Northeast ya Southeast Asia asoshi kikümbang kümdaksütsü: Modi
|
|
- Elemér Bogdán
- 6 évvel ezelőtt
- Látták:
Átírás
1 TAPAK 9 Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN tiryimyim@gmail.com Kejriwal-i Health minister dang nungi sübokrem agiogo: Mishra TAPAK 8 James Gunn-i 'Guardians Of The Galaxy Vol. 3' sayatsü mapang metetdaktsü VOL. XIV NO. 198 (ADOK 198) DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 ` 5.00 Tanü HSLC aser HSSLC results sangdongtsü Dimapur, May 7 (TYO): Nagaland Board of School Education (NBSE)-i ketdangsüa agiba HSLC aser HSSLC Examinations 2017 indang results tanü anüngdang sangdongtsü. Tsünglanglen agüja aliba yimyatem nung results metettsü akok. A. INTERNET: 1. Biren-i Manipur tasen atema yimjung alitsü ayongzüker Imphal, May 7 (Agencies): Manipur Chief minister, Nongthombam Biren Singh-i ashiba agi, par sorkar asoshi tongtipang teinyaktsüji kasa terenlok angutsü atema lir. Churachandpur kübok Lamka Press Club nung Honibarnü "Communal Harmony: Bridging the Gap" ta ser shisatokden ka nung o jembidang Biren Singh-i "ozü sorkari district shia atema sentong balaka renema lir" ta August 31, 2015 nü state assembly-i Inner Line Permit Guwahati, May 7 (Agencies): Honibarnü Assam Pradesh Congress Committee (APCC)-i Tir, Pranab Mukherjee aser Union home minister, Rajnath Singh den ajurutepa Assam Accord mapa küma inyaktsü asoshi Centre-i tebang aitsüla ta takhangba agütsü. APCC president Ripun Borai anir APCC teshimtet telok nung Congress MLA aser MP tem liasü aser parnoki Pranab aser Rajnath na dang ozüng alema arurtem jangjatsü atema anogoji March 25, 1971 asütsüla, ta mepishia metetdaktsüogo. Assam nung indigenous telok aikati ozüng alema arurtem jangjatsü anogoji 1951 küm süang ta takhangba agütsür. "Onoki Tir dang mepishiogo. (ILP) dak sendakba bill asem agizükba anema Kuki-Chin-Mizo nunger teimba sür aliba Churachandpur district nung mepetmesü tulu adok. Sorkar telemtetba anema lungkak aitba nung lisopur 9 tashi taküm sama aser tasür rongnung trokbo police injang agi asü. Lisopurtemi bill asemji meyipa magi tashi tasür mangtem maremtsü ta tekong meranga, tang tashi Churachandpur district hospital mortuary nung mangtem yua lir. (Maneni tapak 11 nung) Assam Accord akhümtsübuang: APCC New Delhi, May 7 (Agencies): Union Home Minister Rajnath Singh aser Maoist khuret aliba state 10 nungi chief minister tem Hombarnü ajurutepa senden ka amentsü. Chhattisgarh kübok Sukma nung telungpurtemi CRPF sepai 25 tepsetba sülen, iba Maoist khuret azüoktsü atema Home Minister aser Chief Minister temi tebilembatem lemsateptsü. Iba senden malidang CRPF indang anti-naxal operations asoshi strategic command headquarters Kolkata nungi Chhattisgarh-i belenogo. Senden nung osangtsüsang metetpelaba maparen tajunga akümtsü, Naxal tem anema tang B. SMS: HSLC (Class 10) Examination 2017 SMS - NBl0<space ROLL NUMBER to HSSLC (Class 12) Examination 2017 SMS - NB12<space ROLL NUMBER to Anogo melenshira Assam nung mepetmesü tulu adoktsü. March 25, 1971 ya ajaki mulunga agizük, anungji iba anogo memelenshitsüla. Centre-i Supreme Court nung Assam Accord kümzüktsüla" ta Bora-i osangbener dang "Tir-ia iba onük asoshi shisadangtsü nangzükogo." ta paisa shisem. APCC president, Bora-isa ashiba agi, "NRC update maparen tekaratiba nung tembangtsü atema onoki sorkar dang ashitsü. Bendanger dang nungi state nung alirtem kümzüka ayutsübaji NRC dang lir. NRC nung panchayat secretary indang certificate agizüktsü atema Centre-i Supreme Court nung tokteptsüla. Aji ta mesüra tetsür lakh 40 shi timtem ajurutsü." Rajnath-i anir Naxal khuret aliba state tem senden amentsü teinyakdak mapa meyipa reprangshitsü, khuret ajurubatem reprangdangtsü aser sepaitem asüba tajemba kümdaktsütsü atema onüktem lemsateptsü, ta Home Ministry ketdangser kati Senden nung mendenji Home Minister asütsü aser Chhattisgarh, Jharkhand, Odisha, West Bengal, Bihar, Maharashtra, Telangana, Uttar Pradesh, Madhya Pradesh aser Andhra Pradesh nungi Chief minister tem adentsü jaokogo. Maneni Naxal khuret kanga aliba district 35 nungi District magistrates aser superintendents of police, den paramilitary force o intelligence agency tem adentsü. Northeast ya Southeast Asia asoshi kikümbang kümdaksütsü: Modi Deobarnü New Delhi nungi Prime Minister Narendra Modi-i video conferencing ajanga Shillong nung Sevashram Sangha küm noklang ka ajungba benjungmunger ayongzüka jembidang agiba noksa angur. New Delhi/Shillong, May 7 (Agencies): Northeast ya Southeast Asia asoshi kikümbang kümdaktsütsü atema sorkari mapa inyaker aser iba tesem renloktsü atema sen aika endoka mapa inyakdar. Ajisüaka, merükmeju maliba ajanga iba alizüng ya metongtettsü akok, ta Deobarnü Prime Minister Narendra Modi-i "Iba ama tobur tajung kikümbang ya memerüki yura mesüra tashidak agi sünger mesüra azüngtsü-zülutsü memetetba jenjang nung lira, northeast-i linük renlokba indang kikümbang adena moutettsü. Asenok ket nung aliba rongsen ajanga asenok tangar memenepi mesüra sensaka melili" ta Modiisa Shillong nung Sevashram Sangha küm noklang ka ajungba benjungmung nung 'video conferencing' ajanga jemdidang Prime Minister-isa ashiba agi, "tawa linük ajungalen merükmejuba bushitepba nung Northeast nungi yimti 12 reprangba nung temerük yimti 50 rongnung Gangtok dang züngsema lir." Temerük yimtitem tarensen menden 100 nungi 200 tsüngda Northeast yimti 4 dang densem aser 200 o 300 tsüngda yimti Mumbai, May 7 (Agencies): Taruba linük Tir inyaktsü atema RSS tanishir Mohan Bhagwat shimra, India ya Hindu linük ka akümtsü, ta Deobarnü Shiv Sena tanishir Uddhav Thackerayi "Tang mezüng atema, onok ((BJP-i aniba NDA)-i yimtenren tsütsü tashi tulu nguogo. Tongtipang alizüngji Hindu Rashtra akümtsü atema lir, anungji Bhagwat-i presidential election nung tokteptsüla" ta Aurangabad nung osangbener den sensaksemdang Uddhav-i Shiv Sena ya Maharashtra tenet züngsema liasü. Iba tarensen nung Shillong menden 276 buba nung liasü, anungji northeast nung merükmejuba (Swachhata) ya nübor ajak asoshi tayongzükba tulu ka lir, ta Modi-isa shisem. "Asenoki Northeast ya Southeast Asia atema kikümbang kümdaktsütsüla. Ajisüaka, kikümbangji memerüki lira, asen alizüng matongtsü, anungji nübortem aser Sangha ama teloktemi state sorkartem den yaritepa merükmeju mapa takok ngua inyaktsüla" ta paisa ayongzük. "Nüjiso anguba sülen küm aika süia aruaka, Northeast ajungalen terenlok mali. Ozü sorkari takokba ajak agi north east state tem renlokdaktsütsü atema sentongtem atonga inyaker" ta paisa shisem. Tongti süa inyaktsübatem rongnung connectivity aser tourism atema tesem ajungalen terenlok mapa inyaktsübatem lir. Item mapa ajanga Northeast ya Southeast Asia asoshi kikümbang kümdaktsütsü asoshi teyari angutsü, ta Modi-isa "Northeast nung gari lenmangtem tajungba kümdaktsütsü atema sen crore 40,000 lemzüktsüogo, railway nung aser Centre nunga BJP den teyariteper ka lir aser parnoki tir election nung National Democratic Alliance indang candidate atema Bhagwat tenüng benoka liasü. Ajisüaka, Rashtriya Swayamsevak Sangh tanishir Bhagwat-i tir election nung tokteptsü atema tejangraba kecha mali ta metetdakja lir. Shiv Sena indang osangkaket 'Saamna' nung Uddhav-i ashiba agi, Hindu Rashtra mapa küma inyaktsü atema nübo tajungtibaji Bhagwat lir. "Mapang talangka lir külen, party kati Centre nung tashi angu. Shibaibo linük asoshi mapatong tulu 10 inyaktsü tenzükogo, electricity tajungba kümdaktsütsü asoshi mapa inyaker aser northeast-i tourist tem atsür arutsü meranger" ta Prime Minister-isa shisem. Northeast nung kobi melii UDAN (Ude Desh ka Aam Nagarik) scheme sendakteptsü aser tayimtsü anendak tilatem yanglutsü. Shillong airport nung runway ka yangluloktsü sentong lir, ta paisa Bharat Sevashram Sangha-i alima lendongtsüdongtem ajurudang shilem tajung agiba atema Modi-i tenüngsang agütsü. "Tanelaren aser tenzükba külemi moutettsü ta Bharat Sevashram Sangha-i metetdaktsütsüla. Sangha tenzüksang, Swami Pranavananda-i 'Bhakti', 'Shakti' aser 'Jan Shakti' ajanga loktiliba nung terenlok mapa inyaktsü tenzük" ta paisa shisem. "Sangha indang kongsang 100 den tema aser units 500 dak tali lapoka lir nung Bengal ayawara, 1946 nung Noakhali mepetmesü, 1980 nung Bhogal gas lendong, 2004 nung Tsunami aser 2013 nung Uttarakhand lendongtem nung Sangha-i teya ri ma pa jenti inyakogo," ta Modi-isa Hindu linük akümtsü atema Mohan Bhagwat-i Tir inyaktsüla: Shiv Sena tashitait tir tajung ka maginütsü? Iba jagi onoki tir election atema Mohan Bhagwat indang tenüng shidangogo" ta tanü Uddhav Thackeray-isa shisem. 'Hindu Rashtra' mapa küma inyaktsü atema Bhagwat temsüa lir asü ta osangbenertemi asüngdangdang, Uddhav-i "Kodaser metemsütsü? Tangalenbo RSS candidate tem tongti menden atema shimer, süra kechiba pa India Tir atema meshitsü?" ta langzü. Taoba mapang Shiv Sena osangkaket nungsa RSS Headquarters ji tashi menden tanabuba lir ta metetdaktsüogo.
