonsen Tsanglao-i parnok nem tenüngsang agütsüogo aser nüburtem dang osang teyazü aser olulu osang prokshiba nungi pilaa alitsü aser ken o kar jangjanüa lira District Helpline Number nem osang tejangja agütsütsü mepeshia Paisa, tang ama tensa majungba mapang ka nung ketdangsürtem nem teyari agütsütsü nüburtem ayongzükba den nüburtem kümzüka toktsütsü asoshi sorkari takok tashi inyakdar ta MD Arobic Remedies & Pharmaceuticals-i tenla agütsü July 17 nü EAC, Bendang Longkumer aser DPRO Dimapur, Lolano Patton na matsüngdang ADC Dimapur, Atokhe-i, Arobic Remedies and Pharmaceuticals company MD, Leena ket nungi mozü agizükba noksa nung angur. Dimapur, Chiteni/July 17 (TYO): Maharashtra nung amenoker aliba Ar ob ic Remedies & Pharmaceuticals company Managing Director, Leena Damgadge-i, Dimapur district kübok sensaker aser nüngdaka aliba nisungtem nem lemtsütsü atema sen lakh 3 ala ng mozü tenla agütsüogo. Distr ict administr ation tenüng nung ADC Dimapur Atokhe-i July 17 nü Police mes s Chumukedima nu ng mozüt em agizü kogo. osangtem Mozütem rongnung Antiallergy, Iron, Liver Tonic, mu lt ivitamins, calcium supplement, pain killer, acidity, Dimapur, Chiteni/July 17 (TYO): Administrative Heads of Departments aser Heads of Departments senden ka July 19 nü 1:00 ako nungi tenzüka Secretariat Conference Hall, Kohima nung amentsü. Iba senden nung http: meet.google.com/rrt-dwcv-qhx ajanga vir tually shilem agitettsü. Senden nung district tem nung office tekolaktem aser staff tem indang attendance, officers/ staff densema directorates aser secretariat nung vaccine agiba jenjang, 03/ 08/2021 nungi tenzüka Nagaland Legislative Assembly tema ng meta shir a ngba mapang achiba aser mashisa aliba tetsürtem atema mozü tem densema liasü. ADC-i, district administration aser Dimapur nung aliba nüburtem tenüng nung tenla agütsür dang kanga pelaba lemsatepogo aser iba ajanga nüngdaka alibapurtem nem teyari tulu agütsütsü, ta Tenla agütsür Leena, shiba AD GP ( IPS) Sandeep Damgadge kinungtsü lir, lai mozütem Nagaland kübok kinük nung aliba district tema tonga aotsüla, ta Mozü agizükba mapang EAC, Bendang aser DPRO Dimapur nata densema liasü. July 19 nü AHoD aser HoD senden atema weblink lemsatepogo session tibuba agitsü aliba, Nagaland Rules of Executive Business, Adherence ther eof, depar tment aser directorate temi teti atema mesera terms & condition balala nung legal advisors/ consultants/ retainer ship shimba aser department balala indang aser tanga contact detail tem sorkar indang websites nung update asütsü atema onüktem benoka sensak asemtsü. AHoDs aser HoDs tem ajak iba senden nung tamakok maludaktsüi jangrabangra adentsü mepeshia
3 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 REGIONAL 3 Assam Budget : FINER-i pelaa agizüker, Congress-i aitsür Assam finance minister Ajanta Neog-i Assam Budget zünga metetdaktsüba noksa nung angur. Guwahati, July 17, 2021 (Agencies): Hokolbarnü Assam finance minister Ajanta Neog-i benokba Assam Budget pelashishia agizüker ta Federation of Industry and Commerce of North Eastern Region (FINER)-i "Assam Budget ya tax-free lir aser tax magii Rs 1.07 lakh crore indang lir. Iba Budget ya nübortem asoshi lir" ta FINER president Pabitra Buragohain-i "Iba Budget nung Assam nung alirtemi tang timtem ajuruba tebilemtsütem indang enoksema lir aser ano tarutsü asoshi infrastructure renloktsü shia lir. Budget nung aliba ama mapa küma inyakra, rongsenketzüng kanga ajungkettsü" ta FINER president-isa Assam sorkari nisung lakh 1 nem mapa agütsütsüba, Assam nung tzümetsüng khuret agientsüba, süngo lu nung mapa inyakertem nem teyari agütsütsüba atema tenüngsang agütsür, ta paisa Assam nung aliba handloom sectors nung yangluba 100% cotton fabric ajanga school uniforms yanglura, iba ajanga rural weavers ajangzüktsü, ta Buragohain-isa Budget nungsa fishery sector atema sen aika enoka lir aser iba ajanga village community tanks 10,000 yanglutsü. Iba ajanga küm nung anogo 50,000 MT tashi mesütettsü, ta paisa Assam sorkarisa agriculture commission tentettsü lemtetba pelashishia agizüker. Iba ajanga Assam nung mamatzü, entsü aser ak shi peria anepalutettsü, ta Buragohain-isa Covid ajanga timtem ajuruba shishilembar tilatem aser artisians nem Rs. 10,000 agütsüba aser ano COVID ajanga tsüraburtem asüba lajar shia nem ita nung Rs.3500 agütsüba ya pelashishia agizüker, ta paisa Külen, Assam Congress president Ripun Bora-ibo Budget nung timtemba nisungtem atema tasen kecha mali ta "Centre nungi senotsü arutsü saka wara ajanga Assam nung tax bendenba nung tetsükdaktsü ajuruogo. Anungji budget nung tax arutsü ta ashibaji mangutsü aser mapa meinyaktettsü" ta Ripun Bora-i "Sorkari itasen nung Rs. 56,000 crores endokba den ano nisung lakh 1 nem itasen agütsüra tanga mapatem kechi agi inyaktsü?" ta paisa asüngdang küm Tarun Gogoi'er sorkar aliba mapang nung Rs 35,000 crores apuba liasü aser iba nung asür CM Hiteswar Saikia aser CM Prafulla Mahanta na inyakba kümsüktem nung apuba sen densema liasü, ta paisa "Saka BJP sorkari tesüiba küm 5 tsüngda Rs 47,000 crores apuogo aser iba ajanga sentsüh Rs 82,000 crores kümogo" ta Bora-isa shisem. Assam sorkari teti atema inyaktsüba women empowerment schemes kecha meinyak aser Budget nunga enoksema mali. Sorkari tetsürtem ashioktsür kechiyong micro-finance loans magien, ta Bora-isa Assam Accord Department nem Rs 2.7 crore dang lemzüktsüba ajanga state sorkari Assam Accord indang tebilemtsü khuret atema mebilemtsüba sayur, ta paisa Budget nung petrol- dieselcooking gas aser mozütem jenjang atuba azüoktsü indang kecha shia mali, ta Bora-i "Assam nung zünger mapa mangur nisung lakh 38 nem masü saka lakh 1 nem mapa agütsübaji mapa tila ka dang lir. Budget nungsa venture schools aser colleges provincialisation asütsüba meinok aser ano health aser tanga department tem nung contract workers regularization indang shia mali. Iba ya nisungtem ashioktsüba budget ka lir" ta paisa Imphal nung ZUF (K) züngsem 4 apu Imphal, July 17, 2021 (Agencies): Manipur police-i Imphal East district nung Zeliangrong United Front (Kamso) züngsem pezü apu. Lisopur telungpurtem aliba osang tejangja ka angazükba sülen Imphal east district police aser police commandos telok kati New Chekkon nung mita ao. Iba mapang parnoki ZUF (K) telungpur pezüji apu. Police-isa parnok ket nungi prangpongtem apu, ta Imphal east SP N. Herojit-i Telungpurtem jagi railway construction company tem aser NH 2 nung senzüba garitem dang nungi tashiyim agi sen saru. Telungpur pezüji D. Golmei, G. Ruangmei, J. Golmei aser Makindin Golmei nunger ta jangjaogo. Parnok dang asüngdangya asüdang Noney nung tesem ka nung prangpong-injangtem miima ayuba Iba osang nung ajemdaker police commandos aser 10 Assam Rifles jawan temi Noney district nung mita aodang HK 33 rifle den magazine, RPG launcher 2 aser self-loading rifle ka ngutet, ta Herojit-isa Ano, Hokolbar aonung Imphal west district police commandos-i Singjamei nung Kanglei Yawol Kunna Lup (KYKL) züngsen ka apu. Iba nisung ya Joyson Abonmei ta jangjaogo. Assam Secretariat nungi MLA indang gari auya Guwahati, July 17, 2021 (Agencies): Assam Secretariat nung security maparen tim mesüi inyakba ajanga MLA Phani Bhushan Choudhury indang gari auyar ao. Choudhury ya Bongaigaon nungi kümsük tiben inyakba MLA ka lir aser campus nungi pa indang gari auya. Auertemi auyar aoba Innova gari Numaligarh tesem nung lendong atalokba sülen ang iba osang jungkai adok. "Iba ken o dak sendakba nung Dispur Police-i nisung asem puogo. Parnokji Harez Ali, Safiqul Ahmed aser Ariful Ali nungertem lir" ta Dispur Police Station nung Mizoram nung tanur 127 dena nisung 483 dak COVID-19 putet Aizawl, July 17, 2021 (Agencies): Honibarnü Mizoram nung tanur 127 dena nisung 483 dak Covid19 aliba putetogo. Parnokk züngsema nisung ajak agi 26,690 kümogo. Honibarnü Mizoram nung Covid19 puteta alir ka asü aser iba nisung züngsema tasür ajak agi 120 kümogo. Ghonda 24 tsüngda samples 5,026 tendangba nung 483 dak COVID-19 aliba puteta liasü, ta ketdangsür kati Mizoram nung tang nisung second Officer-in-Charge, Jugananda Boro-i Ajisüaka, Phani Bhushan Choudhury-ibo Secretariat nung pa indang auyar mao ta "Secretariat nungi kü indang gari ka danga auyar mao. Iba osang ya kong nungi adok'ar ni memetet" ta pai osangbener dang Iba gari ya Choudhury indangbo masü saka pa nüngdak nung amshi, ta Assistant Commissioner of Police (ACP), Dispur Himangshu Das-ia "Gari auyar aoba nung driveri shilem agi ama temolung malemer" ta ACP-isa 5,741 dak Covid19 puteta anepaludar aser nisung 20,829 taneptsü nguogo. Covid19 agi shirangba nungi taneptsü angurji 78% lir aser death rate 0.44% lir. Honibar tashi nung Mizoram nung sample 5.51 lakh nung Covid19 tendangogo. "Hokolbar tashi nung nisung lakh 6 nem vaccine agütsüogo aser iba nungi nisung lakh 1.2 temai dose anaprong agiogo" ta state immunisation officer, Dr. Lalzawmi-i Assam kübok Udalguri district nung Sashastra Seema Bal (SSB) indang 37 Battalion-i telungpur pezü apu aser parnok ket nungi hand-made Single Barrel Breach Loading (SBBL) guns 3 anguba noksa nung angur. SSB sepaitemi par pezü den prangpongtem Dimakuchi Police ket nung agütsüogo. (Udalguri, July 17) KOMA SÜLA TELANGZÜBA Q. Naga yimten tebilemtsü ya tang amai tatembang küma melatettet, ano, küm ter süi nunga koma süla? (Tapak 6 nungi...) Naga nunger nûchiso monguteti küm terji sûiyongjia Naga nungeri aremzüktsûla kichiba sûra maremzûki matateti aritepa India kapoksa alitsû pangjemtep nungbo Naga nungeri k?m noklang junga nüjiso bushiba ajakji amajok dang akümtsü. -Sms Nûchiso bushirtem ya dang amai lemsar pie pie tepilemba dang India den nûchiso atema jimpiba yagi kodanga tatembang metongtetsû, kichiba sûra telok karibo teka metonga India küpoksa alitsû jempitsû akok aser karibo 1951 nung meyongnüm agüja aliba ama ochi shia jempitsû akok anungji telok ajak longjemer India den mejempitetra ano kûm terji ang masû tali aotsû akok. -WhatsApp Asenok Naga nunger atemabo lenmang aisü nung yakta tembangadokba tajungba ta bilemer, saka karibo kodanga tamtembangi marudaktsütsüba ang tasa atonger ama. Asenok Naga nunger tasü tait ochishir lenir nüngdaker. -SMS Naga yimten tebilemtsü ya tangang masü saka joko küm aika tatembang kati maruteti Government of India den jembia arudaki, ya ano küm 10 dang masü kümsa aika süiaka asen Naga nungeri aginüba ama telemtetba tajung ka dangi marutsü südi na ta bilemer. -SMS MKG Naga yimtenji koba teloki angutsü? Küm 10 ji masü küm 20 lira mangutsü! Tema tazütsü agi jembia sayur dang. Pei atepzüng nung mener independent otsü jembiba jagi kodanga telemtetba ka dangi marutsü. Ceasefire ji dang meshipet meshi nokdangang!! Sadoksadoka alitsü lenmang bushir telok ati!!! -SMS Nagaland yimten tebilemtsü ta melenshitsüla aji ta mesüra tang asenok shisatsü ya ki dangbo küm ter tema süi nunga tajungbabo masütsü. Amen -SMS
