TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) KLK 2019/105 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska b

Átírás

1

2

3

4

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) KLK 2019/105 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att motionen ska bifallas på så sätt att barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda om det bör inrättas jourhavande skolkurator. I övrigt ska motionen anses besvarad. Camilla Nordström och Hanna Nilsson, båda Sverigedemokraterna har väckt en motion i kommunfullmäktige om insatser mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar i vilken de på anförda skäl yrkar följande. 1) Att terminsvisa samtal med en skolkurator blir standard. Detta för att bättre kartlägga elevens mående. 2) Att medel anslås för jourhavande skolkurator. Psykisk ohälsa är inte schemalagd, då borde ej heller hjälpen vara det. 3) Att all skolpersonal utbildas i att bättre förstå och identifiera psykisk ohälsa bland eleverna. Detta för att kunna sätta in lämplig resurs tidigt. 4) Att uppföljningskrav införs inom elevhälsan. Viktigt att berörda instanser stämmer av med varandra för att inte till exempel utebliven kontakt med vårdinrättning ska passera obemärkt. 5) Att BUN ges i uppdrag att organisera samt applicera ovanstående på kommunens skolor. Motionen har remitterats till barn- och utbildningsnämnden som i beslut den 25 april 2019, 78, föreslår att motionen ska anses vara besvarad. Som grund för Hässleholm Stadshuset, Nytorget kommunledningskontoret@hassleholm.se

7 2 (4) beslutet åberopar nämnden en i ärendet föreliggande tjänsteskrivelse enligt följande. Alla elever i Hässleholms kommun har tillgång till elevhälsa. I elevhälsan finns medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsans uppdrag är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Detta arbete bygger på en gemensam analys som påvisar skolenhetens behov. Enkelt uttryckt är att behoven ser olika ut på skolenheterna i Hässleholms kommun. Idag genomför "Elevhälsans medicinska insats" (skolhälsovården) hälsobesök. Detta genomförs tre gånger under grundskoletiden och en gång under elevens gymnasietid. Hälsobesöken regleras i skollagen. Inför hälsobesöket fyller vårdnadshavare och elev i en enkät som följs upp i samtalet. Hälsoenkäten består av frågor som bland annat berör elevens fysiska och psykiska mående. I hälsobesöken ingår även vissa undersökningar, som varierar utifrån elevens ålder. Syftet med hälsobesöken är att stärka elevernas hälsa och att tidigt upptäcka elever som behöver anpassningar och särskilt stöd för att nå utbildningens mål. Resultaten av hälsosamtalen presenteras på gruppnivå för elevhälsan och används i skolenhetens fortsatta elevhälsoarbete. Rektor leder elevhälsans arbete. Elevhälsan tillhör rektors inre organisation och arbetshandleds av rektor. I förekommande fall kan rektor bedöma att en grupp eller en klass ska ha samtal med en kurator i syfte att kartlägga elevernas mående för vidare åtgärder. Författaren till tjänsteskrivelsen har dock inte hittat evidens för att generella samtal med kurator förbättrar elevernas mående. Skolans och elevhälsans uppdrag är att främja lärande och stödja elevers utveckling mot utbildningens mål samt att förebygga ohälsa och hinder för lärande. För att lyckas i detta uppdrag måste skolan samverka med andra aktörer som delar skolans uppdrag kring barns och ungas mående t.ex. socialtjänst, första linjen, Maria Skåne, ungdomsmottagningen och Barn- och ungdomspsykiatrin. Därtill finns föreningar och organisationer som erbjuder råd och stöd på nätet, dessa hittas tex. via regionens hemsida. Hässleholm har även, till skillnad från många andra kommuner, Samarbete Tre förvaltningar. Berörda förvaltningar samarbetar kring att ge barn och unga en bra start i livet vilket även medfört att regionen deltar i olika arbetsgrupper och projekt. I sammanhanget kan nämnas SKL- projektet "Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser vid, eller risk för psykisk ohälsa i Hässleholm". Det bedöms att inrättandet av en ny funktion, jourhavande skolkurator, bör föregås av utredning innan beslut om tillsättning. Syftet bör vara att säkerställa att funktionen inte redan finns tillgänglig för barn och unga i Hässleholms kommun. JAV