2 2 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 NAGALAND & NORTHEAST TAPAK DDLSA-i ayonga Bamunphukhuri nung otsünu tetoktepba agi Dimapur, May 07 (TYO): Tanü Dimapur District Legal services Authority (DDLSA)-i ayonga United Baptist Church, Bamunphukhuri Dimapur nung Sunday school tanurtem atema otsünu zülu (essay) tetoktepba sentong ka agiogo. Okila jembidang DDLSA Panel Lawyer, Zacharia Tetseoi angati legal service balala indang metetdakja liasü. Iba dak sendakba nung pai, lokti nung tajemzükba tia nung alirtem nem angati legal teyari agütsüba aser senso ajak nem 32 AR-i Royimchu'er ki mita reprangba aitsür: NSCN/GPRN Dimapur, May 07 (TYO): May 06, 2017 ayaterm 12:00 ako nungi anepdang 1:05 ako tashi tetsür sepai ana densema 32 Assam Rifles sepaitemi Dimapur Naga Gaon (Signal Angami) nung Dy. Secretary, Finance in-charge of Tuensang, Royimchu'er nija ki mita reprangba sülen 32 Assam Riffles-i, noklang nung shilem 5 saruba receipt book, tawa audit agiba cash book aser region atema Payment endorsement ochi temeten agütsüba indang lemsatep. Paisa, ST/SC, nisung shibelenba takoksa ajururtem, tetsürtem aser tanurtem, küm nung income sen lakh ka tashi angurtem aser küm nung sen lakh ana dang tajemba angur teintet rogotemi (senior citizens) angati legal services agitettsü, ta Tanü otsünu zülu tetoktepba nung Deobar school tanur parnok 27-i shilem agia liasü. Iba tetoktepba nung mezüngbuba jenjang nung takok bener aobaji NSCN/GPRN-i aitsür, ta tanü GPRN Ministry of Information & Publicity-i sangdong ka nung 32 Assam Riffles aruba sülen "Report" tenüng atemer ki mita reprangba, aser parnoki tejak nembanger pei maitsü mimshiba den identification badge makai iba mapa inyakbaji khenyongi ceasefire ground rules alema inyakba lir, aser ibaji ajanga tetsür aser tanurtem tsübuokdaktsür. Tang agi angulaji, Ferena Magh liasü aser la nem certificate den senpet agütsü, tanabuba aser tasembuba jenjang nung takok angurji Amenla Longkumer aser Treila Phom na liasü aser tena nema certificate den senpet agütsüogo. Iba sentong ya DDLSA panel Lawyer, Vimeno Kutsu leniba nung agi, Sunday School tesayur, Limasungla-i lokti pelaa agizük aser United Baptist Church, Bamunpukhuri Pastor, Lahoto Aomi-i tepela anküp o jembia liasü. tasembenbuba Assam Riffles-i iba ki mita repranger, ta kasa sangdong nung shia lir. Iba ama ozüng alema inyakba ya tawa, April 18, 2017 nü New Delhi nung India sorkar aser NSCN na tsüngda senden amenba den khenyongi mapet, anungji 32 Assam Riffles-i tekaraba nung pua aliba kakettemji Monitoring Cell ajanga agütsütsü metetdaktsür, ta kasa sangdong ajangasa GPRN-i Asst. Section Officer Khaba Phom asüba mangyimer Dimapur, May 07 (TYO): Phom Region, Ministry of Chaplee Affairs nung Asst. Section Officer, Wb. Khaba Phom anojungi May 7, 2017 nü asüba osang angazüka mangyimer; pa tenzükba wadang nung lia mapang tatsüka dang shiranger asü, ta tanü GPRN, Ministry of Information & Publicity-i sangdong ka nung "Tsüngremi mapang tetemsü nung Pa den alitsü atema pa kodaki anir aoba atema pelaaka, ano külenbo pa asüba atema onoki mangyimer," ta kasa sangdong nung shia lir. "Asür, Khaba Phom-i 2008 March 1 nü linük tenzükba mapa nung aden aser menden balala nung pai kanga nendaka tenzüka aruogo. Pai tenzükba mapaji Naga linüki kodanga mamatsü. Iba ama tesama koktettsüsa ajak takoksang Tsüngremi asür kibong nem tashi aser tesünep agüjang ta sarasademtsür," ta GPRN-i Asür, Khaba Phom tanela kodaker Tebu den tesünep nung lidakjang ta sarasademtsür, ta GPRN-isa shisem. NPF Dimapur Division-i senden ayonger Dimapur, May 07 (TYO): NPF Dimapur Division-i NPF Central Team Consultative senden ka Ma y 9, anüngdang 11:00 ako nungi Town Hall Dimapur nung ayonger, ta tanü NPF Dimapur Division General Secr eta y, It okhu Chopi-i sa ngdong ka nu ng Iba dak sendakba nung 5 A/Cs, office ketdangpurtem aser CEC züngsem, Dimapur Divis ion O ffice ketdangpur tem, Fr ont al Dimapur Division, Municipal & Town cou ncil N PF candidate aser Dimapur nung amenoka aliba Central office ketdangpur tem a jak iba senden nung adentsü mepishia metetdaktsür, ta sangdong nungsa shia lir. Kohima May 07, 2017: May 06, 2017 nü Chief Secretary s Conference Hall, Kohima nung Nagaland Chief Secretary, Pankaj Kumar den North East region & Andhra Pradesh space application centers anogo troknüc ourse nung shilem agirtem tangokba noksa nung angur. Citizenship (Amendment) Bill anema nokdaktsüla: PRISM Aizawl, May 07 (Agencies): Aizawl nung amenoka aliba ochimashi anema inyaker telok, People's Right to Information and Development Society of Mizoram (PRISM)-i, Citizenship (Amendment) Bill 2016 anema nüburtemi ola adoktsüla aser longkak aittsüla, ta Iba Bill ya agizükr a, Afghanistan, Bangladesh aser Pakistan linüktem nungi ozüng alema aruba minority kar nem India senso temeten agütsütsü. Sangdong ka ajanga PRISM-i, yashi PRISM sanen luden senden nung, iba Bill anema longkak aittsü atema state nung yimtenren party ajak aser melungtet telok ajak dendaktsütsü atema telemtetba agiogo, ta "Iba Bill ya agizükra iba ya ajanga India nung nütsüng dak sendakba timtem tulu adoktsü. Iba ya ajanga Bangladesh, Nepal aser Myanmar den International arrtsü lemsaba- Northeast state tem kongshitsü," ta sangdong nungsa shia lir. Citizenship (Amendment) Bill 2016 ajanga Afghanistan, Bangladesh aser Pakistan linüktem nungi Hindu nunger, Parsi, Jain, Buddhist aser Khristantem ozüng alema arua alirtem (India telungi aiter küm 6 abensartem) nem India senso agütsütsü, ta par nokisa PRISM-isa, iba Bill ya agizükra Bangladesh nungi ozüng alema arua tang Mizoram anüdoklen alirtem nem senso agütsütsü, ta tekümdangtsü o sangdongogo. Dimapur, May 07, 2017: Deobarnü Indisen Baptist Arogo nung Christian Education Ministry-i temesepba chiyongtsu anemba sentong agidang yim Süngkum nung tanurtemi sarasademba noksa nung angur nungbo yim ajak nung light alitsü: Manipur sorkar Imphal, May 07 (Agencies): Manipur power minister, Thongam Biswajit Singh-i 2018 küm December ita tashi nungbo Manipur nung light maliba yimtsüng ajak nung light alitsü, ta Tawa New Delhi nung anogo ana state power minister tem senden nung Manipur nungi Singh den state Chief secretary, Oinam Nabakishore Singh na dena liasü. Power minister-isa, linük nung electric light maliba yim ajak agi 4,141 lir, aser item rongnungi Manipur nunga yim 85 lir, ta New Delhi nung state balala nungi power Minister tem senden nung, taoba ita trok tsüngda state temi power, coal, renewable energy aser mining sectors nung inyakba indang o lemtepa liasü, ta Manipur information & public relations department-i sangdong ka nung Union power minister, Piyush Goyal mendenbuba ser amenba senden nung, mapang ka lateta yur iba tashi nungjibo anogoshia ghonda 24 electric light agütsütsü atema nükjidong yur inyaktsü atema jembi, ta sangdong nungsa shia lir. Manipur nung mega solar Park ka amenoktsü atema Centre-i melungogo, ta Biswajitisa State nung solar energy projects ajungkettsütsü atema Ministry of New and Renewable Energy (MNRE) temzüng nung ajemdaker Solar Photovoltaic (SPV) lights atema subsidy shilem 70 agütsütsü, ta paisa
3 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 REGIONAL 3 Naharlagun-Guwahati tsüngda Shatabdi train semzükogo Itanagar, May 07 (Agencies): Naharlagun- Guwahati nung senzütsü asoshi Shatabdi Express train ka tanü Railway Minister, Suresh Prabhu-i semzüktsüogo aser Arunachal Pradesh nung Murkongselek-Pasighat broad gauge line atema nüngshilong azüngtsü. Guwahati nung aliba NFR headquarter, Maligaon nungi video conference ka ajanga jembiba mapang Arunachal Pradesh nung train lenmang Gandachara, May 7 (Agencies): Kanga dang taoksatsü osang ka nung Tripura nung tanur tetsü kati lar tanur sen 200 yong ayok. Tetsürla ya Below Poverty Line (BPL) jenjang nung aliba tetsür ka lir aser lai lar tanur taoba ita April 13 nü Laxmipur ADC yimtsüng nung alir auto driver Danshai (Babla) dang ayok. Tanur tebu Khanajoy Reang-i iba tatalokba jangjashitsüogo. "Ni tanur meyokli ta ashi saka tetsüi ozü tanur sen 200 yong ayok. Tanur ji tang Machkumbhi yimtsüng nung lir. Iba tatalokba ya anogo 15 tasen 7 yanglutsü asoshi bushisüngdang tenzükogo, ta Union Minister-i Assam nung Dhemaji district kübok Murkongselek tesem nungi Arunachal Pradesh nung East Siang district kübok Pasighat tesem tashi asoshi train lenmang tasazük ya kilometre lir aser iba lenmang ya kilometre aser railway station asem - Sille, Rani aser Pasighat ya Arunachal linük nung lir, ta railway ketdangseri Iba train lenmang asoshi nungi 20 tejakdang atalok," ta Reang-i Reang-isa ashiba agi, "Iba ken o yimdak yimsüsüba menden nung benoka jembi aser onoki tanur ji meyipa bener arutsü asoshi lemtet. Iba sülen telemtetba ama onok tanurji tani-i ao saka tanur alisangi tanur tetsü nem dang tanurji agütsütsü ta ashi," Kasa mapang nung Social Welfare & Social Education Depar tment-i ashiba agi, parnoki tanurji tsürapur dangi tanaben meyipa anir arutsütsü asoshi takokba tashi inyakdar. Local Child Development Project Officer (CDPO) Abid Hossain-i ashiba agi, pai iba taoba küm sen crore sanction asüba nung ya apu tulu 24 aser tila 35 lir. Tang train lenmang 7 asoshi bushisüngdang tenzüker aliba nung ya Lekhapani-Kharsang (kilometre 25), Itakhola-Seijosa (kilometre 18), Doomdooma- Namsai-Wakro (kilometre 96), Dangri-Roing (kilometre 60), Deomali-Naharkatia (kilometre 20), Lekhapani-Miao-Deban (kilometre 75) aser Tinsukia- Pasighat via Simaluguri aser Kanubari (kilometre 300) lir. Timtem tokrong ajanga Tripura nung tetsü kati lar tanur ayok ken o jangjaa liar aser Child line ajanga tanurji tsürapur dangi meyipa anir arutsütsü asoshi onoki takok tashi inyakdar. Osang ajanga ashiba agi, ibala mesükba tatalokba ya anogo 15 tsüngda nung tanabuba lir. Taoba mapang Dhalai District, Gandacherra subdivision kübok Ultachar ra ADC yimtsüng nung tetsür kati anogo 11 tain par jabaso la kinungbo shiranga aliba temang anepalutsüba atema sen 5000 yong ayok. Parnok ya Teliamura Police Station kübok Haldia ADC yimtsüng Rangia Tilla nung alir. Guwahati, May 7: Honibarnü, Guwahati, Khanapara Veterinary college playground nung V ibrant North East-2017 tatembangbuba sentong nung Assam Governor Banwarilal Purohit-i stall ka semdang dang tangokba noksa nung angur. Assam sorkari tekübokba jenjang nung aliba nüburtem ajungkettsü Guwahati, May 7 (Agencies): Assam Chief Minister Sarbananda Sonowal-i tanü ashiba agi, pai aniba sorkari lokti nung tekübokba jenjang nung aliba nüburtem rongsenkütsüng nung tejakleni anir aotsü asoshi jenjang balala agia inyakdar. "Lenden nung aliba tribal nüburtem aser lokti nung tekübokba jenjang nung alirtem ajungkettsü asoshi ni aniba sorkari scheme balala achaayanga inyakdar aser 'farm mechanisation scheme' ya onok sentongtem rongnungi ka lir," ta chief ministeri lenden nung aliba tribal nisungtemtem aser tekübokba jenjang nung aliba nüburtemi kümtetba 'self help group' temnem tractor lemtsüba mapang Assam nung yimtsüng 26,247 aliba tem rongsenkütsüng nung terenlok bener arutsü asoshi parnoki tsünütetba aser inyaktetbatem renlokdaktsütsüla aser iba ya ataloktsü atema Chief Minister's Samagra Grammya Unnayan Achoni sentong yimtsüng ajak nung amenogo, ta paisa Assam nung 'organic sector' Assam nung tiyazü Facebook ID yanglur tetsür 24 den medemer akümtsü merangba apu Guwahat i, May 07 (Agencies): Technology putu nung nisung t ejak o t ejak chitepa ajuruteptsü ya aiben nüngdak melie kümogo aser social media ajanga nisung ka taküm melenshitsüba nung jenjang tasen ka tongtetogo. Iba ajanga nisung ka indang taküm aser jakla ya ana asem tashi melenshitsü akoker saka iba yongji aiben lendong ajurur. Iba ama maparen ka nung Bini Amin-i Dr. Bikram Saikia Cachar, May 07 (Agencies): Assam BJP MLA tetsür ka ozüng alema teküp ayokba nung shilem agi, ta Facebook nung aija zülutsüba ajanga Deputy Superintendent of Police ka mapa nungi anentsür aliba mapang ka nung ano iba mesükba osang ka aruogo. Cachar district kübok Lakhipur police station nung Officer In-charge, Naba Kumar Bora-i Ato Kilonser, Assam Chief Minister aser Assam police nung temaba jenjang nung alir ketdangsertem anema tashitaitba kümdaktsütsü asoshi takokba tashi inyaktsüla. Iba ajanga temang anema lidaktsütsüba nung teyari agütsütsü, ta pai shisem. CM-i maneni 'organic' aluyimba nung temolung agüja inyaktsü asoshi ajungshiba den külem iba asoshi sorkari teyari agütsütsü nangzük. "Asenok rongsenkütsüng nung terenlok bener arutsü merangdang asen meküta aliba tzü mopungtema sendoka medoktsütsüla," ta pi maneni shisem. Ato kilonser Prime Minister Narendra Modi-i northeast tesem ya linük nung 'organic hub' kümdaktsütsü asoshi nükjidong aliba nung yarisema pai aluyimertem dang Assam ya northeast tesem nung organic hub ka kümdaktsütsü asoshi parnoki akokba tashi inyaktsü atema ajungshi. Tractor ajak senteper 225 self help group temnem agütsü aser CM-i item tractor tem amshia rongsenkütsüng nung terenlok bener arudaktsütsü asoshi ajungshi. tenüng nung taila facebook account lapoka tetsür balala 24 den medemer akümtsü mer anger ka Diphu nung apu. Guwahati nung doctor ka indang ashishiba ken o ka benokba sülen Diphu police ajanga Nagaon nung alir Bini Amin inyakyim nu ng bushisüngdang tenzük aser police temi pa indang taila ku li as er account t em ngutetba sülen pa puogo. Cachar district nung facebook post ka ajanga police ketdangser ka suspend sütsü Facebook nung zülutsüba ajanga Assam DGP tetuyuba nung ajemdaker pa mapa nungi anentsüogo. Tanga tesemi aotsü asoshi tezülubatem ketdangser nem agütsüogo saka kicha telangzüba mali, ta Naba Kumar Bora-i social media nung tawa zülutsü. Temaba jenjang nung alir ketdangsertem dang mapa nungi anenang ta shiogo, ta pai Facebook nung zülutsü. Iba amala o Facebook nung zülutsüba sülen pa mapa nungi anentsü.
4 4 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 TIR YIMYIM YIMOBILEM (EDITORIAL) DIMAPUR MONDAY, MAY 08, 2017 Naga nunger atema lenmang ka! Naga nungertemi yimten nüjiso bushi saka timtem tekangshi marem state-ang ka ngutet. Ajisüaka, iba jagi Naga yimten nüjiso asoshi raraba tongpang manendaktsütet, ibayongji tanü tashi Naga yimten tebilemtsü agi nenneter Naga nungertem kangshir. Joko, Naga nungertem rongnung telok aika lemsar Naga yimten tebilemtsü ya shirnoki komaka latet nung tajungba asütsüar memetet aser mejangjateti kümdagi.ashiko, tanübo Naga nunger linük tenzükertemia India yimten kübok malitsüsa nüjiso manguyonga tang aliba jenjang dang nungi temaba aser tajungba yimten jenjang ka latettetra ojang ta bilema alitsüa akok. Ajisüaka, tamasayongi yimten nüjiso atema nokdak aser iba nükjidong atongtsü atema taküma aika samaogo aser taküm alirtema takoksa aser timtem arema taküm piyong linük tenzükba wadang maitsüi inyaka arudagi. Iba jagi yimten nüjiso jenjang dang nungi tilaba ka bener arutsübaji tarendaktsüka kümer telemtetba kati marutetter südi. Ajisüaka, Naga nunger ajak mulung lapoka yimten tebilemtsü ya latettsü asoshi takoktsü lenmang ka mebushitet tashi Naga nunger yimten tebilemtsü latettsüba mapa ya tang amai tamakoktsü mapa ka merangdanger amai tanen maka ken o jembipet jembia aotsü. Iba jagi tanübo Naga nunger yimten tebilemtsü latettsüba ya linük tenzükertemi dang masü saka nübortemia shisatsü tajung agütsütepa takoktsü lenmang kabosa bushitettsüla. Iba ama lenmang kabo ali asü mali ta shisabolua bilema alidang, Mizoram nung Mizo nungerbo 1986 küm June 30 nü Mizo National Front (MNF) telongpur telok o India government na tsüngda tangatettep ken o yangluba Mizo Peace Accord meyipa reprangshitsü asoshi Mizoram government-i lemtetba telemtetba jagi asenok nema asenok yimten tebilemtsü latettsü asoshi lenmang ka sayur amai bilemer. Atangji, Naga nunger ama Mizo nungerbo yimten nüchiso bushiba tebilemtsübo mali. Ajisüaka, 1986 küm renemba Mizo Peace Accord nung nangzüktepa aliba ken o aika mapa küma meinyaki lir, anungji kodang itemji meyipa reprangshidir, temetet, meinyaki aser mataloktsüi aliba mapatem ajakji inyaktsü aser ataloktsütsü. Iba Committee dangji Peace Accord Review Committee ta ajar aser Chief minister mendenbuba ser Home minister mendenbuba yariba aser taoba minister ka Member Secretary ka asütsü shimteta lir. Iba committee nungji taoba MNF nung inyaka alisang aser tang Local Adminstration minister P.C.Lalthanliana, Chief Secetary, Lalmalsawma aser taoba mapang MNF nung Defence minister aser Army chief R.Zamawia aser taoba mapang Mizo National Army nung Commander asüsang Col.Lalrawnlia nungertem züngsem lir. Iba amaji Naga nunger yimten tebilemtsü latettsü asoshia 16 Point Agreement ya meyipa reprangshi nung koma ta bilemer. Ibaji atema Mizoram government-i inyakba amaji state government nung alirtem den linük tenzükertem telok shia nungi züngsem jaoka külemi mener 16 Point Agreement ya meyipa reprangshitsüla. Kodang 16 Point Agrement ya zünga odir, onük karbo India government-i hau ta masübatema lir, Ano, hau ta ajaki mulunga agizükbatem rongnunga karbo agienogo aser karbo ano mapa mekümi lir. Atangji, yimten tebilemtsü maliyonga, joko Nagaland government-i 16 Point Agreement nung lemteta akabatem mapa küma inyaka ali mali ta khenbo meyipa reprang meshiogo. 16 Point nungbo Naga nunger lushi ajak yimten ka kübok alitsü ta shia lir, anungji ibajia komaser mapa küma inyaktsü ta jembi meshiogo. Ano, 16 Point Agreement nungbo Nagaland ya External Ministry kübok alitsü ta shia lir, saka tangbo Home ministry kübok lir ta asüba ama tebilemdangtsü, tejembitsü aser lemtetshitsü ken o tongtibang aika lir. Atangji, yimten nüjiso bushir telok atemabo 16 Point Agreement reprangshitsübaji tim mapa masütsüa akok saka tebilemtsü latettsü asoshi tenla langkabosa agütsütsüla, aser iba tenlaji pei nokdakba jenjang nungi nema aluba, tai adokba aser tangari ashiba agizüktetba shisatsü aser temulungjang asütsü. OLEMSABANG NÜNGJA RATET SHILEM 1 ~ A.Maong Aier Retd. G/T, Alongmen Ward, Mkg. (taoba adok nungi) 19. Mapang shia kinüngtsüi la kinüngbo sanga dang arur, saka la sür remadoker joko tasanger to maliba agi SANGREMER ta ajar. 20. Kinüngbo süadoker kinüngtsü to takidak maka am rongzükba metsü den saku ta adishia AMITSÜR ta jatet. 21. Ali tema nung tzü aser lishi mouteta adokba agi ALISAKTSÜ ta jatet. 22. Yimer ajaki melentepa amshiba molok asüba agi YIMCHIMOLOK ta jatet. 23. Apu apua tur apu apua aliba agi APU (ladder) ta jatet. 