4 4 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 TIR YIMYIM YIMOBILEM (EDITORIAL) DIMAPUR AMUNGNÜ, CHITENI (JULY) 18, 2021 Ochiba lartem Alima nung asenok meimchirtem ya asenoksasa asenok sünütsüsüa alitsü makoker, kechiyong asenok madak ain tashi aketba kibur ana lir. Kibur kaji, asen yanglusang Yihovah Tsüngrem aser tangabaji kibur masü ser nung asenok madak kibur küma alitsü merangba Satan, asenok külaoktsüsang lir. Anungji, asenok alima nung ali tashi kibur ana rongnung ya ka mesüra ka tenzüktsü. Iba jagiang, Yisuia asenok dang Mathi 6:24 nung, nisung shingaia kibur ana metenzüktettsü ta ashiba angur. Aji oda, kibur ana rongnungji shiba tenzükner, tetezü shiba lar mesüra shiba kilir süner, aji asenok mulung, asenoki shimtsü. Iba kasa tangatetba nung, Yihusua-ia Israel nungertem dang, nenoki Yihovah Tsüngrem tenzüktsü asü mesüra tanga tsüngrem tenzüktsü, aji nenok mulung, nenoki shimtetang saka ni aser ozü kibongbo Yihovah Tsüngrem Kibubasa tenzüktsü, ta ashiba asenoki Yihusua 24:15 nung shia aliba angur. Kodang asenoki Yisu Khrista asenok menen asoshi asü ta memeteti liasü, asenok Satan, temenen, lar liasü, anungji asenok mulungjang nung tajung inyaktsü bilemaka meinyaktet. Iba mapang asenoki asenoksasa asen shi azü aser tebang temeli azüoka linür saka mazüoktetter ta asen taküm agi asensasa asen nümamedangteti lia aru, kechiaser asen taküm nung asen mulung masü saka Satan kibursang mulung liasü. Ibaji angatettsü atema, asenok dang tenyar Paul-i Rom 7 nung ni kechi meinyakner aser aser ni kechi sempar, itemji dang ni inyaker alir, kechiyong aji kü dak aliba temenen satani inyaker ta shia angur. Asenokia asen taküm nung tajung inyakner saka ma ta tamajung inyaker alir ta asüba ya süngmanga bilema alitsü. Alima nung, shitakba shidi süra, shibaibo tamajung inyakner, saka tajung dangbo tamajung tuluba inyaker alir aser tajung inyakertem dangbo tamajung inyaker kanga agia teimba angur. Ibaji asensasa inyaker masü saka asen taküm nung kiburi inyaker. Aji oda, asen taküm nung temenen Satan kibur südaktsü tashi pai mulungba ama tamajung aser temenen mapa dang inyaktsü. Ajisüaka, Yisu Khristai asenok temenen nung alar süa aliba tesamatsüba tia nungi kümzüktsü asoshi Pa taküm bendanga agütsüba ajanga, Tsüngremi asenok temenen Satan kübok alar süa aliba tia nungi salatsü aser nüchi kümtsü, anungji asenok tangbo temenen lar masü saka Khrista nung taküm tasen kümogo ta Rom tapu 6 nung shia angur. Ajisüaka, Satan kübok alar liasüba tia nungi nüchi akümji, joko, tangbo asen inyaknütsü inyaktsü ta masü saka asenok alarbo alarsa mesüra kilirbo kilirsa asütsü. Tetezü, Satan kübok alar süa liasüba nungi Tsüngremi taochi agi asenok salatsübaji kibur melenba mapa ka dang lir, anungji joko tangbo asen taküm nung Kibur aser Kümtetdakbaji Yisu Khrista asütsü. Iba jagiang, temenen satan talenba nungi salaba ajanga asenok ochiba lar akümer ta Rom 6:18 nung shia angur. Anungji, joko asenok taküm nung kechi shitak aser kechi ochi (righteous), item ochi mapatemji dang inyaktsü. Aji oda, temenen talenba nungi salarji, joko asen inyaknütsü inyaktsü ta masü saka asenji asensasa Ochiba lar kümer ochimashi mapa meinyaktsü. Joko, tangbo asenoki tangar ajaki majung aser ochimashi mapa inyakba ngur inyaknüa bilemyonga meinyaktsü, tangar shi azü jangrabalen jangratema senzüya ngur asena senzünüa bilemyonga mesenzütsü, tangar pei chinütsü aser pei jemnütsü chiajema jangratema aliba ngur, asena parnok amaji linüyonga malitsü, tangari asenok mezüngmeshiba marem asenokia mezüngmeshia inyaknüyonga meinyaktsü, kechiyong, joko, asen taküm madak asen kibur masü, anungji asenok mulung masü saka Kibur Yisu Khrsita mulung lir. Asenok Tsüngremi Pa taochi agi asen temenen aser maksü mapatem nungi nüchi küma anitetba sülen, asenok taküm aser jakla yimya indangindanga ochishia alitsüba ya asen mulungba masü saka Tsüngremi mulungba, anungji asenoki Pai mulungba inyaktsübaji asenok mapa lir. Atangji, asenok temenen nung alidangbo asenoki tajung inyaknüa bilemyonga meinyaktet, azüoka linüyonga melitet, saka tangbo asenok tajung inyaktsü bilemba ama tajung tuluka inyaktettsü aser aseni asen taküm meraketa litettsüsa azüoktettsü, kechiyong tangbo asen taküm nung kibur melenogo aser kibur tasenbaji Yisu Khrista lir. Atangji, Ochiba kiburi mulungba ama alitsüba takümji temelaba masü, ibaji alima nung anogo shia raraba tongpang asütsü, item tongpang akoker ajak nem Kiburi sempet yuja lir ta tenyar Paul-isa Timoti dang ashiba asenoki 2 Timoti 4 nung angur. Sempet lira yangji tongpang rara aser tetoktepba ka lir, sempetji angati masü, ibajibo peisasa aazüktsü. Iba tongpangji, anogo shia, ochimashiba lima nung ochishia alitsü merangba tongpang rara asütsü, anungji ochimashiba lima nung ochishia litetba purtemi iba sempetji ajangzüktsü. OLEMSABANG YOUTH DIRECTOR TASENBA ARUOGO ~ Maong Jamir Jila Arogo ka nung Youth Director ka shimtsü asoshi lemtet. Youth Director shimtsü asoshi Arogo Yindi mungdang nung tasadangba yamai lateta yutsü: Pa recognized College ka nung BD mesüra M.Th. azünger asütsüla. Pa kenten tajung asütsüla, kokra Note shia alir shimtsü. Kibong maküm aser tebur asütsüla Khrista akaba asütsüla. Iba tasadangba nung ajemdaker shimtsü asoshi committee ka shim. Mapang tatsüka lir committee pur ajaki par kinunger, yimer, tsükong tenüngtem bener aru. Committee purtem tsüngda parnoki bener aruba nisung 5 rongnung shiba shimtsü memeteti kanga mangmangtep, kechiba süra parnok ajaki pei bener aruba nisungji dang shimdaktsünü. Talangka tekolok mangmangtepba jembiteper Wapong Merenba Youth Director inyakdaktsütsü asoshi shimtet. Arogoi lazüka yutsüba tasadangba ajak pai tongtet. Pa kanga tokolok techira asünung M.Th. mezüng menden nung takok anguba nisung ka liasü. Pa kentenmenü nung onsara tajung aser Note kanga junga shia liasü. Aser tema tereprangtsü aser jembishinü nung pa Khrista akaba nübu tajung ka liasü. Merenba küm tatsüka tenzükdang, pa indang shitakba sentsüji adok. Pa dak tashimaitemji itemi liasü: Lanurtem tsüngda tejak repranga mapa inyak. Külem toklang tenzükertem den meputepteter. Lanurtem den meputepteter. Lanur tebilemtsütem mangateter. Pai mulungba dang inyaktsü meranger. Ajemalu mali; kümli tatsü. Tangar atsüzüktsütsü shisatsü keta lir. Tangar dang junger ta meshitetba jakla ka liasü. Anungdang 10 am meta nunga saker. Sodi tali agir. Arogo nunger mepelai aküm aser küm ishika tsüngda iba Arogo nung lanurtem jenti tanela sama. Lanurtem arogo nung shilem agitsü mejangra. Youth Director masü, "Youth dictar" ta nemnema jembi. Arogo tebilemtsütem asoshi pa/la shim, saka pa/laji arogo asoshi tebilemtsü akümer. Süra Arogoi lateta yutsüba tasadangba dak ajemdaker shim masü no? Süra, koba nung Arogoi aibelen? Tanü asen nüburtem tangatetbaji Ken junga tenra Youth Director O Junga jembira Pastor (Tetsür Pastor dena) Tetsür ka o tanep agi jembira Child Director. Tangatettsü Asenoki meteta alitsübaji ya; Degree, kentenba, o nanga, junga jembibaji 'sempet ter rongnung ka'. Pa/la dak iba sempet keter tanga sempet tuko-ji (9ji) melira; pa/la ajanga loktiji rajang kümdaktsütsü. Ken junga metentetaka nisung ka dak tanga sempet tuko aliba ajanga lanurtem tejakleni aniba Youth Director-a lir, Tsüngrem-O tsüngro songa mejembiaka pa/la dak tanga sempet tuko aliba ajanga Arogo tejakleni aniba Arogoa lir. Tenzüker shiba kechi mapa nung shimdir shimang, tebushir committee-i kanga dang professional süa shimtsüla: Yisu Khrista tajangja akaba Pei taküm azüoka tatishitsü taküm ka litetba Tangar, aser külem tenzüker den amalitepa inyaktetba Rongsen, konang bushiba nisung masütsüla Tila kümtetba Tangar nungdak metetba and timtem toushi nung külemi noktakba Mapa tasen asateta arok ajungtsü asoshi inyakba Tangari temelenshi tajungshi o pela agizüktetba Meranga inyakba - zülutsü, jembitsü aser mapa tasen inyaktsü merangba Degree aser sempet akaba Arogo tejakleni taküm aser tanela rangpen liromedema aintsü asoshi tenzüker shimba nung asen Arogotemi khen junga shisadangtsü nüngdaker. (Maneni asüng adok nung...) Iba Olemsabang nung lemsaba ken-o aser shisatsü ya iba ocet züluri bilemba ken-o ama tazüngeri angateta agitsü mepishir
5 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 KHRISTAN TAPAK 5 Canada nung Tenla ki 17 rongdoktsü aser aika raksatsü June 29, 2021 nü British Columbia, Canada nung aliba Sacred Heart Arogo Tenla ki rongdokba mapang tangokba noksa nung angur. July 17, 2021: Tawa Canada nung lisopurtem aliba tesem nung Tenla ki aika rongdoktsüogo aser Tenla ki aika knga mejungi raksatsüogo. Canada nung taoba mapang Tenla kitem aser Arogoi ketdangsüba residential schools nung lisopur tanurtem 1,000 jungnüa aremba leper anguba sülen Tenla ki 45 maakogo aser iba nungjagi Tenla ki 17 bo rongdoktsü mesüra kanga mejungi raksatsü. Item Tenla ki timbaka Roman Catholic Arogotem indang lir. Lisopur lenirtemibo Tenla ki amakba anenang, ta mepishiogo. Taoba hopta osangbenertem senden ka nung jembidang Living Waters Arogo nung assistant Pentecostal minister, Jenn Allan-Riley-i, Tenla kitem rongdoktsübaji lisopurtem dak mapet, ta Laisa, "Ni ashiba ama onoki nüburtem indang tekülem kitem meraksatsür. Tenla kitem rongdoktsüba ajanga tejashi aser mangyimertem atema July 17, 2021: Evangelical Khristan sayutsüngir nüngtugu, Pastor James McConnell mapang talangka shiranga aruba sülen alima nungi pilaogo; pa arrshi küm 84 liasü. Honibarnep (July 17) Whitewell Metropolitan Tabernacle Arogoi Facebook video post ka ajanga pastor James asüba osang McConnell-i north Belfast Arogo ya tenteta liasü aser pa iba Arogo nung küm 60 dak tema lenir liasü. Facebook nung video post ka ajanga Pastor David Purse-i, pai tejashi tulu nung pastor McConnell asüba osang sangdonger, ta "Pa hospital nung hopta tenet shi monga liasü. Onoki pa kanga junga meteta liasü aser pa kanga meima liasü, ibayongji hospital tejashi taliba bendenloktsür," ta Canada kübok