8 3 (4) Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en förvaltningsövergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att systematiskt arbeta med uppföljning och analys synliggörs kvaliteten och likvärdigheten i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Därigenom skapas kunskap om vad som leder till framgång, vilken kan delas inom verksamheten. På så sätt bidrar det systematiska kvalitetsarbetet till ett gemensamt lärande. Det bör således vara upp till varje skolledare eller central förvaltning att bedöma om en kompetensutvecklingsinsats ska prioriteras för en specifik yrkesgrupp. Det bör dock betonas att det finns behov av kompetensutvecklingsinsatser inom området psykisk ohälsa. Samarbete Tre förvaltningar har därför utbildat instruktörer i Mental Health First Aid (MHF A), som fått det svenska namnet "Första hjälpen till psykisk hälsa". Programmet utformades i Australien år 2000 av professor Tony Jorm, Dr Claire Kelly och Director Betty Kitchener vid University of Melbourne. Under följande år har programmet utvecklats och utvärderats vetenskapligt och används nu i 15 länder runt om i världen. I Sverige är det Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid psykisk ohälsa (NASP), Karolinska Institutet, som svarar för och utvecklar programmet. Instruktörernas uppdrag är att utbilda personer som arbetar bland barn och unga till "första-hjälpare". Barn och utbildningsförvaltningen har även utbildat fyra YAM-instruktörer (Youth Aware of Mental health) YAM är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Programmet har visat sig vara effektivt i en studie bland drygt skolelever i tio EU-länder. YAM främjar utvecklingen av problemlösande förmåga och emotionell intelligens, till exempel hur man handskas med egna och andras känslor, relationer och empati. Eleverna får information om psykiskt hälsofrämjande livsstilar och hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar. Målgruppen för programmet är skolelever i åldern år. Karolinska Institutet är huvudansvarig för programmet i Sverige. Även om målgruppen är elever bedömer bedöms det att detta även kommer bidra till ökade kunskaper bland skolans personal. Då elevhälsan arbetar tillsammans med externa aktörer finns Lotsmodellen. Modellen har arbetats fram av kommunerna och regionen i nordöstra Skåne, som samtliga har skrivit under en överenskommelse att följa denna modell. Lotsmodellen syftar till att underlätta samverkan och samarbete kring barn upp till 18 år och deras familjer. Lotsmodellen kan användas både när nya verksamheter behöver JAV

9 4 (4) involveras, men är också ett sätt att skapa helhetssyn och samordning av insatser för de som redan arbetar med barnet och familjen. Målet är att ge förutsättningar för samarbete, så att barn får det stöd och den hjälp de behöver. Vid det första mötet skapas en gemensam bild av familjens situation och behov av stöd. Stor vikt läggs vid familjens berättelse. En Samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Därefter sker uppföljningsmöten utifrån behov. Alla parter har även möjlighet att upprätta en avvikelserapport. En avvikelse upprättas när modellen ej följts vad gäller syfte, rollfördelning, planering eller mötesstruktur. Avvikelsen ska hanteras inom den egna verksamheten men följs även upp i en styrgrupp för Lotsmodellen. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar även via ex. Centrala barn- och elevstödsenheten i olika nätverk för samarbete med såväl barn och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin som syftar till ökad förståelse och bättre samverkan. Det är även svårt att ställa krav på uppföljning på andra verksamheter eller vårdgivare eftersom de arbetar utifrån gällande sekretesslagstiftning vilket i praktiken innebär att elevhälsan aldrig kan kräva en uppföljning eller ta del av en uppföljning. Nämnden bedömer att samtal med kurator för samtliga elever i Hässleholms kommun innebär en insats i grund- och gymnasieskolan om cirka arbetstimmar varje läsår. Dessa ska genomföras under elevernas 178 skoldagar koncentrerat till den tiden som eleverna finns i skolan. Kommunledningsförvaltningen Elisabeth Aidemark Avdelningschef Magnus Gjerstad Kommunjurist JAV