24. Mapa tila teri atamata aika inyakdang aiben tongtipang mapa inyaktsü nung menur asüba agi MECHIMENU ta jatet. etc. TSÜRABURI MESHITETBA NÜNGJA KAR NI RATETDANGBA SAYUR: 1. ANÜ - alima alongba ajanga anü ya anü anüa jajaya anguba agi yamaji jatet südi. 2. PETINU - petzüker tenarong nung ano ama tobur junga anguba agi yamaji jatet südi 3. ENTSÜ - iba ya an mesüra ozüi kozüker mamokdangbo tsü agi sünga atsüngbanga lir, anungji kodang iba ya jakrepdir tzü enshir amai enshir. Iba jagi enshiba tsü nungi adishia ENTSÜ ta jatet südi. (iba ratet ya shitak süra o zülu nung 'S' alibaji 'Z' agi melentsüla) 4. PURAPITET - Purar apitetba agi jatet 5. ZÜTSÜK - ango apudang iba ya tzü tarok (azü) nung ondakja tsükdaktsüba agi jatet südi. Ano asenoki ang tulu agi tapuk phaa mechir tsünglanglen tatembang shisa to molur tapuk keta yanglur züdena züdena onoker azü nung ona oa tsükdaktsüba agi jatet südi. 6. ASEM: Süngtem nung tapuk tulu chiboker tatembang anatsülen shikep semoktsüba agi jatet südi. 7. KORANG - Ku rangbanga semlokba agi jatet südi. 8. ANGOBUNGLU - iba ya tereprangtsü soroji ango tebung mesüker asüba agi yamaji jatet südi. 9. MAMAZÜ - iba süngjang ya mama mesüker aser iba ya azük ama züdena züdena adangba ajanga yamaji jatet südi. 10. KÜLENTSÜ - oagi külenji tzü lir ta teyuba agi yamaji jatet südi. Ano karibo ki lenji tzü lir ta teyuba agi kilentzü taka jembir aser paper osang nunga zülua angur. 11. Tepung nungi Tebur, Tetsü nung tetsür ta jatet südi. Yaküm küm Wb. Talitemjen Imchen onük nung bushia orr asüngdangba agi bushisüngdangtsü ta angazük. Taküm küma pa onük nung bushia orr asüngdangba agi bushisüngdangtsü ta angazük. Taküm küma pa onük nungsa tachichi (right) tetezü teka küleni meshi, agizük aser achi. Iba teka dangji tachichi ta aja ta angazük. Tabenlen (left) ano teka ana süaka, kelenbo teti bener dang aliba dak alaka mapa magütsüba agi tabelen ta angazük. Ano iba amaji ojang ratet ya paper osang mesüra pur medemsor medemtsürtem den mentepa kazüdang nüngja ratet ya karbo angazüktsü ta imla-a atar. O TEMBANG: Ni taoba küm nisung tenüng nung taiteptsü aliba nüngja ratet lemsatepogo. Ano tenüng aika teratet temela lir. Saka aika teratet tasak lir. Itemjia kibok nung angazüktsüla. Kü onük ya lipok otsüsa sürnung tashishitep meputep malibatem lir. Asenok ajaki meteta aliba nüngja ratet tat: AOR, Junglir-mongsener-junglir aser mongsener tebou asem - kin kidong tenüng, item denji ano pei pei yim nüngja ratet tejangja meteta alitsüla. Asen lipok otsü nung nüngja ratet aika lir. Saka itemjibo pei pei tzükong aser yim sasep nung moputep aser tashishitep adoker asü nung melemsateper ta anagatetdaktsüner. Saka itemji lanur aser lanurtsürtem dang kibok nung ratettsütsüla. Mokokchung jila nung mepu (ward) 18 nungja yabo ajaki meteta alitsüla. Item nüngja ratet ya taoba Ao Milen yimozülur T. Senka-i adokba kaket ka nung Engraji oshi agi adokja lir ta angazük. Saka kaketjibo nübur ajaki alia mezüngteter. Iba ratet ya ni kar memetet. Anungji tantsü tambu kari asen oshi agi adoktsü nung nübur ajaki metetsü. Iba den ano nüngja ratet tashishitsü maliba kar nübur kari adoktsü nung ajak tajangzük angutsü ta imlaa atar. Iba Olemsabang nung lemsaba ken-o aser shisatsü ya iba ocet zülur-i bilemba ken-o ama tazünger-i angateta agitsü mepishir
5 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 KHRISTAN TAPAK 5 Iraq nung Khristanpur million 1.5 shi jena ogo Baghdad, May 6 (Agencies): Islamic State tashi taitba küma aoba ajanga Iraq nung Khristan million 1.5 shi talidak toktsür jena ogo aser iba ya ajanga Iraq nung Khristan yimsü ayipdoktsü ama kümogo. Küm 14 tejakdang Iraq nung Khristan million 2 liasü saka tang nisung 500,000 nungi 850,000 tsüngda ka kümogo ta Christian lawyer Josef Sleve-i osangbener dang "Iba ya ajanga tesüiba küm 14 tsüngda, Khristan million 1.5 shi tanga linüktemi aoba kuli sayur" ta Sleve-i Christian Today den sensaksemdang Islamic State-i reshikangshiba ajanga Iraq nung Khristantemi pei talidak toktsür jena aotsüsa aküm saka 2000s tetenzüklena mepetmesü adokba mapang parnok aika tanga linüktemi oa jenok. Iraq nung Khristantem aika jena aoba ajanga Khristan lennirtem aikati Khristan yimsü indang tarutsü tia atema tsübua bilemba metetdaktsüogo. "Iba amai nisungtemi tesem toktsür tangalen oa jenokba ajanga Arogo asoshi tarutsü teimla mali akümer. Asenok tasoli kechi tia ajurutsü? Asenok tenlakitem aser rejutem kechi akümtsü" ta Melkite Greek Catholic Patriarch, Gregorios III-i "Ni yashi ajuruba Iraqi Christian temi kü dang, alimai parnok amadokogo ta Tang alimai Syria dak tenük yoka mapa inyaker saka parnoka kasa timtemji ajurur" ta Archbishop of Canterbury Justin Welby-ia U.S. forces dena teyaritepertem aser Iraqi sepaitemi Iraq nungi Islamic State meindoktsü atema mapa inyaka arudar. Islamic State-i Iraq nung tang agia aliba tesem tongtibaji Mosul yimti lir aser sepaitemi iba tesem nung parnok den rarar. Iba tesem nungi jena aoba Khristan karbo meyipa arudar saka rara manenba agi tanünga Khristantem meyipa arutsü asü masü meshiteti lir. Egpyt kübok Sinai nung IS-i Khristan ka tepset Al- Arishi, Egy pt May 7 (Agencies): Egypt nung tensa mejungi kümer aliba Sinai nung Islamic kiralongrartemi kou mejebdak nung Khristan ka khaset ta security ketdangsertemi Islamic State den züngsema aliba telok kati Dongguan, Guangdong, May 7 (Agencies): Taoba Bodbarnü China kübok Guangdong province nung police-i ki ka nung sentep aliba mita ao aser America nunger apuani ka den sannüker dena nisung 30 apu. May 3, 2017 nü police-i Zhongfu Wanmin Church mita ao aser parnok sentep tagidak nung tanur ana densema nisung ajak agi 30 apu. Iba mapang arogo züngsemtemi noksa tangoktsü merang saka police-i parnok indang cell phone tem dang masü saka ID cards, aser bank cards rakzüka ayu. "Kodaser police-i parnok indang bank card tem rakzüka ayur? Iba ya police-i inyakyim nung yimya tasen melenshiba ka lir" ta ChinaAid osangbener ka dang sannüker kati Police-i mitba mapang sannüker Li Peng-i noksa tangoktsü merang saka parnoki pa dak azük. Züngsem 30 pur aoba sülen aonung piyong parnok dang asüngdangya asü aser parnok teimbaka tasüngnepji chiok saka Li bo Khristantem amaktsü ta osang metetdaktsüba sülen anogo ka lir, Honibarnü al- Arish nung Ayoub tepset. Ita ishika tsüngda Sinai nung IS ta temulung melemi bilemertemi Ayoub züngsema nisung tenetbuba tepsetogo. Nisungtem tepsetba ajanga Khristan noklang aikati iba mechiok. Tasüngji Li kinungtsü Huang Xiaorui-i police station-i oa kinungbo den ajuruteptsü asüngdang saka police k e t d a n g s e r t e m i majurutepdaktsü aser pa indang osang kecha melemsatep. "Parnoki kü kinungbo den majurutepdaktsü. Ibaji atema ni kuli meshi, ni temeten meshi. Ni mapang talangka police station nung ata saka parnoki kü nem temelaba magütsü" ta Huang-i osangbener dang "Tanüngba adianutem mapang balala nung chiok aser parnok nisung shia dang mapang talanglang asüngdangya asü. Parnoki kü danga ghonda 1 dak tali asüngdangya asü. Police-i apurtem rongnung arishi küm 80 tain tantsür ka den tanurtema liasü" ta laisa Police-i apurtem rongnung America nunger apuani ka den tena tanur ana dena liasü. Ketdangsertemi arogo dang bendangertem anioker aser ozüng alema telok adenshi ta tai tongloktsü. "Onoki kodanga bendanger tesem toktsür jenogo. Yaküm December ita nungi IS-i tenlakitem makyonga arudang nisung 75 shi tepsetogo. Egypt kübok Sinai nung küm aika kiralongraba mapa inyaka arur aser tang IS-i iba tesem nung kanga bulua mapa inyaka arudar. China kübok Guangdong nung police-i Khristan 30 apu shinga maniok. Onok Tangxia nung alir. Ozü arogo nung apuani ka America nunger lir, saka tena Hong Kong nung telidak ta tenüng züluoka lir. Tenati küm 10 tejakdang Tangxia Church nung züngsem aküm aser Bodbarnü tenati ozü arogo reprangdangtsü atema aru" ta Huang-isa Zhongfu Wanmin Church ya 2002 küm tentetba lir aser mapang talangka sorkar ketdangsertem nungi timtem ajurua arur küm May aser June itatem nung iba arogo nung timtem jenti ajuru aser ita ana tsüngda ketdangsertemi arogo züngsemtem ki aiben mita ao. Khenbo ketdangsertemi arogo tenla sen ayuba kakpok aser sen 2,888 Yuan (U.S. $439) agiteta bener ao. China nung reshikangshi tia ajuruba Khristantemi tamangba yimsü sadoka amangtettsü aser ketdangsertemi ozüng timi benshitsü atema ChinaAid-i Zhongfu Wanmin Church mita aoba mesükba tatalokbatem atema osangtem prokshir. ANOGO ABEN TSÜNGREM DEN TSÜNGREM TAOCHI ASENOK ASOSHI TEPERI "Ibai kü dak nungi pilaa aotsü asoshi ni Kibuba dang asemben mepishi. Aser pai kü dang shiogo, Kü taochi na asoshi teperi... " 2 Korint 12:8-9 Paul taküm nung timtem tulu ka liasü aser iba timtem yagi, pa kangasa ali shi nung tashiba liasü ta ashir. Kodang Paul temang nung iba tashidak yagi makdir, pai iba tashiba ya maremtet. Tetezü, pa tashidakji ulura liasü, Lai puti bushirtemi kuli agütsübaji, pa den külemi missionary aini aoba Dr. Luki aiben Paul indang tashidak ya anepbaludang, saka tashidakji mebutet. Paul asoshi, iba ya khuret tulu ka asü, pai iba tashidak ya agientsü asoshi Tsüngrem dang asemben tashi sarasadem saka Tsüngremi pa nem telangzuba agütsübaji; "Kü taochiji na asoshi teperi... " Temeim adianutem, na, nür kibong tekangshi kar ali asü? Tashidak kari na kangshir asü? Shisabulu tulu agi na temulung zürepba lir asü? Saka Tsüngremi tanü asenok dang langzür, Kü taochiji na, nür kibong asoshi teperi lir! Asen dak tashiba aser timtem aliba ajanga asenoki Tsüngrem nem dang maneni tenüngsang agütsüdi, kechiaser Tsüngrem taochi ya onsara tulu lir. Asenoki dang angatettsüla Pauli iba toachi tashi ya angatet nung, pai Tsüngrem nem dang maneni tenüngsang agütsü. SARASADEM: Nü taochiji onok asoshi teperi lir. Amen ABAM CLEAN ELECTION CAMPAIGN MOKOKCHUNG, DISTRICT Bullet & Biker's Rally Organized by: ABAM Youth Ministry Dated: May 2017 Flag off by: Rev. Dr. Mar Atsongchanger ITINERARY Sl. Mapang Place/ Leader Remarks No. Program 1. 