province trok aser Northwest territories nung Tenla kitem rongdoktsüba mesüra amakba sülen Royal Canadian Mounted Police (RCMP)-i bushitsüngdang tenzükogo. Taoba hopta Calgary nung aliba House of Prayer Alliance Arogo Tenla ki-a rongdoktsüogo, saka iba Arogo yabo Catholic Arogo masü. Iba Arogo nung züngsemtem timbaka southeast Asia nungi refugee tem lir. Hombarnü interview ka nung jembidang iba Arogo nung pastor, Thai Nguyen-i, "Onok refugees lir. Yangi onok sadoksadoka alitsü atema onok Vietnam nungi jena aru, aser iba linük ya tajung ta onoki bilema liasü, ajisüaka tang ozü Arogo dak yamai atalokogo," ta "Vietnam den medemdangra Canada ya tamajungba asütsüa akok, ta tangbo onoki bilemer," ta pastor-isa 1800s tatembanglen Canada sorkar aser Arogoi ketdangsüba nung inyakertemi tajungtiba nung pa yariyonga pa taküm mekümzüktet," ta pastor Pursei Purse-isa, Arogoi McConnell kinüngtsü, Margaret aser par jala ana- Linda aser Julie nunger den mangyim jashi lemsateper aser sarasademtsür, ta "Tang ama mangyim jashi residential school temi lisopur tanurtem/lanurtem nem tesayuba agütsütsü atema longjemer inyaka liasü, aser linük nung tesüsabuba residential school ji 1996 küm shibanga liasü. Tan ita tetenzüklen-a Canada Day anogomong nung Alberta nung Tenla ki ter raksaja liasü, aser ibaji akhidang lisopurtem nem tim temeden magütsüba agi lisopurtemi tejashi nung raksatsüba asütsüa akok, ta police-i bilemer. Canada nung akhidang Arogoi ketdangsüba residential school tem nung lisopur tanurtem aika aremba leper anguba sülen telok karibo July 1 nü Canada Day amongtsü aliba sentong thinentsüla, ta takhangba agüja liasü. May ita nung Canada kübok British Columbia nung residential school tulutiba nung lisopur tanur 215 tasümang aremba leper ka anguba sülen sülen maneni Canada nungsa Catholic residential school ka nung nisung 752 aremba osang jangjaogo. Pastor James McConnell mapang talangka shirangba sülen süogo Pastor James McConnell mapang nung parnok atema sarasademtsüra onoki kanga pelatsü," ta pastor-isa mepishia 2015 küm ken o ka angadangba mapang nung court kati, McConnell-i Islam yimsü anema mejembi, ta obendanga agüja liasü. Pastor James McConnell-i küm aika sayutsüngia aruogo aser tanübo par Arogo nung züngsem aika kümogo küm Tenla kidang sayutsüngiba mapang nung pai Islam yimsü indang jembiba sülen pa anema ken o benok, saka iba ken o nung court-i pa maitsü. Court nung McConnell anema benoka aliba ken o angadangba mapang nung Ireland nung pei tebilemba jembiba aser religious freedom onük nung o kanga toktepa aruogo. ANOGO ABEN TSÜNGREM DEN Mapa nung tim libaliro "Aser O nung süshia, mapa nung süshia, nenoki kechisa inyakdir, Kibuba Yisu tenüng nung ajak inyakang aser Pa ajanga Tebu Tsüngrem dang tenüngsang agüjang." Kolosi 3:17 Tak üm ra ngbe n agi kuli süba ya k oda tongtipang. '...na kidang mena alidang, aser na lenmang nung jajadang aser na mejangdang aser na shishidang item indang jembiang' (T. Kunem 6:7) iba y a ase n chi rtem d ang Tsüngrem O jembitsü indang ashir saka, iba kasa tesayuba ya aseni asen kulisüba nung amshitet. Hopta tsüngda asenoki temeyoktep nisungtem ajurur aser ghonda timbaka parnok den asenoki alir. Idakji asenoki koma alir iba jag i ase nok Khris tan taküm ka j enjangji meteter, aseni deobar anogo kata methitemi sentepi oaka, Tsüngrem tenzükba mapa nung mazüngi liaka aseni tanüngba anogotem nung Tsüngrem maden ama inyakra aser lira koda tansütsü ka asütsü. Yis ui sa yatenyatem inya kba a jak tebu Tsüngrem sentsüwangshi atema dang inyak aser idangji telokti Pa sülen anidak ta Lai nung asenoki angur. Aseni Khristan ka ama asen inyakba (office, school, college, mapa balala) ajakji inyakra, mamangeri aser tamang tilaria asen dak repranger külen asen Tsüngrem indangji metetnütsü aser sentsüwangshitsü. Ibaji asen nükjidong südaktsüdi. SARASADEM Kibuba, kü taküm libaliro, inyaksangshi aju nga agi nü ne m sentsüw angshi be ner arutsütsü ni yariangma. Amen Iran nung ozüng tasenba ajanga Khristantem tasüba temerenshi angutsü July 17, 2021: June 8, 2021 nü Iran Parliament nung draft bill ka agizükogo, aser ibaji ozüng kümra tsükchir linüktem, talisa US nunger den amalitepa inyakra aser itangitba mapa inyakr a aibelenertem nem tasüba temerenshi obendang agütsütsü. Iran nunger Khristantem densema minor ity temi tsükchir teloktem den longjemer inyaker, ta aiben tai tonglokja arudar. Anungji bill tasenbaji ozüng kümr a Khr istan aika nem tasüba temer enshi obendang agütsütsü. Iba bill ajanga Ir an intelligence ministry nem tashi tulu agütsütsü aser parnoki July 17, 2021: Tang India nung cor onavir us war a mapang nung linük nung Arogo tenzüktsür tem nem ICC-i teyari agütsüogo, ta Inter national Christian Concern (ICC)-i Wara mapang nung teyari anguba sülen Pastor Jacob Venkatesh-i, "International Christian Concern-i yariba ajanga onoki kanga moaogo. Tensa tamajungtiba mapang ka nung onoki teyari angur. Onok kanga timtemba mapang nung teyari anguba ajanga onok kanga pelar," ta minority tem, talisa Khristantem anema inyaktsü. Ozüng tasenba benoktsü atema committee ka tentettsü aser iba committee nungji Intelligence units, Revolutionary Guard Corps aser Ar my nungi tongti ketdangsertem shimtsü. Taküm Iran nung Penal Code yanglushiba ajanga Khr istantemi inyakba mapatem nung tenük tali yoktsü aser Khr istantem kanga reshikangshitsü. Bill tasenba kübok Nasser Navard Gol-Tapeh, Ibrahim Firouzi aser Bita Rezaee nunger densema Khristan aika nem tasüba temerenshi obendang agütsütsüa akok. ICC-i India nung Arogo tasen tenzüktsürtem yari Pastor Jacob ya Karnataka state kübok yimtsüngtem nung Arogo tasen tenzüktsür ka lir. Hindu nationalists aser coronavirus wara ajanga tang par ministry kanga timtemer. War a metenzükdang Hosambpura nung lokti kati pa amakba sülen par ministry anentsüsa aküm, ibayongji tangbo pai tesem melenshia Arogo tasen ka tenzükogo. June 23, 2021 nü Pastor Jacob densema Arogo tasen tenzüktsür 15 nem ICC-i ita ka peritsüsa chiyungtsü lema agütsüogo.
6 9 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 OLONG PAITEP # AO OSHI ANGAZÜKDAK: TANÜ ANGAZÜKTSÜBA OJANG Kijungtsür (n) tetsür tanur soa bentsüba mapang (young mother) * Kijungtsür aikati pei kinu tanur pei mapa inyakdak bener oa amonger. Kijunglur (n) kibong nung apuani ka süadokba ( death of either spouse) * Kibong lanu asüdang kijunglur masütsü sarasademtsüla TIPLEN 1. Chiyungtsü oksa - (5) 3. Tatalokbatem - (5) LANGTSÜNGLEN 1. An tetsü - (5) 5. Tama - (6) 2. Juzüa senzüba shiruru - (7) 6. Pei meyong aküm - (3) 3. Tamendakdak - (4) 7. bang - (4) 8. Kinungpurtem - (7) 4. Tiak-asang - (6) 9. Nokdak masü - (4) 7. Tasa - (7) 12. _ la - (3) 8. Süngjang telung nung aliba - (6) 13. Ochi masü - (6) 14. Yagi Sü ataker - (5) 10. Ibai masü - (5) 15. Temadok - (5) 11. Ano mamen - (4) OLONG PAITEP # 5876 TELANGZÜBA TIPLE N : LANGTSÜNGLEN : 1. Semtu, 3. Lepko, 5. Bilem, 8. Ulu, 1. Sayu, 2. Teb, 4. Kimong, 6. Lungkak, 10. Tsüngpang, 11. Tesangwa, 7. Milak, 9. Zünga, 10. Temopu, 13. Aoksa, 15. Putir, 16. Yipru. 12. Walu, 14. Ali. TENÜNG : MAONGKAR Tasoba Anogo : Küm : 1 Talidak : Imkonglenden, Dimapur Tsüngremer taochi tulu nung jabaso, Maongkar küm 1 abensaba anogo tashi temoatsü nung len ania aruba asoshi Pa tenüng asanger. Ano tarutsü anogotem nunga taküm anema yuja Tsüngrem tsübuba aser ajemalu nung intettsü aser nü madak tepela moshia lidakjang ta tanü onoki na moaja sarasademtsür. - Temeim- Oja, Oba, Otsü, Obou aser Kinüngertem. Q. Ministry kübok Department of Public Enterprises aiter. A. Finance B. Health C. Education D. Commerce =========================== (Taruba adok nung onoki langzütsü) YASHI ADOK TELANGZÜBA : Uttarakhand SUDOKU # 5918 TELANGZÜBA # 5917 KOMA SÜLA TELANGZÜBA Q. Naga yimten tebilemtsü ya tang amai tatembang küma melatettet, ano, küm ter süi nunga koma süla? Naga yimden ya melatet tajongba,kechiaser Naga nunger yimkong dak alaka ano shir-i jurila inyaker? tsürabur dang tanuri meyimlaba oset ka (tat- helicopter) meshili methai dang ka agütsür chili anenli ta asüba amai atemtsü. Ano shiri bener arudir par denji Naga nübor talitsü asaktsü. Naga nungerbo dptt ajak nung tsümar longmar, Nepali etc kümogo aser Naga nunger masüba nisungtemi amokpangogo. Nüjisojia non-naga ka nem bushidakjang. - M.A.Ao 4th mile Ano küm 10 atsülang nungbo tang lenirtem ya semchir-ang masü, anaben, asemben semchir tashi rongsen rizüngtetla. -Whatsapp Naga yimten latettsüba ya takoktsü ka meshitsüla saka makoktsüla ka zülutepa yur aji tang meshia kazü nungbo asen Naga lima ya tang telongbai aluashi küm ter jembir na kodanga mangutsü. -ns jr cmd Naga yimten tebilemtsü ya tangang masü saka joko küm aika tatempang kati maruteti Government of India den jembia arudagi. Ya ano küm 10 dang masü kümsa aika süiaka asen Naga nungeri aginüba ama telemtetba tajung ka dangi marutsü südi na ta bilemer ati. -S M S.. M K G Oda nüjiso tenüng nung shirnoksa mazüngi senzüdar parnokji takarbo akümtsü akok saka Naga Lima yabo dang amai dang alitsü. Küm metsü tejaklena yamai dang lisaü. Asenok Naga nungeri tangar jakla tang tashi metangzükerji, yaktabo yimten tebilemtsü ya tatembangi marutsü südi. Iba issue ya tempangadok nungbo kar atemabo timtem ta asüba agi atsülangtsü ang yanglur ta ajiteter. NPCC president K. Therie-i sangdongba ama core committee ya-a mapang indokba ka ama dang repranger. -WhatsApp Naga nunger nûchiso bushirtem ya pie pie bilemba dang jempiyonga ao tashi kodanga nüjiso mangutsü saka ajak longjemer India den jempi nungbo küm terji matongdangsa nüchisoji nguadoktsü imlar, kichiba sûra India nungeri Naga nungerji temeden lir ta agizükadokogo. -WhatsApp (Maneni tapak 3 nung...) KÜTAM LILIBARO KDANÜMGA ERAS ASTEÜNGTA RIALI RATAK KETMEI ETLITA ERAO OJANG LUTEP # 5463 : : : : : : : : : : OJANG LUTEP TELANGZÜBA # 5462 OLULU OSANG PROKBA AJAK AMANGA AJIANG SHITAK AMA AGIZÜKTSÜ MENÜNGDAK TAN HOPTA ATEMA - KOMA SÜLA? Q. Akhi tsüraburtemi yim akümdang yatetba ali kimong aser alushi dak alaka, tanü putu tasenba nung kibong kati ajangzüktetba ali rongsentem madakbo, kibur küma senmangtsü asoshi, tetsür - tebur aser jala- jabaso ta mali, kibong nung tsürabur ana mulung südaktsü nunga koma süla? Olong 20 shi nung July 23, 2021 tashi nung iba telangzüba ya onok dangi ( - tiryimyim@gmail.com) : (SMS / ) : (WhatsApp / ) : (tiryimyim.in) ajanga yokang. Telangzübatemji taruba Honibarnü adoktsütsü.