10

11

12

13

14

15 TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) BUF 2019/504 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden att föreslå kommunstyrelsen följande beslut: Att motionen ska anses besvarad. Hanna Nilsson (SD) och Camilla Nordström (SD) har i kommunfullmäktige väckt en motion i vilken de på anförda skäl yrkar att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag. Att: Terminsvisa samtal med en skolkurator blir standard. Detta för att bättre kartlägga elevens mående. Att: Medel anslås för jourhavande skolkurator. Psykisk ohälsa är inte schemalagd, då borde ej heller hjälpen vara det. Att: All skolpersonal utbildas i att bättre förstå och identifiera psykisk ohälsa bland eleverna. Detta för att kunna sätta in lämplig resurs tidigt. Att: Uppföljningskrav införs inom elevhälsan. Viktigt att berörda instanser stämmer av med varandra för att inte till exempel utebliven kontakt med vårdinrättning ska passera obemärkt. Att: BUN ges i uppdrag att organisera samt applicera ovanstående på kommunens skolor. Motionen har remitterats till barn- och utbildningsnämnden för yttrande Hässleholm Stobyvägen bun@hassleholm.se

16 2 (5) Alla elever i Hässleholms kommun har tillgång till elevhälsa. I elevhälsan finns medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsans uppdrag är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Detta arbete bygger på en gemensam analys som påvisar skolenhetens behov. Enkelt uttryckt är att behoven ser olika ut på skolenheterna i Hässleholms kommun. Idag genomför Elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) hälsobesök. Detta genomförs tre gånger under grundskoletiden och en gång under elevens gymnasietid. Hälsobesöken regleras i skollagen. Inför hälsobesöket fyller vårdnadshavare och elev i en enkät som följs upp i samtalet. Hälsoenkäten består av frågor som bland annat berör elevens fysiska och psykiska mående. I hälsobesöken ingår även vissa undersökningar, som varierar utifrån elevens ålder. Syftet med hälsobesöken är att stärka elevernas hälsa och att tidigt upptäcka elever som behöver anpassningar och särskilt stöd för att nå utbildningens mål. Resultaten av hälsosamtalen presenteras på gruppnivå för elevhälsan och används i skolenhetens fortsatta elevhälsoarbete. Rektor leder elevhälsans arbete. Elevhälsan tillhör rektors inre organisation och arbetshandleds av rektor. I förekommande fall kan rektor bedöma att en grupp eller en klass ska ha samtal med en kurator i syfte att kartlägga elevernas mående för vidare åtgärder. Undertecknad har dock inte hittat evidens för att generella samtal med kurator förbättrar elevernas mående. Skolans och elevhälsans uppdrag är att främja lärande och stödja elevers utveckling mot utbildningens mål samt att förebygga ohälsa och hinder för lärande. För att lyckas i detta uppdrag måste skolan samverka med andra aktörer som delar skolans uppdrag kring barns och ungas mående tex. socialtjänst, första linjen, Maria Skåne, JAV