7:00 am Flag off Impur ES, ABAM Prayer 2. 7:30 am Khar Linukyanger 3. 9:00 am Alongkima Toshi Sanglir Refreshment 4. 11:00 am Mangkolemba Chubatemjen Lunch 5. 12:30 pm Nokpu Tia Mollir Refreshment 6. 12:45 pm Longchem Toshi Sanglir 7. 1:00 pm Saring Along YD Refreshment 8. 3:30 pm Tzudikong Rev. C. Wati Refreshment 9. 5:00 pm Rajeshwari School Dinner (Overnite halt) 10. 8:30 am Tuli College Er. Philip Tuli town :00 am Merangkong Tekatemjen Refreshment :30 am Changtongya Chubatemjen Lunch :30 pm Chuchu town Rev. C. Wati 14. 2:30 pm Culminating Host Mrs. Bendanglila ADC, Mokokchung At, Imlong Place. ABAM Clean Election Campaign Biker's & participants 1. Rev. C. Wati Longchar, Dev. Supervisor (Pilot) 2. Toshi Sanglir, Youth Secretary 3. Tiameren, Clerk 4. Limasangwa, Media & Social concern Co-Ordinator 5. Chuchukumzuk, Accountant 6. Linukyanger, YD, Mopungchuket 7. Along, YD, Sungratsü 8. Lima, YD Yisemyong 9. Er. Phillip 10. Tia Mollir, FAC 11. lmtiyanger, Chuchuyimpang 12. Chubatemjen, S.S Co-ordinator 13. Lanupangjung, Teacher 14. Tekatemjen, Youth Co-ordinator 15. Sashi Ozz (Rear Vehicle) Members joining Midway 1. Maongtoshi, YD Mangkolemba 2. Anok, YD, Nokpu 3. Chuba Jamir, Pastor, Longchem 4. Subo, Tuli Town SPECIAL INVITEE'S FOR CULMINATING PROGRAME 1. All Pastor's Mokokchung town 2. Ao Senden office bearers 3. Watsü office bearers 4. All ward Chairman/ office bearers 5. AKM office bearers 6. OKM office bearers 7. Mokokchung, Lanur telongjem office bearers 8. Commandant Assam Rifles, Mokokchung 9. Media, (Nagaland Post / Tir Yimyim/ Ao Milen) Contact No Sd/- Toshi Sanglir Youth Secretary
6 9 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 OLONG PAITEP # TENÜNG : NUKSUNGLONG JAMIR Tasoba anogo : 6 May Küm : 2 Talidak :Longchara ward, Changtongya town. Tsüngremi jabaso küm 2 tashi anir aru nung Tsüngrem nem tenüngsang agütsur. Tsüngremi ano maneni jabaso nem arishi talang moajangma. Temeim Kinüngertem. NAIA YA METETER MA TIPLEN 1. Meimchir alidak Saklok Tatutsü Saku An-i akor Tekong sobutsü Tenük agi ajitet Tazü masü Tezüluba o Per tapu ka Temba/zünga Ita alidak - 5 OLONG PAITEP # TIPLEN : 1. Alima, 3. Aket, 5. Taju, 7. Kasa, 8. Entsü, 9. Azük, 11. Angu, 12. Tamen, 14. Ocet, 16. Ngüm, 17. Kabu, 18. Anüng LANGTSÜNGLEN 1. Tsükchirtemi arua meketbang Meperi g Kecha mali Tatakzük Ango apuba oset An züng Tajemdakdak Iba mapang TELANGZÜBA LANGTSÜNGLEN : 1. Amak, 2. Mata, 3. Anüng, 4. Tazüng, 6. Jenjang, 10. Zütsük, 13. Enyu, 14. Omen, 15. Tang Noksa nung meputepi aliba tesem 5 bushiang Facebook-i India nung officially 'Express Wi-Fi' internet services tenzükogo, aser iba service ya Uttarakhand, Gujarat, Rajasthan aser Meghalaya nung hotspot 700 nungbo ngudar. Facebook-i voucher ajanga item service ayoktsü atema local entrepreneurs 500 den sendaktepogo. Voucher ji anogo ka atema sen nungi ita ka atema sen tashi indang lir. Iba service ya sen ishika yong mobile data agütsütsü atema lir. Iba dak alia Facebooki Bharti Airtel den senteper ano hotspot 20,000 lapoktsü. SUDOKU # 3528 TELANGZÜBA # 3527 Q. India nung tang mezüng nija sector nung 'small arms manufacturing plant' koba state nung amenok? [A] Assam [B] Uttar Pradesh [C] Madhya Pradesh [D] Maharashtra ============================ (Taruba adok nung onoki langzütsü) YASHI ADOK TELANGZÜBA : Prabhat Kamal Bezboruah SGMERTÜN RIHTEBMUIS SHITA SATEN GUAG GANJADAJ TMESÜLUIM SERA ONGAMSEAY LUMETSÜLA OJANG LUTEP # 4020 : : : : : : : : : : OJANG LUTEP TELANGZÜBA # 4019 SENTEP KIDANGBO KOTAK TENYAR SAKA KIMA YIMTONG NUNGBO MOIJING TESA
7 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, Anü ita petinu ajanga alima nung tsüngsang mopung melenshidak tsüba ama nisunger tia-a melenshidak tsür ta anü ita petinu t etzürtemi ashir, parnok i ashibaji shidak asü tai ar nai-a na asoba ita anogo den tanü nü tia medemdangang (Horo scope): Aries 21/3-19/4 Taurus 20/4-20/5 Gemini 21/5-20/6 Cancer 21/6-22/7 Leo 23/7-22/8 Virgo 23/8-22/9 Libra 23/9-22/10 Scorpio 23/10-21/11 Sagittarius 22/11-21/12 Capricorn 22/12-19/1 Aquarius 20/1-18/2 Tanü nai inyakyim balala nung tangar nem timtem magütsütsü merangang. Nai jangraba mapa inyakdang tangar asoshia bilemang. Nisung aikati yimjung asoshi mapa jenti inyaktsü aser na rarabangsen nungi pilaa alitsü merangang. Na tanü nü kisüng kazü tajungba asütsü. Na lokti nung shilem agir ka süra tanü mangatettep aika ajurutsü südi. Nü dak tasü tai shisatsü lira nai item ajunga koktettsü aser anogo tajung asütsü. Na nai belemba ajanga mapa junga meinyaktettsü. Lokti aser nü mapa inyakba tesem nung timtem majurutsü merangang. Lokti ka nung na lenisüba jenjang nung lira nai khuret ajunga kokteta mapa inyaktettsü. Aser na iba jenjang nung melira mangatettep kar ajurutsü südi. Nai mapa inyakyim ajunga tejangja nung metettsü merangang. Iba ajanga tangar mangatettep ken o nai benteta yutsütsü akoktsü. Nai tangar mangatettep ken o nung lenmang tajung sayutsü jangratsü. Anungji tanü nü shisatsü azüoka ayutsü merangang. Nai jangraba mapatem ajanga kinunger aser medemertem tsüngta mangatettep madokdaktsütsü merangang. Aser nü dak tazüokba yimya nüngdaktsü. Tanü nai mangatettep adokba maparen nung shilem magitsü merangang. Nü dak shisa tajung aliba amshia tangar ajungshiang aser nai terenlok angutsü. Tanü nai khuret kar koktettsü merangang aser nai meteta aliba onük nung jungjunga ametang. Nai tasü ita jembitsü mapang arutsü südi. Tanü nai yimjung nung alitsü merangang. Nai inyakba yari nai temoatsü angutsü. Aser nai jangraba mapa nung takok ngunüra meranga inyakang. Baahubali 2 film ajanga sen crore 1000 aazükogo May 7, 2017 (Agencies): Box-office nung record tem ajak ajateta aoba sülen maneni SS Rajamouli indang film Baahubali: The Conclusion maneni kanga takok ngua odar. Film kanga ajungba aser nüburtemi kanga sapua reprangba ajanga iba film yagi India film tem rongnung nung alizüng tulutiba rongnung ka New Delhi, May 7 (Agencies): Nüngtugu kentener Sonu Nigam-i Centre sorkar dang "fatwa" amala mesükba ozüng ajanga nisung tepsettsü amokmerenertem merenshitsü asoshi mepishi. Taoba ita Nigam-i Muslim nunger 'azaan' mapang loudspeaker amshiba anema tweet asüba atema mangatettep adoka liasü. "Ni tsüngrem dak tamang akar shiba ajak len lir, saka nisung kari kar anema kuo mejepjang, tepsetang ta 'fatwa' agütsüba shisatsü tener aliba yabo ni maginür. Kü kolak atangtsüba atemaa 'fatwa' ka liasü," ta Sonu-i TV show ka nung "Nibo iba amala ken o nung sorkari langkabo inyaktsüla ta bilemer. Asenok ya kanga tejakleni or aliba aser democratic lima ka nung alir. Kodaser 'fatwa' amala mesükbatem melatsü? Nashi kümzüka ayutsüba tenüng nung nisung tepsetba yaa nibo khenyongi anemer. Nisung 12 shi senteper oa tamangba yimsü tenüng nung kibongtem ajangtetogo. Baahubali film tanabuba ajanga boxoffice nung alima ajunga nung sen crore 1000 aazükogo aser iba alizüng ya hopta ka nung tongtetba lir. Hindi dubbed version nung iba film director Karan Johar-i Twitter ajanga iba osang lemsatep. "India nunger cinema nung film tulutibai alizüng tulutiba tongtetogo!!!! Baahubali: The Conclusion nung Prabhas, Anushka Shetty, Rana Daggubati aser Tamannaah nungeri tongti shilem agir. Iba film ya Hindi, Tamil, Telugu, aser Malayalam oshi nung India ajunga nung filma sayudak temsem 6500 aser alima ajunga nung film sayudak 9000 dak tali nung sayaa liasü. Iba film oshi 4 nung sayaba mezüng anogo nung sen crore 121 aazü aser iba ajanga India nunger film tem rongnung mezüng anogo nung sen timteba aazükba film kümogo. Tamangba yimsü tenüng nung shinga amokmemerentsüla: Sonu Nigam amokmeren mesütettsü. Iba amala mesükba yimya ya asen linük nung madaloktsüla. Asen linük tanüasüngbo kanga junga odar. Iba ya 'political statement' ka masü saka anogo tajungtem asenok jakdang lir," ta pai Sonu-i ashiba agi, pa yimden yimsüsübaren nung shilem agitsü asoshi kecha tejangraba mali aser political party kecha dena sendaktepa mali. "Ni politician shinga dena sendaktepa mali. Ni parnok shinga mejaoker mesüra parnok shingaia ozü ki mesemdanger mesüra shingaia kü dangi phone ajanga call masür. Ni pelaa lir aser ni politician shinga ki mesemdanger," ta paisa "Au ni AAP lenir Kumar Vishwas den tesendaktep lir, saka pa ya sangro (poet) mejemer ka lir aser pai kü nem pa kentem tendaktsüner. Ni political party mesüra kecha lokti dena sendaktepa mali. Ni ola madkoi angati agi mapa balala inyaker aser iba atema ni mejembir," ta pai maneni shisem. Sonu-i ashiba agi pai khen khenbo India doktsür oa tanga linük ka nungang linüa bilemer saka India ya par ki ta pai züngshir. Pisces 19/2-20/3 Tanü nai azüngmeyaka kazütsü jangratsü. Nü dak angatetba sempet tajung lira na meketa aliba nisungtemi nü akhum tsübutsü. TAN HOPTA ATEMA - KOMA SÜLA? Q. Asenok kibong shia pei peribosa züsentettsüsa ozüng agi alu yimdaktsü nunga koma süla? Olong 20 shi nung May 12, 2017 tashi nung iba telangzüba ya onok dangi - tiryimyim@gmail.com mesüra SMS / mesüra Tir Yimyim Facebook account ajanga yokang. Telangzübatemji taruba Hokolbar nü adoktsütsü. New Delhi nung Asian Designer Week alidang acid amshiba amakba nungi kümzüker Ritu Saini-i designer Disha Chadha- i shilem agiba noksa nung angur.