7 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 INDIA OSANG 7 Kolkata, July 17, 2021: India nung petrol, diesel aser LPG jenjang maneni atuba anema Honibarnü Kolkata nung Congress party züngsemtemi longkak aitba noksa nung angur. Petrol, diesel aser LPG jenjang atuba anema Congress-i longkak ait Patna (Bihar), July 17 (Agencies): India nung gari totzü jenjang maneni atuba anema linük tesem ajaklen Congress party-i sorkar anema anogo ter tashi longkak aita aruba sülen tanü (July 17) tembangogo; yamaji Honibarnü Bihar yimtiba, Patna nunga Congress-i cycle rally ka ayongzüka longkak aitogo. Petrol, diesel aser LPG jenjang maneni atuba aser osettsüset/chiyungtsü nung jenjang kanga atuba anema longkak aitba sentong nung Bihar Congress Tir, Madan Mohan Jha, Bihar AICC incharge, Bhakt Charan Das, Congress lenirtem- Shakeel Ahmad, Nikhil Kumar, Akhilesh Prasad Singh, Ajeet Kumar New Delhi, July 17 (Agencies): Honibarnü Union Health Ministry-i, tang tashi nung states aser union territories nem coronavirus vaccine dose crore dak tema agütsüogo aser tang parnok ket nung vaccine dose crore 2.74 dak tema lir, ta Honibarnep 8:00 ako nung Union Ministry-i, sorkari states/ UTs nem vaccine dose ajak senteper 41,69,24,550 agütsüogo aser iba nungjagi tang states, UTs aser nija hospital tem ket nung vaccine Sharma aser party nung inyakertemi longkak aita Patna nung Boring Road crossing nungi Gandhi Maidan tashi cycle rally agia liasü. Gari totzü jenjang maneni atuba anema RJD-ia July 18 nü longkak aita Bihar nung block ajak nokdangtsü, ta osang angazüker. Bihar nung RJD, Congress aser Left party teloktep opposition lir, aser RJD-i longkak aittsü aliba dak sendakba nung tasüngdangba ka langzüdang Congress Tiri, "July 18 nü RJD-i longkak aitbaji Congr ess party-ia pusemtsü," ta Honibarnü Congress-i longkak aitba mapang nung party züngsemtemi Ato dose 2,74,37,108 anünga lir, ta Covid-19 vaccination programme tasenba June 21 nü tenzüka liasü aser iba mapatong kübok Centre sorkari arrshi küm 45 ser temapur ajak nem vaccine angati agütsür. India nung ano nisung 38,079 dak coronavirus putetogo aser iba tashidak agi shiranger 560 süogo, ta Honibarnep Health Ministry-i Tang tashi nung India nung nisung crore 3.1 tema dak coronavirus putetogo aser iba tashidak agi shiranger 4,13, 091 kilonser, Narendra Modi aser Bihar Chief Minister Nitish Kumar na anema yimyim ayim aser kar ibo LPG cylinder tazüng amer longkak aita liasü. Osangbener den jembidang Das-i, "Linük nung petrol aser diesel jenjang maneni atuba agi linük nung nübur ajak kongshiogo, ajisüaka temeim maliba Narendra Modi sorkari nüburtem timtemba ola mangashir," ta aitsü. Paisa, International market nung totzü tazü jenjang ajemogo saka Centre sorkar aser state sorkartemi petrol aser diesel nung saru tali agir, ta shisem. Tang Bihar yimtiba, Patna nunga petrol litre ka nung sen 100 dak tema kümogo. States aser UTs nem Covid vaccine dose cr agütsüogo: Centre süogo. Iba tashidak agi shiranger 3,02,27,792 (shilem 97.31) anepogo aser iba tashidak agi shiranger asüba shilem 1.33 (timba) kümogo. Tang India nung coronavirus agi teshirangdakpur 4,24, 025 dang kümogo aser ibaji coronavirus caseload nungi shilem 1.36 dang lir. Hokolbarnü samples 19,98,715 tendanga liasü aser tang tashi nungbo samples ajak senteper 44,20,21,954 tendangogo, ta ICMR-i July 17, 2021 nü Congress Party General Secretary, Priyanka Gandhi Vadra-i Lakhimpur Kheri district kübok Semra Ghaat yimdak rara ajanga takoksa angurtem den jembiba noksa nung angur. Parliament nung Covid aser totzü jenjang atuba atema jembitsü New Delhi, July 17 (Agencies): July 19, 2021 nungi tzüngluruwa mongpu Parliament tenzüktsü anogo ka lia Amongnü Centre sorkari yimtenren party ajak senden ka ayongzükogo. Parliament nung Oppositioni sorkari coronavirus wara anema junga meinyakba aser gari totzü jenjang kanga atuba densema onük aika süoktsü. India nung coronavirus wave tanabuba tenzükba sülenbo tang mezüng Parliament senden amentsü. Honibar nikongdang linük tatong Tir aser Rajya Sabha Chairman, M Venkaiah Naidu-i par kidang yimtenren party balala nungi lenir 40 dak tema jaoka senden ka menogo. Tan hopta tetenzüklen Rajya Sabha nung lenir, Piyush Goyalia taoba mapang Ato kilonser aser Congress lenir, Manmohan Singh, Congress lenir Anand Sharma aser NCP tongti, Sharad Pawar nunger densema tongti opposition lenirtem den senden mena liasü. Osang angazükba agi, taruba Parliament senden nung sorkari bill tasen 15 benoktsü; iba dak alia Lok Sabha nung bill 4 aser Rajya Sabha nung bill 3 anendaka lir. "Taruba Parliament nung sorkari bill tasen 15 benoktsü, aser item rongnung DNA Technology Bill, Maintenance &d Welfare of Parents and Senior Citizens Bill, Assisted Reproductive Technology Bill, New Delhi, Chiteni/July 17 (Agencies): Association for Democratic Reforms (ADR) report ajanga ashiba agi, tang Union Cabinet Minister 78 nungi parnok shilem 42 anemabo ozüng alema inyakba ken otem benoka lir, aser parnok rongnung minister pezü anemabo nisung tepsettsü merangba ken o benoka lir. Tawa Union Cabinet ulushiba/melenshiba mapang nung cabinet minister tasen 15 aser ministers of state tasen 28- i tenangzükba agiba sülen tang minister ajak senteper 78 lir. Minister 33 (shilem 42)-ibo parnok anema ken o benoka aliba election affidavits ajanga pei sasa sangdongogo, ta ADR report ajanga Minister 24 anema ken o tulu benoka lir, aser item ken o Tribunal Reforms Bill aser Factoring Regulation Amendment Bill densema lir," ta kasa osang ajanga Centre sorkari Lok Sabha nung bill 23 benoktsü renemogo. Bill 17 tasen asütsü aser bill trokbo tamalen benokba lir aser bill anabo tang aliba bill melentsü atema benoktsü. Sorkari maneni Tribunal Reforms (Rationalisation and Conditions of Service) Bill, 2021 benoktsü; iba bill ya taküm February 13 nü Lok Sabha nung benoka liasü. Lok Sabha nung tamalen benokba aser Standing Committees nem agütsüba bill tem rongnung - DNA Technology (Use and Application) Regulation Bill, 2019; Factoring Regulation (Amendment) Bill, 2020; Assisted Reproductive Technology (Regulation) Bill, 2020 aser Maintenance and Welfare of Parents and Senior Citizens (Amendment) Bill, 2019 densema lir. March 15 nü Rajya Sabha nung National Institutes of Food Technology, Entrepreneurship and Management Bill, 2021 bo agizükogo aser March 17 nü Lok Sabha nunga benoka liasü. Tzüngluruwa mongpu Parliament July 19 nü tenzükba sülen August 13 nü tembangtsü. House a naprong nung anüngdang 11:00 ako nungi nikongda ng 6: 00 a ko ta shi senden amentsü. July 17, 2021 nü Hyderabad nung Telangana State Photo Journalist Association (TSPJA)-i Reuters atema photo journalist, Danish Siddiqui nem akhüm agütsüba noksa nung angur. Pulitzer Award angusang, Danish ya Hokolbarnü Afghanistan nung sepaitem aser Taliban na tsüngda raraba osang bendenba mapang nung asü. Minister shilem 42 anemabo ozüng alema inyakba ken o benoka lir rongnung nisung tepsetba, tepsettsü merangba aser auyaba ken otem densema lir. Cooch Behar constituency menden nungi Minister of State for Home Affairs tasenba aser Cabinet nung tanubosang, Nisith Pramanik anema nisung tepsetba dak sendakba ken o ka benoka lir, ta ADR report nung shia lir. Nisung tepsettsü merangba dak sendakba nung Minister pezü- John Barla, Pramanik, Pankaj Choudhary aser V Muraleedharan nunger anema ken o benoka lir Minister tem shilem 90 crorepati lir aser minister shia (average) sen crore jenjang rongsen lir. Minister pezüibo parnok ket nung sen crore 50 dak tema rongsen aliba sangdongogo.
8 8 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 BENDANGLI OSANG Assad pezübenbuba Syrian tir asütsü tenangzüktepba agiogo Damascus, Chiteni/July 17 (Agencies): Syria tir mapa abentsü atema Bashar Assad, tang agi bezübenbuba Honibarnü tenangzüktepba agiogo. May ita election agiba ya anüolen aliba linük aser Assad anemertemi ozüng alema aser taktsü mapa ka ta shiogo. Tir mapa abentsü atema tenangzüktepba agiba sentong ya tir kidang agi, kong clergymen, parliament z ü n g s e m t e m, yimdenyimsüsürtem aser army officers tem dena liasü küm nungi tenzüka Assads-i tir mapa bena arudar aser pai election akoktsü imlaa liasü. Linük nung küm 10 tashi rara adokba ajanga teraksatsüba jenti adoker aliba den rongsenketzüng kanga Paris, Chiteni/July 17 (Agencies): COVID-19 tashidak menatepa aoba nokdangtsü atema France-i maneni linük kar nungi vaccine magi aliba senzüsenpongertem nem tenokdangba agütsütsü, ajisüaka Vaccine dose anaprongla agir alirtem linüki aittsü melatsü, ta Ato Kilonser Jean Castex-i Honibarnü France nung tang coronavirus tashidak menar aika küma aoba den tir Emmanuel Macron-i linük akhi ama jenjang ka nung nokdaktettsü atema vaccine agiba ajanga dang tashidak nokdangtettsü ta shia lisopurtem vaccine agitsü atema ajungshiba mapang ka nung tang iba jenjang agiogo. July 18, Deobarnü nungi tenzüka United Kingdom, Spain, Portugal, Cyprus, Netherlands aser Greece nungi vaccine magi aliba senzüsenpongertemi France-i arutsü lia ghonda 24 tsüngda COVID-19 tashidak tendangba kuli sayutsü nüngdaker. Tang UK nungi arurtem ghonda 48 tsüngda tashidak tendangba aser tanga linüktem nungi arurtem ghonda 72 tsüngda tashidak tendangba kuli sayutsü nüngdaker. Britain-i Hokolbarnü Fracne nungi arurtem maneni mejungi aliba mapang pai iba mapa maneni abentsü. U.N.-i Syria nunger shilem 80 dak tema poverty line kübok alir ta asatetogo. Syrian curr ency-a jenjang makai kümogo aser tenüngdakba osettem kanga anünga kümogo mesera jenjang kanga tasak kümogo. Linük nung rara tesüngjemba kümogo saka Syria kübok tesem karbo tang tashi sorkari mazüoki lir asre bendanger sepai aser telungpur tem linük kübok tesem balala nung yoka lir. Kasa mapang nung Syria nunger tesadang shi kidanger linük mesera Europe nung oa jenoka lir. Iba rara nung nisung million tesadang ka taküm samaogo aser nisung meyir ejang aika samar a bushitepba den kiojen aika quarantine asütsü asoshi telemtetba agiba sülen Castexi iba osang sangdonga liasü. Britain nung tang tenokdangba balala agütsür aliba ya Hombarnü nungi salatsütsü lateter lir, ajisüaka ken o ano mejangja. Honibarnü nungi tenzüka linük mashika nungi France-i aruru shirnok vaccine agir lir, parnok dak tashidak metendangtsü, ta Castex-i "Vaccine agiba ajanga tashidak nungi jenboa aliba aser talisa Delta variant nokdangtetba jangjaogo, anungji European Medicines Agency-i raksaogo. Assad-i 2000 küm tebu Hafez asüba sülen linük tir mapa agizük küm Hafez-i anir military-i sorkar atsüng aser iba rar a nung nisung taküm aika lalua liasü. U.S. aser European ketdangsürtemi election agiba yimya ashishiogo aser ashiba agi, election inyakyim ya U.N. resolutions anema aser iba den international monitoring maliba den election nung Syrian nunger ajaki shilem magi. Ma y ita election nung Assad-i vote 95.1% angu aser ketdangsürtemi ashiba agi vote agütsütsü asoshi züngoksema alir million 18 rongnungi shilem 78.6-i vote agütsüogo. Iba election nung Assada den tetokteper ana liasü. agizüker aliba vaccine (Pfizer, Moderna, AstraZeneca or Janssen) ajunga agir alirtem Honibarnü, July 17 nü nungi tenzüka linük mashika nungi arutettsü," ta pai Tunisia, Mozambique, Cuba aser Indonesia nungi senzüsenpongertemi parnok senzüsenpongba kuli agütsütsü nüngdaker aser iba den par linük toktsür mao tsüngda COVID- 19 tashidak tendangba negative result sayutsüla aser ano France tonga aruba sülena anogo 10 quarantine asütsü. Parnok "red list" nung aliba linüktem rongnung züngoksemogo, aser Afghanistan nung US wadang tamakok nguogo: Russia Moscow, Chiteni/July 17 (Agencies): Afghanistan nung United States wadang tamakok nguogo ta Russia-i Hokolbarnü ashiba den bendanger sepitem Afghanistan nungi atsüngiba ajanga linük nung tensa tamajungba kümyonga aoer ta tai tongloktsüogo. Bendanger sepaitem linük nungi atsünginba mapang Afghanistan nung Taliban pur tem kanga tashi ita kümogo aser parnoki district aser arrtsü nung tongtibang tesemtem atsüngba den pr ovince yimtitem sabanga yua lir. White House-i bendanger sepaitem atsünginba kanga tebor junga sayuner, ta Russian For eign Minister Sergei Lavrov-i Hokolbarnü "Ajisüaka wadang tamakok anguba ajaki angateter," ta pai Uzbekistan nung conference ka nung shilem agiba mapang osangbenertem dang Lavrov-i, US aser NATO sepaitem kanga ar itepa atsünginba aitsüogo aser iba ajanga Afghanistan nung security jenjang kanga mejungi kümogo ta ashiba den kidanger linüktem nunga iba ya prokshia item linüktem nema kasa tetuyuba agüja lir. April ita tom tashi nung anogoshia nisung 42,000 dak tashidak poteta aliba nungi June ita tatem tashi nung anogoshia nisung 2,000 tekübok dak dang tashidak potetba sülen France nung ano tang asendenshir tashidak prokshia odar aser anogo nung nisung 11,000 shidak tashidak poteta arudar. Kasa mapang nung Francei India nung yangluba Covishield, AstraZeneca vaccine agir alirtema Deobarnü nungi tenzüka kecha tetsükdaktsü makai aitdaktsütsü aotsü ta tekümdaktsü Russia-i taoba hopta Taliban lenirtem Moscow-i jaokogo, kong telungpurtemi ashiba agi, parnoki Afghanistan shilem 85 amokbangogo. Moscow-i Taliban pur tejakleni aoba kanga kümdanga meita atadar aser Russia indang military base tem amenoka aliba ex-soviet Central Asian linüktem iba ajanga kongshitsü akok ta bilemer. Lavrov-isa, mepetmesü tali kümogo aser kir alongr ar inyakyim aser temesepba mozü shibelenba tali kümogo, ta Iba hopta tetenzüklen Tajikistan-i, Afghan nunger refugee 350 shi par litsü adena jena aruba Tajikistan tir Emomali Rakhmon-i Hokolbarnü border guard posts asadangogo aser Afghanistan den arrtsüi sepai talila 20,000 yokogo. Russia defence ministry-i iba hopt ashiba agi, parnoki Tajikistan nung military drills ayongzüka agiogo, kong Afghanistan den arrtsü nung security akangshitsü atema parnoki base ka amenoka lir. France-i vaccine agir alir senzüsenpongertem aitdaktsütsü Paris nung Eiffel Tower semdangertemi mitsa kolak nungi alima penzüba noksa nung angur. Ita teku sülen Hokolbarnü nungi Eiffel Tower lapoktsüogo. Taoba küm October ita France nung coronavirus wara tanaben poktetshiba mapang Eiffel Tower ya shibangtsü atema tetuyuba agüja liasü. asoshi telemtetba agiogo. Europe nung yangluba AstraZeneca vaccine atema dang European Unions-i COVID-19 certificate agütsüba dak sendakba nung ola adokba sülen, India kübok Serum Institute nung yangluba AstraZeneca indang vaccine agir alir senzüsenpongertem agizüktsü atema telemtetba agia liasü. EU linüktem aikati India nung yangluba vaccine agizükogo, koba UK aser Africa nung linük balala nung amshidar. Linük balala nung teteyuba aser tenokdangba balala agütsür aliba ajanga senzüsenpongtsü nung tetsükdaktsü aika adoker. Tang tashi nung France-i China mesera Russia nung yangluba vaccine magizüker aser EU drug regulator-i temelaba agütsü aliba vaccine agir alirtem dang linüki aittsü melar. EU drug regulator-i agizüker aliba Covid-19 vaccine tem rongnung Pfizer/BioNTech, Moderna, Johnson&Johnson aser AstraZeneca vaccine densema lir. France nung tang tashi nung Coronavirus tashidak agi nisung 5,844,249 tongogo aser nisung 111,451 süogo. Kasa mapang nung tashidak menar nisung 5,162,757 bo taneptsü nguogo.