17 3 (5) ungdomsmottagningen och Barn- och ungdomspsykiatrin. Därtill finns föreningar och organisationer som erbjuder råd och stöd på nätet, dessa hittas tex. via regionens hemsida Hässleholm har även, till skillnad från många andra kommuner, Samarbete Tre förvaltningar. Berörda förvaltningar samarbetar kring att ge barn och unga en bra start i livet vilket även medfört att regionen deltar i olika arbetsgrupper och projekt. I sammanhanget kan nämnas SKL- projektet Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser vid, eller risk för psykisk ohälsa i Hässleholm. Undertecknad gör bedömningen att inrättandet av en ny funktion, jourhavande skolkurator, bör föregås av utredning innan beslut om tillsättning. Syftet bör vara att säkerställa att funktionen inte redan finns tillgänglig för barn och unga i Hässleholms kommun. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en förvaltningsövergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att systematiskt arbeta med uppföljning och analys synliggörs kvaliteten och likvärdigheten i Barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Därigenom skapas kunskap om vad som leder till framgång, vilken kan delas inom verksamheten. På så sätt bidrar det systematiska kvalitetsarbetet till ett gemensamt lärande. Det bör således vara upp till varje skolledare eller central förvaltning att bedöma om en kompetensutvecklingsinsats ska prioriteras för en specifik yrkesgrupp. Det bör dock betonas att det finns behov av kompetensutvecklingsinsatser inom området psykisk ohälsa. Samarbete Tre förvaltningar har därför utbildat instruktörer i Mental Health First Aid (MHFA), som fått det svenska namnet Första hjälpen till psykisk hälsa. Programmet utformades i Australien år 2000 av professor Tony Jorm, Dr Claire Kelly och Director Betty Kitchener vid University of Melbourne. Under följande år har programmet utvecklats och utvärderats vetenskapligt och används nu i 15 länder runt om i världen. I Sverige är det Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid psykisk ohälsa (NASP), Karolinska Institutet, som svarar för och utvecklar programmet. Instruktörernas uppdrag är att utbilda personer som arbetar bland barn och unga till första-hjälpare. JAV

18 4 (5) Barn och utbildningsförvaltningen har även utbildat fyra YAM-instruktörer (Youth Aware of Mental health) YAM är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Programmet har visat sig vara effektivt i en studie bland drygt skolelever i tio EU-länder. YAM främjar utvecklingen av problemlösande förmåga och emotionell intelligens, till exempel hur man handskas med egna och andras känslor, relationer och empati. Eleverna får information om psykiskt hälsofrämjande livsstilar och hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar. Målgruppen för programmet är skolelever i åldern år. Karolinska Institutet är huvudansvariga för programmet i Sverige. Även om målgruppen är elever bedömer undertecknad att detta även kommer bidra till ökad kunskaper bland skolans personal. Då elevhälsan arbetar tillsammans med externa aktörer finns Lotsmodellen. Modellen har arbetats fram av kommunerna och regionen i nordöstra Skåne, som samtliga har skrivit under en överenskommelse att följa denna modell. Lotsmodellen syftar till att underlätta samverkan och samarbete kring barn upp till 18 år och deras familjer.lotsmodellen kan användas både när nya verksamheter behöver involveras, men är också ett sätt att skapa helhetssyn och samordning av insatser för de som redan arbetar med barnet och familjen. Målet är att ge förutsättningar för samarbete, så att barn får det stöd och den hjälp de behöver. Vid det första mötet skapas en gemensam bild av familjens situation och behov av stöd. Stor vikt läggs vid familjens berättelse. En Samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Därefter sker uppföljningsmöten utifrån behov. Alla parter har även möjlighet att upprätta en avvikelserapport. En avvikelse upprättas när modellen ej följts vad gäller syfte, rollfördelning, planering eller mötesstruktur. Avvikelsen ska hanteras inom den egna verksamheten men följs även upp i en styrgrupp för Lotsmodellen. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar även via ex. Centrala barn- och elevstödsenheten i olika nätverk för samarbete med såväl barn och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin som syftar till ökad förståelse och bättre samverkan. Det är även svårt att ställa krav på uppföljning på andra verksamheter eller vårdgivare eftersom de arbetar utifrån gällande sekretesslagstiftning vilket i JAV

19 5 (5) praktiken innebär att elevhälsan aldrig kan kräva en uppföljning eller ta del av en uppföljning. Samtal med kurator för samtliga elever i Hässleholms kommun innebär en insats i grund- och gymnasieskolan om cirka arbetstimmar varje läsår. Dessa ska genomföras under elevernas 178 skoldagar koncentrerat till den tiden som eleverna finns i skolan. Kommunstyrelsen JAV

20