8 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, George Michael den meimtepsangi temsepba mozü metsümeshidak inoktsü London, May 7 (Agencies) : Kentener asür, George Michael temesepba mozü achiba anendaktsütsü teimla nung pa den tesüiba mapang meimtepa alisang, Kenny Goss-i kentensang achitsü ayuba temesepba mozütem metsümeshidak tzü agisa inzüka yok. Arishi küm 58 tain, Kenny Goss aser 'Careless whisper' ken kanga nüngtugu küma tentetsang, George Michael na ya 1996 nungi 2011 tashi medema liasü aser iba mapang Goss-i George temesepba mozü achiba yimya anendaktsütsü asoshi item temesepba mozütemji metsümeshidak ongkenisa inzüka yok, ta osangbenertemi "Ni intoktsü nungbo joko mangutsü ta bilema, ni pa achitsü yua aliba temesepba mozütemji bushia metsümeshidak intoktsü. Pa amatari kanga tebulu liasü anungji ni intoktsüba mozüji pasasa sama asütsü akok ta pai bilem," ta Goss-i osangbenertem dang "George-i pa yamai kara asütsü mebilem asütsü amai ni bilemer, ajisüaka ni pa tenük nung rangit shia, aya Tsüngrem ni na magishitsü, tasa bilem. Khen mapang kabo pai anogo nung ganja 25 ben tashi achitsü tenzük. Ni pa ganja achiba nguogo saka tanga temesepba mozü tesashibo machi," ta Goss-i shisem. Pai, George-i par tembar aser kibongbo kümzüka ayu aser pai ganja ji medemer tangartem den angsa achi, ta "Ni pa ibala temesepba mozü achiba kanga nokdangba ajanga pa meseper aliba mapang ni anasa maru mesüra ni anasa machi. Pai temesepba mozüji medemer tangar kar den angsa achi.ni pa dang asüngdang dang pai kodanga teyazü masü mesüra tatoka memeshi. Pai ni yi ajemba nokdanga liasü kechiba süra kü dak timtem ka adok," ta paisa James Gunn-i 'Guardians Of The Galaxy Vol. 3' sayatsü mapang metetdaktsü Süngshi agi temulungjang t a s h i d a k aj e m d a k t s ü r New York, May 7 (Agencies) : Chiyungtsü tanang aser tapu balala nung amshiba spice, süngshi agi temo ajanga adokdaktsüba tashidaktem, temang tuozük tali kümdaktsüba, diabetes aser cholesterol tebilemtsü ajema kümdaktsür, ta India nunger ka dena bushisüngdanger telok kati shiogo. Temo keta aliba chiyungtsütem agi temang nung antioxidant aser antiinflammatory system yakyaka kümdaktsür aser iba jagi temo r izüngba inyakyim anüa kümdaktsür, ta parnoki OmniActive Health Technologies, Morristown, US nungi scientist, Vijaya Juturui aniba bushisüngdangertemi koyatem nem hopta ter ser ana (12) tashi temo kanga aketba chiyungtsütem den külemi süngshi-a chidaktsü. Hopta 12 sülen tendangba mapang süngshi achiba koyatem temang seret aser tebok temo ajemba putetba den parnok azü nung shini aser insulin jenjang tajungba akümba asadangtet. Süngshi achiba koyatem dak machir dang nungi azü nung shini aser insulin jenjang tajungba akümba ajanga temulungjang tashidak ajemdaktsüba putet. Süngshi achiba koyatem dak temang nung temo rizünga ayuba molecules tajemba aküm aser kanga anibelemba ajanga temang raksatsüba dena junga kümdaktsüba oxidant tem adokdaktsür, ta bushisüngdangertemi Iba tongutetba ya 'American Heart Association's Arteriosclerosis, Thrombosis & Vascular Biology/Peripheral Vascular Disease 2017 Scientific Sessions, Minnesota' nung metetdakja liasü. Trump-i sen million dollar 28 alang ki ka ayoktsü May, 2017 : Tang 'Guardians of the Galaxy' sapurtemi film sayuba tesemtem nung tan tasen sayaba Marvel Cinematic Universe film, 'Guardians of the Galaxy Vol. 2' reprangtepdar. James Gunn-a iba film sayaba anogo nung liasü, aser ibaji ajanga pai yangluba film sapurtem tali züina aküm. Ano 'Guardians of the Galaxy' shilem 3 buba-a küm asem tsüngda nung yangluzüktsü. 'Guardians of the Galaxy Vol. 2' film nung Chris Pratt-i Peter Quill (Star-Lord) ama, Dave Bautista-i Drax ama, Bradley Cooper-i Rocket Raccoon ama, Karachi, May 7 (Agencies) : Honibarnü Karachi nung Pakistan nunger sitar atemer mongin Ustad Raees Khan süogo. Pa arishi küm 77 liasü, ta Deobarnü osangbenertemi Kahn-i pa kinungtsü, Vin Diesel-i Groot ama aser Zoe Saldana-i Gamora ama shilem agia lir. Anünglak nung senzüba super hero tem indang tenüngtem jagi njisung aika mangmangdaktsütsü amai ajsüaka ki ajunga nung item tenüng kanga junga jangja lir. Taküm küm tetenzüklen iba film vol. 3 buba yanglutsü ta metetdaktsüba aser film director James Gunn-i ano iba otsü tanaben shia arudaktsütsü angashiba sülen nungi film sapurtemi iba film kodang sayatsü ta yongyateper. Gunn-i iba film ya 2020 küm sayutsü, ta Facebook nung "Ni nenok ajak meimer aser iba film vol 3 yangluba mapang ni nenok den taruba küm asem tashi yangi alitsü," ta pai zülu. 'Guardians of the Galaxy' reprangtsü asoshi maongka aiben angur, ajisüaka shilem 3 buba ya tesem koba nung yanglutsü ibaji ano memetetdaktsü aser tang shilem 2 buba nung kanga tongtibangsüa adokba nisungtemji vol 3 nungjibo madoktsüa shibai metet. 'Guardians of the Galaxy Vol. 2' film ya tang alima rangben nung reprangtettsü. Pakistan nunger sitar atemer mongin Ustad Raees Khan süogo kentener Bilqees Khanum den jabaso pezü toktsür iba lima nungi pilaogo, ta osangkaket nung shia lir. Ustad Raees Khan ya 1939 küm Indore, Madhya Pradesh nung musician kibong ka nungi aso aser pa kanga tanur asüba mapang nungi sitar atemtsü tenzük küm pa Bilqees Khanum den kibong akümba sülen Pakistan nung oa ali. Pa asüba angashia ketener Lata Mangeshkar-i asüku lemsatepogo. Washington, May 7 (Agencies) : US Tir Donald Trump-i pa indang French St Martin beachfront tesem ayoktsü sentong lir, ta Deobarnü osangbenertemi Trump-i Le Chateau des Palmiers ya 2013 küm sen milliong dollar 19.3 agi ali aser aonung ka nung iba ki takdang ka nung sen dollar 28,000 agir, ta osang ajanga "Donald J. Trump-i salem lemsateper. Tejenokdak tesem tajung nung jenokang," ta iba ki indang kaket nung zülua lir. St Martin's Plum Bay nung alib tasazük acre 4.8 nung ya ki (villa) ana lir aser iba ki ana senteper ayipdak takdang 11 aser metsümeshidak takdang 12 tashi lir. Ki tilaba nungji arem min mesükba takdang ka dena puraputia yangluba ayipba takdangtem lir. Iba ali longa atsüba jaraji feet 8 temelem lir. Mongpu masüba mapang nungbo aonung ka atema ki tilaba nung takdang ka agirtem dang nungi tajemba agi sen dollar 6,000 agir aser tsüngküm mapang nungbo sen dollar 28,000 tashi atur, ta St Martin office ajanga Iba ali aser ki ya company ana künok lir, Excel Venture I LLC aser Excel Venture Corp II, ajisüaka Trump shilemji noklang nung noklang lir.
9 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 INDIA OSANG 9 Kejriwal-i Health minister dang nungi sübokrem agiogo: Mishra New Delhi, May 07, 2017: Delhi Water Minister menden nungi anentsüsang, Kapil Mishra-i tanü New Delhi, Rajghat nung Mahatma Gandhi nem akhüm agütsüba noksa nung angur. New Delhi, May 07 (Agencies): Delhi Water Minister menden nungi anentsüsang, Kapil Mishra-i tanü, Chief Minister, Arvind Kejriwal-i health Minister, Satyendra Jain ket nungi sen crore 2 agiogo, ta tai tongloktsü. Yashi Mishra minister menden nungi anenja liasü, aser tanü New Delhi nung Mahatma Gandhi Memorial, Rajghat nung osangbenertem den jembidang pai, "Jain-i Kejriwal nem par kidang sen crore 2 agütsüba ni nguogo," ta sangdonga liasü. Iba osang jungkai adokba sülen lokti atema inyaker, Anna Hazare-i, AAP tongti, Arvind Kejriwal nem ochimashi tai tongloktsüba osang angashia mepelar, ta Tanü osangbenertem den jembidang Hazare-i, "Tesüiba küm 40 tashi ni ochimashi anema rara ayongzüka raraa arur, aser mapang ka nungbo Kejriwal-ia ni nungita inyaka aruogo. 'India Against Corruption' ajanga Kejriwal-i Delhi CM jenjang ajangzüktet. Ajisüaka tangbo pa anema ochimashi tai tongloktsübaji tejashitsü osang ka lir. Ni kechi anga mejembir," ta Ajisüaka Hazare-i Kejriwal nem tai tongloktsübaji pai amanger asü mamanger'ar iba indangjibo kecha m Ano külen AAP lenir, Kumar Vishwas-ibo Arvind Kejriwal pusema jembiogo. Osangbenertem den jembidang Vishwas-i, "Küna tsüngda mangatettep adoktsüa akok, o mebangjemtsüa akok, mesüra raratsüa akok, (saka) ni küm 12 tashi Arvind meteta lir aser ni ashitsü agi, pai sübokrem agi mesüra ochimashi inyak ta asübaji ni mamanger aser pa indang tsükchirtemia aji mamangtsü," ta Kapil Mishra-i, "Chief Minister Arvind Kejriwal-i health minister Satyendar Jain ket nungi sen crore 2 agiba ni nguogo," ta sangdonga liasü. Ano taoba Aam Aadmi Party MLA, Devinder Singh Sehrawat-i, Cabinet minister Kapil Mishra-i jembiba o ajanga Arvind Kejriwal'er sorkari ochimashi mapa inyakba jungkai adoka sayur, ta aitsü. Kejriwal-i CM menden nungi alutsüla: Delhi BJP Kasa onük nung tanü Delhi unit BJP-ia Chief Minister Arvind Kejriwal-i ochimashi sen crore 2 agiba atema pa menden nungi alutsüla, ta takhangba agütsüogo. Delhi BJP tongti, Manoj Tiwari-i, Kejriwal-i pa tangatetba tajung lira Chief Minister menden nungi alutsüla, ta Tiwari-isa, pai Delhi Lt Governor, Anil Baijal ajurua iba tatalokba ken o nung tiyongtsüi ia inyaktsü mepishitsü, ta Osangbenertem senden ka nung BJP tongtii, "Kejriwal-i pasasa manenra Lt Governor-i ibaji shisadangba sülen Tir dang Delhi nung AAP sorkar anentsütsü atema benoktsüla," ta "Kejriwal-i tangatetba nung pasasa anentsüla, kechiyong sorkar minister, Kapil Mishra-i pai ochimashi inyakba tai tongloktsüogo. Iba dak sendakba nung ni Lt Governor ajurua jembitsü," ta "Jain-i Kejriwal nem sen crore 2 agütsüba indang jembiba ajanga pa (Kapil) anentsü. Pai iba indangji Lt Governor danga shiogo," ta Tewari-isa Kejriwal-i CM menden nungi alutsüla: Congress Kasa onük nung tanü Delhi Congress tongti, Ajay Maken-ia ochimashi tai tongolokja aliba nung ajemdaker CM, Kejriwali menden nungi alutsüla, party-i ochimashi anema inyaktsü nangzük, saka tamakok nguogo, ta Mishra-i Kejriwal nem tai tonglokja alibaji süoki ia agitsü onük ka lir, ta shia Congress leniri, CBI aser anti-corruption Bureau (ACB)-i iba ken oji agizüktsüla, ta Osangbenertem den jembidang Ajay Maken-i, "Mishra-i tai tongloktsüba nung ajemdaker, maneni CM inyaktsü atema pa dak temeten mali. Pai menden nungi alutsüla," ta Ano külen Delhi youth Congress züngsemtemi Deobar nikongdang 5:00 ako nungi tenzüka Kejriwal'er kima longkak aita liasü. Patna (Bihar), May 07, 2017: Deobarnü Bihar yimtiba, Patna nung kaketshirtemi Exam Centre ka nung NEET tatidang agütsüba sülen pei kidangi meyipa aoba noksa nung angur. Congress tanaben asentenshitsü: Antony T h i r u v a n a n t h a p u r a m (Kerala), May 07 (Agencies): Deobarnü Congress Party lenir tain, A.K. Antony-i, taküm February- March mapang state pongu assembly elections nung partyi tamakok nguogo, ajisüaka Congress tanaben asentenshitsü, ta Kerala yimtiba, Thiruvananathapuram nung sentong ka nung jembidang Anthony-i, "Tamakok angubaji khenpiga atema dang lir, kechiyong Congress Party tanaben (opposition asentenshitsü. Tang mapang ya tera nungi Congress asentenshitsü mapang ka lir," ta "Kerala nung lenirtem dak dang rangloker inyaker, saka tera nung party tashi mait. Iba ya melenshitsüla," ta pai Pai ashiba agi, tan ita küm ka ajungtsü aliba Left sorkari lenla ajaklen tamakok nguogo. "State nung sector ajaklen teraksa lir," ta taoba mapang Kerala Chief Minister, Anthonyisa Congress leniri, Kerala nung ruling party, Communist Party of India-Marxist (CPI-M)-i Congress Tir, Sonia Gandhi nem tenüngsang agütsütsü menoa mali, ta "West Bengal, Tripura aser tanga tesemtem nungi lenirtemi Sonia dang lenir asütsü anitsü) asüngdangogo. Tanü mesüra tarutsü nung Kerala nung CPI- M-ia kasaji inyaktsü," ta pai Paisa, opposition party tem telongjemji taküm July ita nung Tir election agidang jungkai adoktsü, ta shisem. Odisha nung minister 12 tenangzükba agi Bhubaneswar, May 07, 2017: Deobarnü Bhubaneswar, Raj Bahavan nung Odisha Angh, S C Jamir-i ketdangsüa minister ka nem tenangzükba agidaktsüba noksa nung angu. Kasa noksa nung state Chief Minister, Naveen Patnaik-a angur. Tanü state nung minister 10 tenangzükba agia liasü. Bhubaneswar, May 07 (Agencies): Tanü Odisha Chief Minister, Naveen Patnaik-i par cabinet asetshia tasenpur nisung 10 shima tenangzükba agiogo, aser parnok rongnung cabinet minister ana densema lir. Honibarnü minister 10-i menden nungi anena liasü. Küm asem sorkar nung tang mezüng Patnaik-i par ministry asetshiogo. Tanü Raj Bhavan nung Odisha Angh, S C Jamir-i ketdangsüa minister tem tenangzükba agi, aser iba sentong nung chief minister den tanga minister tema dena liasü. Minister tasen 10 rongnung ministers of state ana- Prafulla Mallick aser Ramesh Chandra Majhi na Cabinet jenjangi ajungket. Tejak tasenpur rongnung S N Patro, Niranjan Pujari, Pratap Jena, Maheswar Mohanty, Sashi Bhusan Behera aser Prafulla Samal nunger cabinet minister tem lir aser Nrushingha Sahu, Anant Das, Chandra Sarathi Behera aser Sushant Singh nunger ministers of state (MoS) lir. Ano tang mezüng minister shimertemji- Sushant Singh, Nrushingha Sahu, Anant Das, Chandra Sarathi Behera aser Sashi Bhusan Behera nunger lir. Tenangzükba agiba sentong tembangba sülen osangbenertem den jembidang Patnaik-i, "Deobarnü cabinet minister trok aser Minister of State pezü tenangzükba agiogo. Iba dak alia Minsiter of State ana cabinet minister jenjangi ajungketogo," ta 2014 küm mezüng sorkar tentetdang chief minister-i aika ajangshia aliba lenirtem- S N Patro, Prafulla Samal, Maheswar Mohanty aser Pratap Jena Niranjan Pujari nunger ministry nung shima liasü. Yashi minister 10 - Pradip Kumar Amat, Debi Prasad Mishra, Lal Behari Himirika, Jogendra Behera, Pushpendra Singhdeo, Arun Kumar Sahoo, Sanjay Dasburma, Sudam Marndi, Pranab Prakash Das aser Pradeep Panigrahi nungeri pei menden nungi anena liasü. Yashi Finance & Health minister, Pradip Kumar Amat-i pa menden tokja liasü, aser pa Odisha Assembly Speaker shimtsüa akok, ta osang angazüker. April 5 nü Niranjan Pujari-i Speaker menden toktsü, aser tanü pa cabinet minister atema tenangzükba agiogo.