9 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, Kohima Village nung training ka agiogo Kohima, Chiteni/July 17, 2021: Christ King Church, Kohima village nung, Covid tashidak agi asüba mang aneplautsü (Dead Body Management) atema training agiba mapang, Dy. CMO, H&FW, Dr. Khriesilie Sachii aser par team den volunteer temi PPE kit semokba aser semzükba yimyatem sayuba yangi noksa nung angur. Kohima, Chiteni/July 17, 2021 (TYO): District Task Force Kohima den Kohima Village Task Force aser Health & Family Welfare Department longjemer, Honibarnü ( ) Christ King Church, Kohima village nung 'Dead Body Management' (Tasümang anepaluba yimyatem) nung training ka ayonga agiogo, ta sangdong ajanga Iba sentong nung shisalen sayur, Dy. CMO, H&FW, Dr. Khriesilie Sachii-i, COVID-19 tashidak agi asüba tasümang anepaluba yimyatem indang tetuyubatem rasa ashi, koba Directorate of Health and Family Welfare, Nagaland ajanga agüja liasü; aser tekümdangtsü meratem nung N-IsF mapadong kübok Kikheto Sema-i Boke Botsa semdang Kohima, Chiteni/July 17, 2021: Boke Botsa nung 'Naga Model Integrated Settled Farming' semdangba mapang, APC, Y. Kikheto Sema, IAS-i ayi atsüba kol tila kati tzülu nung ayitem atsüdokba yangi noksa nung angur. Kohima, Chiteni/July 17, 2021 (TYO): Na ga Model Integrated Settled Farming kübok maparen acha ayanga inyakbatem asadangshia aser reprangshimtsü asoshi, Honibarnü ( ) APC, Y. Kikheto Sema, IAS-i anir working committee-i Boke Botsa semdanga liasü, ta sangdong ka ajanga N-IsF kübok, a gri a ser teloktep department ajak ka küma longjemer inyaker, kong aluyimertem aluyimba aser iba dak sendakba tanga maparen tem maneni inyaktsü asoshi parnok nem teyari agütsütsü. Yimtsüng nung alirtem atema, iba model ya tajangzük aketba mapatong ka kümtsütsü nükla manidakra, tasümang (Covid agi asür) ka nungi Covid tashidak menatsü lendong lir, ta pai Dr. Sachii-i, healthcare Institution nung tasümang ka anepaluba aser leper nung mang a r e md a n g / r o n g d o k d a n g inyakyimtem indang telok dang metetdakja liasü. Kidang/telok nung covid agi asürtem mang anepalutsü asoshi, tekümzüktsü meratem nung anidaka anepalurtemi tasümang anepalutsü atema, agüja aliba tetuyubatem talilatem pai tongmelang agi Lockdown mesüra senzüsenbongtsü asoshi tenokdangba agütsür aliba mapang, asür adianu, kinunger aser medemer tem asüpila sentong nung adentsü asoshi, yur inya ker. Kasa mapa ng, parnoki (aluyimer) süngolemba/ süngjanglijang züsentetba nungi talilatem market nung yoktettsü akok aser ibaji ajanga parnok rongsekettsüng nung ajungkettsü. Kikheto-i, state nung mapang talangka tsüngsarusa/tzünglu junga maruba ajanga aluyimba wadang nung kanga mejungi kongshiogo. Ajisüaka, Boke- Botsa nung ayong aliba ajanga alu maparen junga inyaka aoer aser iba tesem nung tzü agi anüngba/mepiriba timtembo mali," ta aluyimer dang Tzü mopung melenshiba talisa tsüngsarusa mesüra tzünglu kanga aruba ajanga tzü pei pei tesem nung district task force temelaba agitsüla aser teti Covid-19 tetuyuba nung anidaktsüla, ta pai Covid-19 agi asürtem bendanga mamshitsüla aser iba wara agi shiranger kibong tem mezüngmeshi masütsüla. Asür nem tetushi agütsütsüla aser tim yimya nung anidaka, asür adianutemi pa /la (asür) nem aküm agütsütsü asoshi melatsüla, ta pai shisem. Tang ama tensa tamajungdang, nübur atema bilemja meranga inyakba atema, Kohima Village Council Chairman, Helievi-o Solo-i Kohima village volunteers aser Kohima village scouts & guides dang pelaba State nung iba wara azüoktsü asoshi maparen balala inyakba atema Sorkar danga pai pelaba shisem. Iba wara anema raratsü asoshi, yimtsüng nung nübur ajaki amalitepa inyaktsüla, ta pai ashi aser iba training amajok mekümdaktsütsü asoshi training mapang temulung agüja angazüktsü asoshi pai training agirtem ayongzük. Maneni, iba training tetenzüklen, Convenor VTF, Dr. Khriesatalie Yhome-i, yimtsüng nung Covid-19 agi asürtem aneplabu yimya indang tongtibangtem Iba sülen, MO Botsa, Dr. Atsei-ii Yhome aser lar team-i personal protective equipment (PPE) kit semokba aser semzükba yimyatem training agirtem dang sayua liasü, ta kasa sangdong nung shia lir. metsüngbanga a tuba tem nokdangtsü/ajemdaktsütsü atema, APC, Kikheto-i yimertem aser aluyimertem dang arem wazüka ayutsü asoshi ayongzük. Department den amalitepa inyakba atema, Boke-Botsa nung alir aluyimer kibong ajak dang Kikheto-i pelaba metetdaktsü aser kaa ita peria alitsü asoshi maneni meranga inyaktsü asoshi pai aluyimertem ajungshia liasü. Sorkar dak dang memetaloki, pei sasa tasa balala atongtetta inyaktsü aser tangara ajangzükdaktsütsüsa inyaktsüla, ta pai aluyimertem ayongzük. Nagaland nung, PM-KISAN scheme kübok aluyimer lakh 2.00 shi ajangzükogo a ser Centre Sorkar ajanga aluyimer bank account nung indang indanga sen cr tashi inoktsüogo, ta pai Centre ajanga yokba sen ya tim masüba nung meindoki, aluyimba wadang tsütsü nüngdakbatem peridaktsütsü asoshi ochishia amshitsüla, ta aluyimertem dang pai tetuyuba agütsü. Yimtsüng nung tzü mopung aser ali den apet maparen balala atongtetta inyaktsü asoshi pai Putu menden aser aluyimertem ayongzüka liasü. MGNREGA kübok Department of Rural Development indang scheme den külemi, tsübo talila mesemtettsü, dam tem yanglutsü aser aluyimba dak sendakba nung tanga maparen nung rangloker inyaktsü asoshi ASO: 18/07/1933 MULUNGNEN O "The Sympathizer" nung Robert Downey Jr denogo New Delhi, Chiteni/July 17, 2021 (Agencies): Kaket zülur Viet Thanh Nguyen indang 'Pulitzer Prize' takok anguba novel "T he VDBs aser Putu Menden nati asalentong yanglutsüla, ta pai ayongzük. Aluyimba wadang nung tajangzük angutsü asoshi, Sorkar ajanga agütsüba facility tem tajungtiba nung ketdangsüa amshitsü asoshi pai yimertem ayongzük aser Boke-Botsa indang 'Naga Model integrated settled farming' ya tanga district nung alir nüburtem atema tatishitsü asütsüsa meranga inyaktsüla, ta Kikheto-i yimertem ajungmesogo. Kasa mapang, Kikheto-i, lanurtem dang community farming/contract farming inyaktsüla aser tang ama tensa tamajungdang, Tsüngrem dang shisatsü aser Pa leniba meshia sarasadema alitsü asoshi ayongzüka liasü. Maneni, N-IFS Boke Botsa indang Working Team züngsemtemi bendanga agüja aser meranga inyakba atema, Kikheto-i parnok dang pelaba Iba project takok ngura, state kübok tanga district nunga kasa mapatong tenzüktsü sentong lir, ta pai Iba working committee züngsem rongnung Agriculture, Fisheries, Sericulture, soil & water conservation aser Animal husbandry nungi züngsemtem dena lir. Kikheto-i ani working committee-i Boke Botsa nung piggery farm, Mini soil plant, fishery pond, coffee plantation aser tzülu tem semdanga liasü, ta kasa sangdong nung shia lir. Asür Yongdangnaro (Khar) ASÜ: 10/07/2021 Onoki teti meima aliba ojala iba lima toktsür teti tatembang makaba limai aoba anogo nung asen tendak tetsübutsü tesashi wara liaka shirnokisa nübo, rongsen, shisatsü aser sarasadem agi yaria aruogo, nenok ajak dang kanga pelaba lemsateper. Tsüngremi nenok temeim mapa tajung asoshi moshia moajangma. Temeim Chirnur, Anükapang, Semchirtem aser Kinungertem. Sympathizer" nung ajemdaker yanglutsü aliba series atema, Hollywood star Robert Downey Jr anisemogo. Iba series ya HBO atema entertainment company - A24 ajanga yanglutsü. "Avengers: Endgame" nung Iron Man -Tony Stark ama tesüsa shilem agir sülen, iba series ya Downey Jr indang mezüng project asütsü. Variety sangdong ajanga angazükba agi, "Old Boy" yanglusang Park Chan-wook-i iba drama series direct asütsü. Kasa mapang, Park-i coshowrunner ama Don McKellar den longjemer inyaktsü. Iba series ya Los Angeles aser Vietnam tesem balala nung tangoktsü sentong lir. Film yanglurtemi Robert indang character/role dak sendakba nung osang tejangja magütsü, saka tanüngba cast ajak Vietnam nunger asütsü. Robert-i shilem agiba dak alia executive producer ama iba series nung inyaktsü aser pai supporting role balala nung shilem agitsü. "Nguyen indang otsü nung ajemdaker inyaktsü asoshi team tajung ka den inyaktsü kanga tongtibang. Director Park, producer Susan aser Team Downey den longjemer takok ngua mapar en achaayangtsü tebilemba lir," ta actor-producer-i Maneni, iba series atema tanga executive producer temji Chan-wook, McKellar, Kim Ly, Rhombus Media indang Niv Fichman aser Team Downey indang Amanda Burrell aser Susan Downey nunger asütsü.