10 10 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 BENDANGLI OSANG Henin-Beaumont, May 7, 2017 : France Tir menden asoshi tokteper candidate tem, National Front (FN) party nungi Marine Le Pen (abelen) aser Emmanuel Macron na May 7, 2017 nü Henin- Beaumont, France nung Tir election shilem tatembangba nung adenba noksa nung angur. Europe aser France naprong asoshi candidate anaprongi Deobar anepdang pei vote agütsüogo. US city council-i Trump mapa nungi anendaktsütsü vote sütep Los Angeles, May 7 (Agencies) : Honibarnü Los Angeles City Council-i, linük Tir Donald Trump-i pa Tir menden nungi anentsüsa tai tulu inyaka ali mali ibaji bushisüngdangtsü, ta temzüng ka renema yuogo. Parnoki federal legislative sentong nung Trumpi US temzüng nung aliba 'Foreign Emoluments Clause' raksa meraksa mesüra tai tulu inyak meinyak itemji bushisüngdangtsü asoshi nungittsü ashi, ta Los Angeles osangkaket nung Pa Tir mendeni atuba sülen nungi mongintemi pai pa indang kimong ali metoktsüba aija arur kechiba süra linük temzüng nung linük ketdangser kati linük aser bendanger ket nungi sempet agitsü mela mali. "Pai ozüng alema bendanglen senotsü amshiba memerüktet nungbo onoki Congress dang parnok tashi amshia iba tsütsü bushisüngdangtsü takhangba agütsütsü," ta iba temzüng Dhaka, May 7 (Agencies) : Deobarnü Bangladesh police temi Jhenidah district nung telungpur atsükoka aliba ki ka ajungbena mita aoba mapang tajemba agi telungpur ana asü. District police tekolakba, Mizanur Rahman-i, item telungpurji parnok sasa taküm bendanga agütsür bomb agi pokseta asü. Iba ki nungji bomb benoksang, Council züngsem Bob Blumenfield-i Iba temzüng tasenba ajanga Los Angeles yimtii Congress züngsemtem aser senate züngsemtem dang linük ajungtsü asoshi Trump indang international senotsü bushisüngdangtsü aser pa juli atema masü saka shitakba America nunger atema inyaker asü masü itemji bushisüngdangtsü ayonger. Iba temzüng atema vote asüba mapang vote 10-0 angu. Republican party nungi City Council nung Council züngsem, Mitchell Englander-bo iba vote agitepba mapang maliasü, ajisüaka vote agütsütep medenzükdang aser temer külenbo paa takdang nung liasü. City council nung Republican party nungi züngsem pa kija lir. West Valley Resistance telok nungi züngsem aika iba vote agitepba mapang liasü aser temzüng tasenba agizükba vote osang angashia pela agizük. Iba temzüng yangluba nung apokba ola tulu ka den mapang shia prangpong akhaba ola angashi, ta Iba lendong nung police-a ana yiru. Item telungpur ya Neo-JMB züngsemtem liasü. Iba telok ya shibangtsür aliba Jamaatul Mujahideen Bangladesh nungi razüka aoba telok ka lir. Yaküm July 1 nü Dhaka nungitba asoshi Blumenfield-i iba telok nem tenüngsang agütsü, ta osang kaket nungji shia lir. Trump-i 'Emoluments Clause' temzüng raksar ta shia January ita nung 'Citizens for Responsibility & Ethics,'-i pa anema ken o ka benoka lir. "Bendanger ambassador tem aser parnok atema inyakertem DC nung aliba Trump'er hotel amala nung anenzüker," ta iba ken o nung okatsür ka, Zephyr Teachout-i "Ibaji pai bendanger linüktem asoshi telemtetba agütsüdang pa pocket-i sen aitdaktsüba inyakyim lir," ta paisa January ita White House nung osangbenertem den senden amenba mapang pai, iba ken o ji tamendak dak maka, ta Bendang linük sorkartem ket nungi tajangzük anguba nungi küm shia US Treasury nem ni tenla agütsütsü, ta Trump-i shia liasü. B'desh Police-i mita aodang telungpur 2 tepset nung 'Spanish café' maka ainer timba ser nisung 22 tepsetba inyakyim-a parnok dak tonglokja lir. Taoba ita police temi hydrogen peroxide pongdang 17 nguteta lir. Hydrogen peroxide ya bomb yangludang amshir aser iba oset ya Jhenidah district nung telungpur aliba ki ka nungi ngutet. May 7, 2017 nü Vatican nung Saint Peter s Basilica nung tekülem agiba mapang Pope Francis-i priest tasen ka ordain asüba noksa yangi angur. Japan aser China na sen tsütsü tangatettep akhangshir Tokyo, May 7 (Agencies) : Japan aser China na tsüngda sen tsütsü amalitepa tangatettep nung inyaktsü aser linük ana rongsenkettsüng den inyakyim balala nung tesendaktep tashi itshitsü asoshi olemtep senden ka kaogo. Asian Development Bank (ADB), 50buba annual senden akaba mapang linük ana nungi finance minister tem Honibarnü Yokohama nung ajur utep. Iba senden ya Deobarnü tembangtsü, ta osang ajanga Taro Aso aser China nungi finance minister, Xiao Jie na den linük anaprong idang central bank tem nung inyakertem-i Japan aser China na tsüngda sen dak sendakba maparen tali tashi itshitsü aser renlokdaktsütsü asoshi amalitepa inyaktsü bangjem. "Linük anapr ongi rongsenkettsüng yanglushitsü nüngdakba angatet," ta kilonser ana jagi külem sangdong ka ajanga 2015 küm tesüsa amenba sürbo Honibarnü senden amenbaji mezüng senden liasü. Parnoki ano 2018 nunga senden ka amentsü sentong renemogo küm nungi ADB senden akaba mapang ongdang agiteta Japan aser China na tsüngda sendensa mena arur, ajisüaka East China Sea nung aliba asetkongtem asoshi linük ana tsüngda mangatettep adokba ajanga iba inyakyimji yaküm khen anena ata nung Japan-i shinga maliba asetkong, Senkaku Islands parnok meyong aküm. Iba asetkong dang China-i Diaoyu Islands ta ajar. Japan-i iba asetkong agiba ajanga China nung longkak kanga sashia ait aser küm ka lir küleni East China Sea nung tayimtsü senzüsempongba nokdanga liasü. Deobarnü Yokohama, Japan nung Asian Development Bank Board of Governors' senden akaba mapang ongdang agiteter Union Minister for Finance, Corporate Affairs & Defence, Arun Jaitley-i Japan Finance Minister, Taro Aso den ajurutepba noksa yangi angur. North Korea-i ano US senso ka pua ayu Pyongyang, May 7 (Agencies) : North Korea-i, "Linük anema inyaker ta temulung melemi bilemba America senso ka onoki pua yuogo, ta Iba osangji shitak asü nungbo parnoki tan agi joko US nunger nisung pezübuba apur asütsü. Honibarnü pua ayusang, Kim Hak Song ya Pyongyang University of Science & Technology nung inyaka liasü, ta North Korea osang ajanga "American senso Kim Hak Song ya May 06, 2017 nü Democratic People's Republic of Korea (DPRK) ozüng kübok linük anema inyaker ta temulung melemi apu," ta kasa osang ajanga Parnoki apuba US senso tasembubaji Kim Sang Dok lir. Pa-a Pyongyang University of Science & Technology nungsa inyaka liasü aser pai linük anema inyaker ta temulung melemi bilema pua ayu, ta North Korea official sangdong ka ajanga North Korea-i nuclear osettem tashi mangai tendangpet tendangba ajanga Pyongyang aser Washington na tsüngda Korea peninsula nung tensa kanga mejungi akümba mapang ka US-i rara tenzükner ta shia item nisungtem pua ayu. Pyongyang University of Science & Technology (PUST) ya evangelical Khristan temi nguteta 2010 küm lapok. Iba school nung azüngertemji ajak amai linük nung tongtibang nisungtem indang chirtem lir. Ano tanüngba US senso ana parnoki pua alibaji arishi küm 22 tain, kaketshir Otto Warmbier aser arishi küm 62 tain, missionary Dong Chul na lir. Warmbier nem küm 15 aser Kim Dong Chul küm 10 tepuokdak ayutsü abendang agütsüogo.