10 10 TIR YIMYIM, DIMAPUR AMUNGNÜ (SUNDAY) CHITENI (JULY) 18, 2021 SAISAPONG OSANG T20I: West Indies-i Australia madak 4-1 agi series kokogo St Lucia, Chiteni/July 17, 2021 (Agencies): West Indies aser Australia na tsüngda T20I series final asaya nung, West Indies-i run 16 agi Australia kokogo. Iba asaya nung West Indies nungi batsman Evin Lewis-i run 79 yanglua liasü. Daren Sammy Stadium, St Lucia nung final asayaba mapang, Lewis-i ball 34 nung run 79 yanglutet. Pai 6' tuku aser 4' pezü zükloktsü aser over 20 nung par teloki run 199/ 8 yanglua liasü. Carribbean team-i 4-1 agi iba series takok anguba den külemi, Lewis-i "Man of the Match" award angu. Fast bowler Sheldon Cottrell aser Andre Russell nati wicket asemsem agi. Kasa mapang, tesemdanger team - Australia-i over 20 nung run 183 dang yanglutet aser wicket 9 out süadok. Australia nunger Mitchell Tokyo Olympics nung asayatsü: Djokovic New Delhi, Chiteni/July 17, 2021 (Agencies): World no. 1 Novak Djokovic-i, tebur asayar kati mezüng calendar Golden Slam jenjang ajangzüktettsü maongka kü nem agütsü asünung, Tokyo Olympics nung asayatsü, ta "Tokyo atema tayimtsü mekaa yuogo aser Olympics atema külem #TeamSerbia den adentsü," ta Twitter ajanga Djokovic-i lemsatep. "Kanga dang yonyaseta Tokyo atema renemdar aser Olympic asayamung nung medal takok angutsü asoshi national team pur den longjemer asayatsü. Serbia atema teti dang pelaa asaya aruogo aser taruba asayamung (Olympics) nunga ajak peladaktsütsü asoshi tajungtiba asayatsü," ta Djokovic-i Taküm, arishi küm 34 tain Djokovic-i Australian Open, French Open aser Wimbledon title takok nguogo. Golden Grand Slam jenjang ajangzüktetter tebur rongnung mezüng akümtsü atema, Djokovic-i Olympic nung gold medal aser US Open takok angutsüla. Marsh, shibai series nung asaya 4 nungi half century 3 tashi yanglu, final nunga pai junga asaya tenzük, saka ball 15 nung run 30 yanglur alidang Russelli pa out sütsü. Australia captain Aaron Finch temang nung liaka, pai anir team-i meranga asayaogo. Ajisüaka, pai run 34 yanglur lia over 10buba nung Hayden Walsh-i aonba ball ka nung pai züloktsütsü merang, saka junga mezükshiba ajanga ball tom nung lia long-on tsütsü Fabian Allen-i ball puzüka pa out sütsü. Iba sülen, Australia team pur timtema asaya. "Pai (Allen) iba ball apuba yong onok atema asaya nung temelenshi adokdaktsü," ta captain Nicholas Pooran-i "Iba series koktetba ya team atema takok tuluka asütsü. Hayden Walsh danga pelaba shisemer. Pa nem lemzüktsüba shilem bendanga agütsür inyaker aser T20 cricket nung leg-spinner temi tongti shilem agiba ajaki jangjaa lir," ta Pooran-i Antigua nungi leg-spinner Walsh-i iba series-asaya pungo nung wicket 12 agiba arema, pa nem "Man of the Series" award agütsü. Walsh-i wicket kati New Zealand spinner Ish Sodhi indang T20I series record memenep lir. Taküm küm tetenzüklen, Australia den T20I series asayaba mapang Sodhi-i wicket 13 tashi agiogo. Iba final asaya nung, Chris Gayle-i wicket ka danga magi, saka pa nem lemzüktsüba over 3 nung pai Australia team nem run 9 dang agütsü. Pakistan tem den asaya pungo series ka masayadang, taruba Mongolbarnü nungi Barbados nung, West Indies aser Australia na One-Day International asaya asem tenzüktsü. Tetsür tennis nungang, iba calendar Golden Slam khen takok ngua lir. Germany tsür Steffi Gr af-i tongtibang asayamung pezüprongla aser 1988 küm Seoul nung Olympic gold takok anguba mapang, lai Golden Slam jenjang ajangzüktetta lir. Serena Williams, Rafael Nadal aser Andr e Agassi nungeri 'Career Golden Slams' takok ngudanga lir. Tennis star Roger Federer aser Rafael Nadal nati iba Olympics nung shilem magitsü telemtetba agidoker asünung, Tokyo Games nung Djokovici gold medal takok angutsü teimla lir. Ano külen, US Open champion Dominic Thiem-a iba asayamung nungi tukuogo küm, Beijing Olympics nung, tebur kija tennis asaya nung Djokovic-i bronze medal takok angu. Iba asayamung nung jenjang tasembuba atema, America nunger James Blake makokdang, semifinal nung Nadal-i Djokovic tsükdaktsü London Games lapokba sentong nung, Djokovic-i Serbia indang wako amer shilem agi, saka semifinal nung pai Andy Murray makok. Iba sülen, Bronze medal asaya nung, Juan Martin del Potro-i Djokovic-i tsükdaktsü. Küm pezü sülen, Rio Olympics - tennis asayamung tebur kija mezüng r ound nung, Del Potr o-i Djokovic madak takok angu. Aruya aliba Games nung shilem agitsü asoshi telemtetba ka magiteti aruba sülen, anogo pezü lir Djokovic-i iba asayamung nung shilem agitsü osang tejangja sangoktsüogo. Deobar nü ( ) Wimbledon title trokbuba aser 20buba Grand Slam takok kor ang atema Matteo Berrettini madak takok ngur sülen, Djokovic-i iba asayamung nung shilem agitsü asoshi telemtetba ka magi liasü, ta Iba Games atema asaya tesem ajak nung terepr anger tem madentsü. Tokyo nung Covid-19 tensa mejungi küma aoba asadangteta, asayamung ayongertemi iba mera agir. Olympics - tennis asayamung nung, tetsür asayar r ongnung Ser ena Williams, Victoria Azarenka, Angelique Kerber aser Bianca Andr eescu nunger shilem agiba mangutsü. Kasa asayamung nung, tebur asayar rongnung, British nunger Dan Evans, Australia nungi Nick Kyrgios, David Goffin (Belgium) aser Canada nunger Milos Raonic aser Vasek Pospisil nati shilem magitsü. AS Roma-i goalkeeper Rui Patricio alizükogo Chiteni/July 17, 2021 (Agencies): Serie A club AS Roma-i Premier League club Wolverhampton Wanderers nungi goalkeeper Rui Patricio alizükogo, ta club sangdong ka ajanga Mongolbarnü AS Roma-i pa euro million 11.5 agi alizükogo. Portugal nunger international asayar ya Wolves indang No.1 goal keeper liasü aser küm asem asayaba mapang pa Premier League asaya ana nung dang masaya aser asaya 37 tashi goal ka danga midaktsüi nokdak. Pa Portugal indang Euro 2020 squad nunga densema liasü, shirnok last-16 nung tsüka liasü. Taoba season Roma pur jenjang tenetbuba nung tembang aser taruba season atema parnoki Spurs coach Jose Mourinho alizükogo. Patricio-i ashiba agi, pa Mourinho kübok asayatsü atema yongyaa atar. "Jose Mourinho ya alima nung coach tajungtiba rongnung ka lir aser ni pa kübok asayatsü aser team nem takokba tashi teyari agütsütsü yongyaa atar," ta pai Jenjang tenetbuba nung India Shooting team Tokyo tongogo; Hombar nungi training tenzüktsü New Delhi, Chiteni/July 17, 2021 (Agencies): Aruya aliba Tokyo Olympics, koba July 23 nungi tenzüka asayatsü lir, iba asayamung nung shilem agitsü atema, India shooting team pur Honibarnü Tokyo tongogo. COVID-19 tendangtsü atema India shooting contingent' indang sample bendenogo aser osang atadar. Hokolbarnü, Tokyo 2020 atema India shooting contingent Zagreb, Croatia nungi Amsterdam tonga ao. India shooting squad nung Saurabh Choudhary, Abhishek Verma, Aishwary Pratap Singh Tomar aser Anjum Moudgil nungeri anir asayatsü. New Delhi aser Croatia kübok ayongba ISSF World Cup asayamung nung India team-i medal balala takok angu. Crotia nung team nungi asayar ishikati dang shilem agi asünung, New Delhi nung anguba ama Croatia asayamung nung parnoki medal aika mengutet. New Delhi kübok ayongba asayamung nung India nunger shooter 52 agi shilem agia liasü, saka Croatia nungbo shooter 14 agi shilem agi. Tokyo 2020 atema Indian shooting squad nung Deepak Kumar, Divyansh Singh Panwar, Sanjeev Rajput, Aishwary Pratap Singh Tomar, Saurabh Chaudhary, Abhishek Verma, season ana tembangba sülen Wolves pur taoba season jenjang 13buba nung tembang aser manager Nuno Espirito Santo-a season tembangba sülen Tottenham Hotspur-i ogo. "Club puti otsü nung tajungtiba asayaba mapang Patricio-i shilem agiogo. Onok EPL-i aitli pa aru aser club jenjang tenetbuba nung anaben tashi tembangba nung pai teyari agütsüogo," ta Wolves technical director Scott Sellars-i "Pai club kanga junga tenzükogo, ajisüaka pa club tasen aser league tasen nung asayaba ajanga tajangshiba tasen angutsü aser ajak atema tajangzük asütsü," ta paisa Angad Vir Singh Bajwa, Mairaj Ahmad Khan, Apurvi Chandela, Elavenil Valarivan, Anjum Moudgil, Tejaswini Sawant, Manu Bhaker, Yashaswini Singh Deswal aser Rahi Sarnobat nunger dena lir. Sangdong ajanga angazükba agi, India shooting team quarantine masütsü aser parnok Hombar ( ) nungi training tenzüktsü asoshi melaogo. Iba shooting asayamung ya Asaka Shooting Range nung asayatsü, koba north west Tokyo tsütsü Saitama Prefecture nung lapoka lir. Iba tesem nungsa 1964 Olympics - shooting tetoktepba ayonga asayaogo. Ano külen, Deepika Kumari aser Atanu Das nati anir India archery team pur Olympic Games nung shilem agitsü atema Tokyo-i ogo. "Tokyo-i ayamesoa ogo. Ayong ayonga senzütettsüsa tang iba maongka dang kanga pelaba metetdaktsür," Twitter ajanga Atanu Das-i lemsatep. Tokyo Olympics atema, India nungi saispong 18 nung shilem agitsü asoshi athlete 126 shi aotsü sentong lir. Taoba dang nungi tan Olympics nung India contingent tuluba asütsü. B I L E M D A N G A N G "Teshisadangba mekai inyakdang aiben takoksa ajurur." Owner, Printer, Publisher and Editor- K. Temjen Jamir, Published from H.No. E/449 Nepali kashiram, Dimapur , Nagaland. Printed at Tzuwar Publications, H.No. E/449 Nepali Kashiram, Dimapur , Nagaland. Phone: (03862) / , tiryimyim@gmail.com, tiryimyimdmp@rediffmail.com. Mokokchung Office : MTBA Complex, Phone: (0369) Kohima Office: Glass Mart, Opp. War Cemetry, Kohima Contact No Delhi office- Paschim vihar, ph
Northeast ya Southeast Asia asoshi kikümbang kümdaksütsü: Modi
TAPAK 9 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com Kejriwal-i Health minister dang nungi sübokrem agiogo: Mishra TAPAK 8 James Gunn-i 'Guardians
Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN
TAPAK 10 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com Kibong akümtsü mechi Japan indang Princess Mako jenjang samatsü TAPAK 8 Soundgarden nung kentener
Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN Dimapur, June 2 (TYO): School
TAPAK 12 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com French Open 2017: Nadal, Garbine nunger takok nung lir TAPAK 8 MoS Telecommunication ajanga
KOYA NUNGI KUMZUKA ALITSU ACHA-A AYANGBA (RODENT MANAGEMENT) Krishi Vigyan Kendra Yisemyong, Mokokchung Nagaland
KOYA NUNGI KUMZUKA ALITSU ACHA-A AYANGBA (RODENT MANAGEMENT) Krishi Vigyan Kendra Yisemyong, Mokokchung Nagaland Field Guide No. 1 June, 2008 All rights Reserved Copies available at: Krishi Vigyan Kendra,
33. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. már ci us 27., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 3887, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 27., hétfõ 33. szám Ára: 3887, Ft TARTALOMJEGYZÉK 62/2006. (III. 27.) Korm. r. Az egyes pénzbeli szociális ellátások elszámolásának szabályairól...
Sex: Male Date of Birth: 02 August 1947 Citizenship: Hungarian
PERSONAL INFORMATION Dr. János Szlávik 3300 Eger, Tompa Mihály u. 8. +36-36-520-400/3082 +36-30-4365-541 szlavik@ektf.hu www.gti.ektf.hu Sex: Male Date of Birth: 02 August 1947 Citizenship: Hungarian WORK
MESEBÁL 3.A hõs kisegér Huszti Zoltán
MSBÁL. hõs kisegér Huszti Zoltán nek 12 Marsch lt egy - szerélt a kam - ra sar - ka mé - lyén, Laczó Zoltán Vince lt egy - szerélt egy órus ora hõs kis - e-gér. Hosz - szú far - ka volt és büsz - ke nagy
Pilot & start small, see next whether it can be mainstreamed. Demonstrate the link between transparency & quality of public services
Go local! Pilot & start small, see next whether it can be mainstreamed Demonstrate the link between transparency & quality of public services Team up with local civil /advocacy groups, activists, media
A MAGYAR TÖRTÉNELMI TÁRSULAT KIADVÁNYAI
A MAGYAR TÖRTÉNELMI TÁRSULAT KIADVÁNYAI 2 A MA GYAR TÖR TÉ NEL MI TÁR SU LAT KI AD VÁ NYAI A kö tet írá sai zöm mel a hu sza dik szá zad idõ sza ká ról szól nak, más részt pe dig át té te le sen ér vel
Skills Development at the National University of Public Service
Skills Development at the National University of Public Service Presented by Ágnes Jenei National University of Public Service Faculty of Public Administration Public Ethics and Communication 13. 12. 2013
Curriculum Vitae Csaba Toth, PhD Born: October 7, 1979; Miskolc, Hungary
Curriculum Vitae Csaba Toth, PhD Born: October 7, 1979; Miskolc, Hungary Studies concluded: PhD in Political Science ELTE, Faculty of Law and Political Science, Budapest, Hungary (2012) MA in Sociology
136 Con Dolore. Tenor 1. Tenor 2. Bariton. Bass. Trumpet in Bb 2. Trombone. Organ. Tube bell. Percussions
Tenor 1 Tenor 2 Bariton Bass Trumpet in Bb 1 Trumpet in Bb 2 Trombone Percussions Organ 136 Con Dolore Tube bell X. Nikodémus: Mer - re vagy, Jé - zus, hol ta - lál - lak? Mu-tass u - tat az út - ta- lan
ENROLLMENT FORM / BEIRATKOZÁSI ADATLAP
ENROLLMENT FORM / BEIRATKOZÁSI ADATLAP CHILD S DATA / GYERMEK ADATAI PLEASE FILL IN THIS INFORMATION WITH DATA BASED ON OFFICIAL DOCUMENTS / KÉRJÜK, TÖLTSE KI A HIVATALOS DOKUMENTUMOKBAN SZEREPLŐ ADATOK
***I JELENTÉSTERVEZET
EURÓPAI PARLAMENT 2014-2019 Jogi Bizottság 9.10.2014 2014/0166(COD) ***I JELENTÉSTERVEZET on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on common rules for imports (codified
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda. 93. szám. Ára: 2400, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda 93. szám Ára: 2400, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda 93. szám Ára: 2400, Ft TARTALOMJEGYZÉK
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ. 44. szám. Ára: 250, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ 44. szám Ára: 250, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ 44. szám TARTALOMJEGYZÉK 2008:
Tudományos önéletrajz. József Attila Tudományegyetem, Állam- és Jogtudományi Kar, Szeged Ideje 1985-1990 Diploma. Jogász
Tudományos önéletrajz 1. Név: Dr. Szente Zoltán Zsolt 2. Születési idő: 1966. március 16. 3. Állampolgárság: magyar 4. Családi állapot: nős 5. Felsőfokú végzettség: Intézmény József Attila Tudományegyetem,
RESOLUTIONS OF THE GENERAL MEETING of Graphisoft Park SE (H-1031 Budapest, Graphisoft Park 1., Záhony u. 7.)
RESOLUTIONS OF THE GENERAL MEETING of Graphisoft Park SE (H-1031 Budapest, Graphisoft Park 1., Záhony u. 7.) held on July 14, 2017 at 10:00 am, at the registered office of the Company Resolution No. 1/2017.07.14.
Ked ves Ta ní tók! Ked ves Szü lôk!
Ked ves Ta ní tók! Ked ves Szü lôk! A tech ni ka ro ha mos fej lô dé se szük sé ges sé te szi, hogy már egé szen ki csi kor ban in for - ma ti kai és szá mí tó gép-fel hasz ná lói is me re tek kel bô vít
on 19 th November, 2013
The Faculty of Law and Political Sciences of the Pázmány Péter Catholic University would like to invite you to the conference on The Labour Code in the Light of International Labour Law on 19 th November,
75. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2007. jú ni us 15., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 2478, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. jú ni us 15., péntek 75. szám Ára: 2478, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2007: LXI. tv. A cég nyil vá nos ság ról, a bí ró sá gi cég el já rás ról és a vég el szá
TARTALOMJEGYZÉK. Bu da pest, 2006. feb ru ár 14. Ára: 1518 Ft 3. szám. 2005. évi CLXIII. tv.
Bu da pest, 2006. feb ru ár 14. Ára: 1518 Ft 3. szám 2002. december TARTALOMJEGYZÉK TÖRVÉNYEK 2005. évi CLXIII. tv. 2005. évi CLXXIV. tv. Az adózás rendjérõl szóló törvény egyes rendelkezéseinek alkalmazásáról
General information for the participants of the GTG Budapest, 2017 meeting
General information for the participants of the GTG Budapest, 2017 meeting Currency is Hungarian Forint (HUF). 1 EUR 310 HUF, 1000 HUF 3.20 EUR. Climate is continental, which means cold and dry in February
KOCSÁR MIKLÓS. Dalok magyar költ k verseire
KOCSÁR MIKLÓS Dalok magyar költk verseire Énekhangra és zongorára 2. Gyurkovics Tibor versei ÖLELJ MEG ENGEM, ISTEN 1. Fönn 2. Antifóna 3. Figura 4. Istenem LÁTJÁTOK FELEIM KÉRÉS EGYHELYBEN POR-DAL Kontrapunkt
Irodalomjegyzék. Emberi Jogok Egyetemes Nyilatkozata (angolul) elérhető: http://www.un.org/en/documents/udhr/ a letöltés napja: {2009.11.30.
Irodalomjegyzék ENSZ (hivatalos) dokumentumok Emberi Jogok Egyetemes Nyilatkozata (angolul) elérhető: http://www.un.org/en/documents/udhr/ a letöltés napja: {2009.11.30.} Polgári és Politikai Jogok Egyezségokmánya
Having regard to the Treaty establishing the European Community,
L 323/10 EN Official Journal of the European Communities 7.12.2001 COMMISSION REGULATION (EC) No 2387/2001 of 6 December 2001 approving operations to check conformity to the marketing standards applicable
34. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, már ci us 28., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1495, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 28., kedd 34. szám Ára: 1495, Ft TARTALOMJEGYZÉK 68/2006. (III. 28.) Korm. r. A Fel sõ ok ta tá si és Tu do má nyos Ta nács ról... 2906 69/2006.
104. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2005. jú li us 26., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1150, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. jú li us 26., kedd 104. Ára: 1150, Ft TARTALOMJEGYZÉK 67/2005. (VII. 26.) FVM r. A 2004. évi nem ze ti ha tás kör ben nyúj tott ag rár- és vi dék fej
egovernment policy in Hungary
egovernment policy in Hungary Main achievements after the OECD s review OECD-India 3-4/Dec/2009. Strenghtening leadership and organisation for egovernment Status report - Prime Minister s Office State
A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA. Tartalom
VI. ÉVFOLYAM 2. szám 2008. feb ru ár 25. A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA Munkaügyi Közlöny Szerkesztõsége 1054 Budapest, Alkotmány
Gyógyszertörzskönyvezés az Egyesület Államokban
Gyógyszertörzskönyvezés az Egyesület Államokban Dr. Gál Georgina 2015. szeptember 26. Szervezeti felépítés HHS U.S. Department of Health & Human Services HHS Secretary Sylvia Mathews Burwell Szervezeti
List of Participants
List of Participants 1 Algeria Adjib Radi 2 Bangladesh Tarek Ahmed 3 Bangladesh MD. Asaduzzaman 4 Botswana Sydney Mogapi 5 Egypt Ahmed Sallam Participants Last Position Organization Email Executive : Electrical
24th October, 2005 Budapest, Hungary. With Equal Opportunities on the Labour Market
24th October, 2005 Budapest, Hungary Nemzeti és Etnikai Kisebbségi Jogok With Equal Opportunities on the Labour Market Equal Opportunities for the Roma Nemzeti és Etnikai Kisebbségi Jogok The government
Az EU alapok szerepe a roma integráció elősegítésében Magas szintű fórum - Magyarország. Program. Budapest. 2009. október 13.
Az EU alapok szerepe a roma integráció elősegítésében Magas szintű fórum - Magyarország High Level Meeting Hungary Program Programme Budapest Hotel Sofitel, Budapest, Lánchíd (Chain Bridge) H-1051 Budapest,
LVII. ÉVFOLYAM 2. SZÁM ÁRA: 874 Ft 2006. ja nu ár 27.
LVII. ÉVFOLYAM 2. SZÁM ÁRA: 874 Ft 2006. ja nu ár 27. T A R T A L O M Szám Tárgy O l d a l Törvények 2006: X. tv. A szövetkezetekrõl --------------------------------------- 370 2006: XI. tv. Az ál lat
123. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2007. szep tem ber 21., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1155, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. szep tem ber 21., péntek 123. szám TARTALOMJEGYZÉK 241/2007. (IX. 21.) Korm. r. A köz al kal ma zot tak jog ál lá sá ról szó ló 1992. évi XXXIII. tör
ALAPÍTÓ OKIRAT módosítás egységes szerkezetben
ALAPÍTÓ OKIRAT módosítás egységes szerkezetben A je len mó do sí tás sal az Ala pí tók a Fô vá ro si Bí ró ság ál tal nyil ván tar - tás ba vett Ala pít vány Ala pí tó oki ra tát úgy kí ván ják mó do sí
VII. Az Al kot m ny b r s g el n k nek v g z se
VII. Az Al kot m ny b r s g el n k nek v g z se 711/I/2003. AB eln ki v gz s 1779 711/I/2003. AB eln ki v gz s Az Al kot m ny b r s g el n ke jog sza b ly alkot m ny elle ness g nek ut la gos vizs g la
19. szám. II. rész JOGSZABÁLYOK. A Kormány tagjainak A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. A pénzügyminiszter 12/2005. (II. 16.
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. feb ru ár 16., szerda 19. szám TARTALOMJEGYZÉK 12/2005. (II. 16.) PM r. A kincs tá ri rend szer mû kö dé sé vel kap cso la tos pénz ügyi szolgálta -
History. Barcelona 11 June 2013 HLASA 1
History 1893 National Ornithological Centre (Ottó Herman) New ways of breeding and use of laboratory animals (Dr.Kállai László A laboratoriumiállat-tenyésztés és felhasználás új útjai. In: A biológia aktuális
Tudományos munkatárs (MTA TK PTI)
Papp Zsófia Tudományos munkatárs (MTA TK PTI) Osztály: Politikai Viselkedés Osztály Tudományos cím vagy fokozat: PhD E-mail: papp.zsofia@tk.mta.hu Telefonszám: +36 1 224-6700 / 211 Épület: PTI (Emelet,
Lexington Public Schools 146 Maple Street Lexington, Massachusetts 02420
146 Maple Street Lexington, Massachusetts 02420 Surplus Printing Equipment For Sale Key Dates/Times: Item Date Time Location Release of Bid 10/23/2014 11:00 a.m. http://lps.lexingtonma.org (under Quick
EN United in diversity EN A8-0206/419. Amendment
22.3.2019 A8-0206/419 419 Article 2 paragraph 4 point a point i (i) the identity of the road transport operator; (i) the identity of the road transport operator by means of its intra-community tax identification
Results of the project Sky-high schoolroom SH/4/10
Results of the project Sky-high schoolroom SH/4/10 Éva Mihácsy National Association of Environmental and Nature Conservation Training Centres (KOKOSZ) Project assistant 15th May 2015 Gödöllő Sky-high schoolroom,
A f ldm vel s gyi s vid kfejleszt si miniszter 81/2009. (VII. 10.) FVM rendelete
2009/96. sz m M A G Y A R K Z L N Y 24407 A f ldm vel s gyi s vid kfejleszt si miniszter 81/2009. (VII. 10.) FVM rendelete a k lcs n s megfeleltet s k r be tartoz ellenдrz sek lefolytat s val, valamint
III. ÉVFOLYAM, 1. SZÁM Ára: 715 Ft JANUÁR 17.
III. ÉVFOLYAM, 1. SZÁM Ára: 715 Ft 2011. JANUÁR 17. F E L H Í V Á S! Fel hív juk tisz telt Elõ fi ze tõ ink fi gyel mét a köz löny utol só ol da lán köz zé tett tá jé koz ta tó ra és a 2011. évi elõ fi
Curriculum Vitae. 2001- present Guest Lecturer, Department of Social Work, Széchenyi István University
Curriculum Vitae First name: Zoltán Last name: Csorba Date and place of birth: 27.03.1964, Budapest Address: H-1084 Budapest, 3 Déri Miksa Street E-mail: csorbazoltaan@freemail.hu Tel: +36-30-755-3545
122. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, ok tó ber 5., csütörtök TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1533, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. ok tó ber 5., csütörtök 122. szám Ára: 1533, Ft TARTALOMJEGYZÉK 202/2006. (X. 5.) Korm. r. A Nemzeti Fejlesztési Terv operatív programjai, az EQUAL
13. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, ja nu ár 30., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 3555, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. ja nu ár 30., péntek 13. szám TARTALOMJEGYZÉK 19/2009. (I. 30.) Korm. ren de let A föld gáz el lá tás ról szóló 2008. évi XL. tör vény ren del ke zé
6. szám. 2006/6. szám HATÁROZATOK TÁRA 51. Budapest, 2006. feb ru ár 13., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 414, Ft. Oldal
2006/6. HATÁROZATOK TÁRA 51 Budapest, 2006. feb ru ár 13., hétfõ 6. TARTALOMJEGYZÉK 2019/2006. (II. 13.) Korm. h. Az Or szá gos Tu do má nyos Ku ta tá si Alap prog ra mok 2006. évi több - lettámogatához
Mangalica: The VM-MOE Treaty. Olmos és Tóth Kft. Monte Nevado
Mangalica: The VM-MOE Treaty The agreement 2013 the Goverment of Hungary decided to launch a strategic cooperation with the MOE. The deal is based in the Hungarian Pig Development Strategy (3 to 6 millon
38. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. áp ri lis 5., szerda TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1311, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 5., szerda 38. szám Ára: 1311, Ft TARTALOMJEGYZÉK 79/2006. (IV. 5.) Korm. r. A fel sõ ok ta tás ról szóló 2005. évi CXXXIX. tör vény egyes
147. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2005. no vem ber 10., csütörtök TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 2116, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. no vem ber 10., csütörtök 147. szám Ára: 2116, Ft TARTALOMJEGYZÉK 246/2005. (XI. 10.) Korm. r. A vil la mos ener gi á ról szóló 2001. évi CX. tör vény
S Z L A U K Ó L Á S Z L Ó C O M I X
SZLAUKÓ LÁSZLÓ C O M I X A cím OL da LOn SZLAUKÓ LÁSZLÓ COMIX (RÉSZLET) 1996 SZLAUKÓ LÁSZLÓ 2006 KÉPÍRÁS MÛVÉSZETI ALAPÍTVÁNY 2006 SZLAUKÓ LÁSZLÓ COMIX KÉPÍRÁS MÛVÉSZETI ALAPÍTVÁNY, KAPOSVÁR SZIGETVÁRI
II. rész JOGSZABÁLYOK. A Kormány rendeletei. A Kormány 219/2004. (VII. 21.) Korm. rendelete. 9372 M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2004/102.
9372 M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2004/102. szám II. rész JOGSZABÁLYOK A Kormány rendeletei A Kormány 219/2004. (VII. 21.) Korm. rendelete a felszín alatti vizek védelmérõl A Kor mány a kör nye zet vé del
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2004. no vem ber 15., hétfõ 169. szám TARTALOMJEGYZÉK 2004: CI. tv. Az adókról, járulékokról és egyéb költségvetési befizetésekrõl szóló tör vé nyek mó do
AUGUST 2018 SUNDAY MONDAY TUESDAY WEDNESDAY THURSDAY FRIDAY SATURDAY WEEK STAFF 29 INDUCTION SMT SLT
AUGUST 2018 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 8.30-3.30 STAFF 28 29 INDUCTION 30 31 WEEK SEPTEMBER 2018 2 3 4 Start of School Year Term 1 5 6 7 8 9 10 11 ToK Essay
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap. 128. szám. Ára: 250, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap 128. szám Ára: 250, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap TARTALOMJEGYZÉK 24/2008.
Szegedi Tudományegyetem
9. Magyar Nemzeti és Nemzetközi Lifelong Learning Konferencia 9 th Hungarian National and International Lifelong Learning Conference Szegedi Tudományegyetem Rektori Hivatal 6720 Szeged, Dugonics tér 13.
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE TARTALOM
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE Budapest, 2006. szeptember 20. Megjelenik minden szerdán. IX. évfolyam, 2006/38. szám Ára: 315 Ft TARTALOM Álláspályázatok I. FÕRÉSZ: Személyi és szervezeti hírek A Borsod-Abaúj-Zemplén
A földmûvelésügyi és vidékfejlesztési miniszter 18/2009. (III. 6.) FVM rendelete. 2009/27. szám M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 5065
2009/27. szám M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 5065 1. (1) A ren de let cél ja a mo ni tor ing ada tok egy sé ges rend - szer alap ján tör té nõ adat szol gál ta tá si ke re te i nek meg ha tá - ro zá sa. (2)
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE T A R T A L O M
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE Budapest, 2006. március 8. Meg je le nik minden szerdán. IX. évfolyam, 2006/10. szám Ára: 345 Ft T A R T A L O M I. FÕRÉSZ: Személyi és szer ve ze ti hírek Sze mély ügyi hírek...
40. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. áp ri lis 7., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 207, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 7., péntek 40. szám Ára: 207, Ft TARTALOMJEGYZÉK 83/2006. (IV. 7.) Korm. r. A pénzbeli és természetbeni szociális ellátások igénylésének és
118. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2005. szep tem ber 1., csütörtök TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 506, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. szep tem ber 1., csütörtök 118. szám Ára: 506, Ft TARTALOMJEGYZÉK 170/2005. (IX. 1.) Korm. r. A Magyar Köztársaság Kormánya és az Olasz Köztársaság
United Kingdom Dr Diószeghy Csaba PhD,FCEM,FERC,FFICM
Emergency Medicine in the United Kingdom Dr Diószeghy Csaba PhD,FCEM,FERC,FFICM Consultant in Emergency Medicine and Intensive Care East Surrey Hospital (Brighton Medical School) Redhill, Surrey United
Kosztolányi Ádám jegyzetfüzetéből
Kosztolányi Ádám jegyzetfüzetéből 68 Emlékek között Karinthy Gáborról Kö ze leb bi kap cso lat ba ti zen há rom éves ko rom ba ke - rül tünk egy más sal. Álom vi lág ban élt, ami ta lán nem lett vol na
From the History of Óbuda University and IEEE HS
From the History of Óbuda University and IEEE HS with Special Regard to Rudolf Kalman Óbuda University Pro Sciencia et Futuro 2 45 + 3 years at Óbuda University Bánki Donát Polytechnic MTA SZTAKI 1980
Semmelweis Egyetem április Budapest, Üllői út 26. (Semmelweis University) 25 April Budapest, Üllői str. 26.
10. Magyar Nemzeti és Nemzetközi Lifelong Learning Konferencia 10 th Hungarian National and International Lifelong Learning Conference Semmelweis Egyetem 2014. április 25. 1085 Budapest, Üllői út 26. Semmelweis
PIAC- ÉS ORSZÁGTANULMÁNY
A ma gyar la kos ság bel föl di uta zá sai PIAC- ÉS ORSZÁGTANULMÁNY Ké szí tet te: a Ma gyar Tu riz mus Rt. Ku ta tá si Igaz ga tó sá gá nak meg bí zá sá ból a M.Á.S.T. Pi ac- és Köz vé le mény ku ta tó
Rotary District 1911 DISTRICT TÁMOGATÁS IGÉNYLŐ LAP District Grants Application Form
1 A Future Vision pilot célja a Future Vision Plan (Jövőkép terv) egyszerűsített támogatási modelljének tesztelése, és a Rotaristák részvételének növelése a segélyezési folyamatokban. A teszt során a districteknek
Cseri Zsófiának és az Erkel Ferenc Vegyeskarnak Scherzo. zik a ten ge ri táb la t z pi ros haj na li fény ben, iz zik a ten ge ri táb la
Cseri Zsóiának és az Erkel Ferenc Vegyeskarnak Scherzo NAGY László S A T B Allegro gioccoso q = 10 zik a sár ga zik a ten ge ri táb la t z pi ros haj na li ény ben, iz zik a ten ge ri táb la ten ge ri
Állami vezetők és más munkavállalók külföldi kiküldetéseinek költsége és témája
Állami vezetők és más munkavállalók külföldi kiküldetéseinek e és témája Intézet neve: os Tisztifőorvosi Hivatal Anglia 1 2005.05.19.-05.22. 4 40 0 194 6 240 Epidemiológiai Központ EISS Annual Meeting
TARTALOM. III. ÉVFOLYAM, 12. SZÁM Ára: 820 Ft JÚNIUS 8. oldal oldal
III. ÉVFOLYAM, 12. SZÁM Ára: 820 Ft 2011. JÚNIUS 8. TARTALOM oldal oldal JOGSZABÁLY 72/2011. (IV. 29.) Korm. ren de let az egész ség ügyi felsõ - fokú szak irá nyú szak kép zé si rend szer rõl szóló 122/2009.
AZ EGÉSZSÉGÜGYI MINISZTÉRIUM HIVATALOS LAPJA FELHÍVÁS!
LVII. ÉVFOLYAM 1. SZÁM 1-120. OLDAL 2007. január 9. AZ EGÉSZSÉGÜGYI MINISZTÉRIUM HIVATALOS LAPJA ÁRA: 1113 FT FELHÍVÁS! Fel hív juk tisz telt Ol va só ink fi gyel mét a köz löny utol só ol da lán köz zé
Cse resz nyés le pény
HOZ ZÁ VA LÓK 6 FÔRE Elôkészítési idô: 15 perc Sütési idô: 35 perc Cse resz nyés le pény 75 dkg fe ke te cse resz nye 6 to jás 12 dkg cu kor 2,5 dl tej 10 dkg liszt 2 dkg vaj 1 kés hegy nyi só Mos suk
148. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. de cem ber 5., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1701, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. de cem ber 5., kedd 148. szám Ára: 1701, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2006: C. t v. A kül föl di bi zo nyít vá nyok és ok le ve lek el is me ré sé rõl szóló 2001.
A Kormány rendeletei
2007/39. M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2547 A Kormány rendeletei A Kormány 57/2007. (III. 31.) Korm. rendelete a közúti árufuvarozáshoz és személyszállításhoz kapcsolódó egyes rendelkezések megsértése esetén
Szent László TISZK (SZLTISZK) Kocsis Ibolya
Tolna Megyei Önkormányzat Szent László Szakképző Iskolája és Kollégiuma (TISZK) Szent László TISZK (SZLTISZK) Kocsis Ibolya deputy general director Leonardo Partnerships S.O.S. project coordinator Leonardo
Training of integrity advisors in Hungary. dr. Princzinger Péter NUPS Institute of Executive Training and Continuing Education
Training of integrity advisors in Hungary dr. Princzinger Péter NUPS Institute of Executive Training and Continuing Education Strategic frameworks I. Magyary Program Good State Task Organization Procedure
(Margitszigeti sétány, 1940 körül; MNM) Copyright Márai Sándor jogutódai L. C. Gaal (Toronto)
A borítóillusztráció Gruber Ferenc fotójának felhasználásával készült (Margitszigeti sétány, 1940 körül; MNM) A borító Kiss László munkája. Copyright Márai Sándor jogutódai L. C. Gaal (Toronto) Kiadja
FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN
Földrajz angol nyelven középszint 1012 ÉRETTSÉGI VIZSGA 2012. május 16. FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN KÖZÉPSZINTŰ ÍRÁSBELI ÉRETTSÉGI VIZSGA JAVÍTÁSI-ÉRTÉKELÉSI ÚTMUTATÓ NEMZETI ERŐFORRÁS MINISZTÉRIUM Paper 1
Gyõr Megyei Jogú Város Önkormányzata egyszerû eljárás ajánlattételi felhívása (12070/2004)
356 Közbeszerzési Értesítõ, a Közbeszerzések Tanácsa Hivatalos Lapja (2005. I. 5.) 1. szám Pos tai irá nyí tó szám: 1163 Te le fon: 401-1459 Telefax: E-ma il: B. MEL LÉK LET: A RÉ SZEK RE VO NAT KO ZÓ
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 21., kedd 31. szám I. kö tet Ára: 4807, Ft TARTALOMJEGYZÉK 57/2006. (III. 21.) Korm. r. A gyám ha tó sá gok ról, valamint a gyer mek vé del
Feltétel. Perfekt Vagyonés üzemszünet biztosítás. Érvényes: 2007. januártól
Feltétel Perfekt Vagyonés üzemszünet biztosítás Érvényes: 2007. januártól Perfekt Vagyon- és üzemszünet biztosítás feltételei TARTALOMJEGYZÉK 1. ÁLTALÁNOS FELTÉTELEK 3 1.1 A BIZTOSÍTÁSI SZERZÔDÉS HATÁLYA
STRUKTURÁLIS ÁTALAKÍTÁSOK A NEMZETI ÁLLAM-ÉS KÖZIGAZGATÁSBAN
STRUKTURÁLIS ÁTALAKÍTÁSOK A NEMZETI ÁLLAM-ÉS KÖZIGAZGATÁSBAN Dr. Gál András Levente Jó Állam Fejlesztési Koncepció végrehajtásának összehangolásáért felelős kormánybiztos 2012. február 3. Brüsszel A prezentáció
HASZNÁLATI ÉS TELEPÍTÉSI ÚTMUTATÓ
HSZNÁLTI ÉS TELEPÍTÉSI ÚTMUTTÓ INTEGRÁLT RENDSZERSZBÁLYZÓ 3.0211522 MD11029-2011-10-20 TRTLOMJEGYZÉK 4 5 10 12 14 16 18 22 IR 7 1 2 3 4 5 6 1. 2. 3. 5. 1. 2. 3. 5. HMV 08: 50 VE 10/06/11 M01 U: 00. 0
6060 Ti sza kécs ke, Er kel fa sor 10. Te le fon: 76/441-255, 76/441-592 Fax: 76/440-063, 76/441-592 OM azo no sí tó: 027 955
fuzet 2011:SZOROLAP10.QXD 2011.10.13. 8:10 Page 1 MÓ RICZ ZSIG MOND Ál ta lá nos Is ko la, Gim ná zi um, Szak kép zõ Is ko la, Kollégium, Alapfokú Mûvészetoktatási Intézmény és Pe da gó gi ai Szak szol
Szegedi Tudományegyetem
9. Magyar Nemzeti és Nemzetközi Lifelong Learning Konferencia 9 th Hungarian National and International Lifelong Learning Conference Szegedi Tudományegyetem Rektori Hivatal 6720 Szeged, Dugonics tér 13.
155. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. ok tó ber 31., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1110, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. ok tó ber 31., péntek 155. szám Ára: 1110, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2008: LXI. tv. A köz al kal ma zot tak jog ál lá sá ról szóló 1992. évi XXXIII. tör -
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. 2006: CXXVII. tv. A Ma gyar Köz tár sa ság 2007. évi költ ség ve té sé rõl... 12730
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. de cem ber 22., péntek TARTALOMJEGYZÉK 1. kö tet 2006: CXXVII. tv. A Ma gyar Köz tár sa ság 2007. évi költ ség ve té sé rõl... 12730 Oldal 2. kö tet
80. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, jú ni us 15., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 585, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. jú ni us 15., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK Oldal 80. szám Ára: 585, Ft 125/2009. (VI. 15.) Korm. ren de le t A lakáscélú állami támogatásokról szóló 12/2001.
KÖRNYEZETVÉDELMI ÉS VÍZÜGYI ÉRTESÍTÕ
IV. év fo lyam 14. szám 1344 Ft 2007. december 31. KÖRNYEZETVÉDELMI ÉS VÍZÜGYI ÉRTESÍTÕ A KÖRNYEZETVÉDELMI ÉS VÍZÜGYI MINISZTÉRIUM HIVATALOS LAPJA F E L H Í V Á S! Fel hív juk tisz telt Elõ fi ze tõ ink
GONDOLATOK AZ ISKOLASZÖVETKEZETEK JOGI SZABÁLYOZÁSÁRÓL
182 SZÖVETKEZÉS XXXIII. évfolyam, 2012/1 2. szám Dr. Kár olyi Géza 1 GONDOLATOK AZ ISKOLASZÖVETKEZETEK JOGI SZABÁLYOZÁSÁRÓL Cselekvési változatok A szö vet ke zet a ha tá lyos meg fo gal ma zás 2 sze rint:
A SZÓRVÁNNYÁ VÁLÁS FOLYAMATA MINT A NEMZETI KISEBBSÉGI KÖZÖSSÉG LEBOMLÁSÁNAK TERMÉKE
A SZÓRVÁNNYÁ VÁLÁS FOLYAMATA MINT A NEMZETI KISEBBSÉGI KÖZÖSSÉG LEBOMLÁSÁNAK TERMÉKE Mirnics Károly A DESTRUKTURÁLÓ TÉNYEZÕK SZÁMBAVÉTELE ÉS A DESTRUKCIÓ FOLYAMATÁNAK SZOCIOLÓGIAI MEGVILÁGÍTÁSA Egy nemzetrész
LIX. ÉVFOLYAM ÁRA: 1365 Ft 4. SZÁM TARTALOM MAGYARORSZÁG ALAPTÖRVÉNYE. Ma gyar or szág Alap tör vé nye (2011. áp ri lis 25.)...
LIX. ÉVFOLYAM ÁRA: 1365 Ft 4. SZÁM A LEGFÕBB ÜGYÉSZSÉG HIVATALOS LAPJA BUDAPEST, 2011. áp ri lis 30. TARTALOM MAGYARORSZÁG ALAPTÖRVÉNYE Ma gyar or szág Alap tör vé nye (2011. áp ri lis 25.)... Oldal Melléklet
XVI. ÉVFOLYAM, 5. SZÁM ÁRA: 1764 Ft május T A R T A L O M. Szám Tárgy Oldal
XVI. ÉVFOLYAM, 5. SZÁM ÁRA: 1764 Ft 2007. május T A R T A L O M Szám Tárgy Oldal 4/2007. (V. 7.) Tü. határozat A há rom ta gú ta ná csok és az ál lan dó bi zott sá gok össze té te lé rõl... 387 27/2007.
Monitoring Committee composition
s from Romania Institution Monitoring Committee composition Name / (Managing Authority for the Interreg V-A Romania- Hungary Programme) Ministry of Foreign Affairs Ministry of Transports Ministry of Environment
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA évi LXXXI. tör vény Az adó zás rend jé rõl szó ló évi XCII. tör vény mó do - dosításáról...
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. jú li us 14., TARTALOMJEGYZÉK Oldal kedd 97. szám 2009. évi LXXXI. tör vény Az adó zás rend jé rõl szó ló 2003. évi XCII. tör vény mó do - sításáról....
Egyidejûleg a nemzeti delegációk titkárainak tanácskozása a CLRAE Titkárságával, majd ezt követõen. PLENÁRIS ÜLÉS(Hemicycle- Körterem)
3. számú melléklet Az Európa Tanács Helyi és Regionális Hatóságok Kongresszusa 11. plenáris ülésszakának(, 2004 május 25-27) napirend-tervezetének (2004. 05 20 -.ai verzió)magyar nyelvü összefoglalója
Közgyűlési Határozatok a Graphisoft Park SE (H-1031 Budapest, Graphisoft Park 1., Záhony u. 7.)
Közgyűlési Határozatok a Graphisoft Park SE (H-1031 Budapest, Graphisoft Park 1., Záhony u. 7.) 2017. július 14. napján 12.00 órakor megtartott közgyűlésén meghozott határozatok 1/2017.07.14. sz. határozat