11 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, Ato kilonser Modi May 11 nü Sri Lanka semdangtsü New Delhi, May 7 (Agencies): Ato kilonser Narendra Modi may 11 nü Buddhist benjungmong tuluitba, 'Vesak Day' nung adentsü asoshi Sri Lanka-i aotsü. 'International Day of Vesak' benjungmong ya Colombo nung May 12 nungi 14 tashi amongtsü aser iba mapang nung International Buddhist Conference ka den agitsü. Iba conference nung linük 100 dak tema nungi teshimtetba pur parnok 400 dak temai shilem agitsü. Vesak ya Buddhist calendar nung tongtibangtiba anogo lir. Iba anogo nung Lord Buddha asoba, tanüla akasoshiba anogo aser pa asüba anogo bilemteta amonger. Modi Ato kilonser mendeni atuba sülen tang Sri Lanka semdangtsü aliba ya tanabenbuba asütsü. Aongo ana Sri Lanka semdangba nung Modi-i Central Province kübok Kandy tesem semdangtsü akok. Iba tesem ya Ceylon Tea adokdaktsüba atema nüngtugu lir, ta Deobarnü ketdangsertemi Central Province semdang dang Ato kilonseri süngolu nung inyakertem den sentong akaba mapang o jembitsü akok, ta ketdangseri Pai ano Buddhist temple kar semdangtsü imlar. Modi atema tekümzükba agütsütsü asoshi Sri Lanka nunger police officer 6000 shi agütsütsü, ta Sri Lanka nung osangbenertemi Modi-i 2015 küm Sri Lanka semdanga liasü aser tawa semdangtsü aliba ya Ranil Wickremesinghe-i India semdangba sülen mapang tatsüka tsüngda dang iter semdanger asütsü. Wickremesinghe-i India semdangba mapang Linük ana rongsenkütsüng nung tesendaktep tali akangshitsü asoshi tezüluba nung kulizüngtepogo. Modi aser Wickremesinghe na keno aika nung lemtepa liasü. Iba kulizüngtepba nung India-i senotsü indoka iyaktettsüba project tem balala reprangshimtsü asoshi inyakyim densema lir. Modi-i Kidanger linük yimji yimjung nung tejakleni aotsü asoshi nükla yur aliba nung India-i maneni nungeta yaritsü lemsatepa liasü. Khatepdang yirutsü ta tiyazü ashisang BSF anema FIR agütsü: Meghalaya Tura (Meghalaya), May 7 (Agencies) : Bangladesh arrtsü anasa aliba yimtaklirtemi Hokolbarnü BSF ka anema FIR agütsüogo. Iba BSF jagi nashi aser jang shibelener nokdangtsü merangdang par sepaitemi injang agi akha ta ashibaji tiyazü, ta FIR nungji shia lir. BSF-i, West Garo Hills district kübok Kachu Adokgre nung ozü sepaitemi nashi aser janga shibelenertem apu, ajisüaka parnoki tesem nung aliba nisungtem anir arua onok amakba ajanga injang akhatsüsa kümer iba lendong nung nisung ana yiru, ta sangdong ka nung shia lir. Aji oda süaka Belabor yimtak lirtemi ibaji tiyazü ta shia iba BSF sang dak ozüngi melaba ama inyakang ta FIR ka agütsüogo, ta Deobarnü Superintendent of Police Dr MGR Kumar-i BSF sepaitemi parnok dang tulubatem peladaktsütsü mechi nung yimtak lirtemji nashi aser jang shibelenertem ta tiyazü ashi, ta FIR nungjisa zülua lir. District SP-i, "Onoki tatalokba ajang kanga junga reprangdangdar aser iba dak sendakba nung tang bushisüngdang südar," ta Yimtak lirtemi, arrtsülen securtiy tem nüka lia kodaser nashi aser jang anüngdang shibelentsüba?" ta asüngdang. Iba FIR nungji, BSF sepaitemji parnok nem melemzüktsüba tesem kati gari ana nung arur, Belabor nung alir kadang nashi aser jang shibelenba indang asüngdang aser pa anepdang 9:00 ako meta chiok, ta zülua lir. Iba sülen parnok Kochu Adokgre-i ao aser Belabor nunger nashi trok repranga alisang, Namseng Ch Sangma den ajurutep. Parnoki Namseng Ch Sangma-i item shirurutemji Bangladesh-i shibelener ta tai tongloktsü, ta kasa FIR nungji shia lir. Yimtak lirtem parnok aliba tesem atong aser BSF den raratep adok, ajisüaka parnoki yimtak lirtemi ashiba manga aser injang akhtsü tenzüka Namseng den nisung ka dena yirutsü. Iba sülen district police ketdangsertem yimtak tonga aru aser yimtaklirtem den iba tatalokda dak sendakba nung jembi. BSF jagi nisung ana dakji tetsüng nung akha aser nisung ana apu. Teyirurtemji mozü kidang yaridar. Great Wall of China ama atsü yanglutsü ya aibelena angatet: Supreme Court New Delhi, May 07 (Agencies): India arrtsülen Gr eat Wall of China ama yanglutsü asoshi Centre nem tetuyuba agüjang ta tezüluba ka Supreme Court nem agütsüba ya aibelena angatet, ta Supreme Court-i US-Mexico arrtsü nung US-i jara yanglutsü tenzükba mapa tembanga meinyakteti alinung India-i kodasür iba ama jara yanglutettsü, ta Chief Justice, J S Khehar tekolak sür aliba bench ajanga China nung aliba chuba yimli tsükchirtem nungi kümzüka ayutsü mechi tasazük jara kilometre 21,196 ya north China arrtsü nung yanglu. "India arrtsülen Great Wall of China ama jara yanglutsü nai (petitioner) bushir. Komala petition ka nai agütsü? Nai kechiba onok mapang yamai agitsür?" ta Justices D Y Chandrachud aser S K Kaul nunger densema aliba bench ajanga "US-ia Mexico arrtsülen jara ajunga meyanglutet nung Indiai jara yanglutsü nai ashir. Sen kong ali? Iba sen ji nai agütsütsü asü? Nai sen ji agütsütsü ta onoki sorkar dang ashitsü asü?" ta iba bench ajanga petition ya 'dismiss' süja Sorkar nung tenüng züluoka aliba lokdi ka ajanga kiralongra Biren-i Manipur tasen atema... (tapak 1 nungi) Biren Singh-i tasür kibongtem asükhu lemsatepba metetdaktsüdang, "asenoki tesüiba aibelenbatem asoshi tatok agütsüdi aser amadokdi aser tetenzük tasen ka tenzükdi. State nung aliba kin aser telok balala tsüngda mangatettep aser tesempatep melii Manipur tasen ka yangerdi" ta ayongzük. Iba onük ya tekaratiba nung angatetteptsü atema sorkari nübortem dang nungi teyari aginür, ta Manipur chief minister-isa mepishia "Telok balala tsüngda mangatettepba ajanga asenok anogoshia inyaksangshi nung tetsükdaktsü ajurur aser ibaji ajanga asen state renloktsü aser tejakleni aotsü asoshi inyakba mapa sota ayur" ta paisa shisem. Biren Singh-isa Lamka Press Club ki tasen ka yanglutsü atema nangzük aser taoba ita telungpurtemi General Reserve Engineering Force (GREF) gari ka amakdang aayanger ana tepsetba kibongtem nem sen lakh pungugu teyari agütsü. aser tenokdangba mozü shibelenba nungi nokdangtsü asoshi Great Wall of China ama jara yanglutsü Centre nem tetuyuba agütsüdaktsünüa Supreme Court nem tezüluba nung agütsü. Linük nung tebilemtsü tulutiba, ar rtsü alema kiralongrar ajanga timtem agütsüba nungi kümzüka alitsü asoshi arr tsü nung jara yanglutsüla, ta iba telok ajanga zülua liasü. Iba ken o ya angadanger, "Iba petition ya aibelena angatet, anungji iba amala ken o ya jembitsü mejangrar," ta obendanger temi Thiruvananthapuram, May 07 (Agencies): Islamic State indang kiralongrar telok (ISIS) nung dena lir südi ta temolung melemtetba, Kerala nung alir nisung kati ISIS indang tesayuba prokshitsü asoshi Afghanistan nung WhatsApp telok ka lapok aser Kasargode district nung aliba nisung aika iba telok nung aniok. 'MESSAGE TO KERALA' telok lapoksang ya ISIS südi ta temolung malemer. Taoba ita US-i tayimtsü ajanga amakba mapang osang ajanga ashiba ama masü saka India nunger ajak bo masü, ta iba telok NPF UNIT TSUREMMEN 30 ALONGTAKI ASSEMBLY CONSTITUENCY H.Q. LONGCHEN DIST. MOKOKCHUNG : NAGALAND Ref.No. Dated : 07/05/2017 METONGSHITSÜR 11 M E T E T D A K T S Ü R 3 RD MAY 2017 AONOKPU SENSO MUNGDANG SENDEN TELEMTETBA 1. Tanü nungi Aonokpu Senso Mungdang, Senso Executive aser Senso unit tem ajak dissolved süa atar. 2. Senso tashi ajak Aonokpu Village Coluncil-i bena atatsü lemtet. 3. Aonokpu Senso Mungdang meyong register aser documents ajak tejen Aonokpu Senso Mungdang president ajanga anogo 15 tashi nung Aonokpu Villge Council ket nung submit asütsü lemtet. 5th May 2017 nü iba paper nung NPF unit Tsuremmen ta ser adokba sangdong yamai metongshitsür. Paper nung agüja alirtem tejangja temelaba makai office tenüng amshiba ketdangpurtemi aitsür. 30th Alongtaki AC nung Dr. Benjongliba Aier adokba ajanga teyari jenti ngua arudaki aser pa den yaritepa party ketdangser aser nubortem kanga molungsoa tashi ita tanu tashi lir. Pa 2013 election nung adoker sulen Tsuremmen yim nung teyari agütsübatem kar yamai lemsateper. 1. Medical Sub Centre lapoktsü. 2. Marketing shed yanglutsü 3. Yim rest House nung security fencing yanglutsü. 4. Meketli ayong apu yanglutsü 5. LADP ajanga küm shia yim temeket aser nungdak balala inyaka arudagi. Iba den kulemi kija, kibong aser lokti balala pai metitemi yariba atema nüburtemi kanga pelaba lemsateper. HOME STEAD A Home Away From Home HOSTEL Shisaluyimer Class X nungi tema, tetsür aser tebur atema Lower Agri Colony Kohima nung nüngdakba ajak abensa-a agütsütetba den School, College tonga otettsüsa senzüsenbongtsü (transportation) mela-mela angudak tesem tajung ka nung (Hostel) lapoka lir May ita mezüng hopta (1st Week) nungi admission tenzüktsü, anungji nüngdakba purtemi item Contact Number nung tongteprateptsü metetdaktsür / ajanga ashir. Iba amakba nung India nungi tesüsa shimba kiralongrar ya ana mesüra asem dang asü, ta iba telok 'chat' asüba aser 'audio recording' tem 'screenshot' asüba nung shia lir. Iba telok nung 'audio clip' ya Abdul Rasheed indang südi, ta temolung malemer aser pa ya iba WhatsApp telok nung tekolakba aser Kerala nungi taoba küm Afghanistan-i ao. Afghanistan nungbo tebilemtsü mali aser US ajanga taoba ita 'mother of all bombs' pokloktsüba ajanga rarartem (kiralongrar) nem takoksa Sd/- Proprietor Asangla Sashi Lower Agri Colony, Kohima Afghanistan nung Kerala nunger kati ISIS shimtsü asoshi WhatsApp telok ka lapok magütsü aser iba bomb pokloktsüba ya tasüng ang metet, ta iba telok-i chat asüba nung shia lir. Kasargode nungi nisung aika iba telok nung ya aniok aser parnok rongnungi nisung kati police nem National Investigation Agency (NIA) nem iba osang metetdaktsüogo aser parnoki Rasheed'er kibong den tongteprateba iba number ya pa indang lir, ta par kinungertemi jangjashitsüogo. Kerala nung 'Peace School' ka nung Rasheed ya Head of the Department liasü.
12 12 1buba Dzukou Shooting Championship 2017 TIR YIMYIM, DIMAPUR MONDAY MAY 08, 2017 SAISAPONG OSANG Dimapur, May 7 (TYO): Training aser 1buba Dzukou Shooting Championship 2017, Dzukou Rifle Shooting Club, Kohima aser Aries Rifle & Pistol Shooting Academy, Dimapur-i ayongzüka Aries Shooting Range, Kohima nung 2017 May 3 nü nungi May 6 nü tashi kaogo. Shooter ajak agi, parnok 30 tashi tetoktepba nung shilem agitsü asoshi züngoksem. parnok rong arishi küm 8 tain Nito Yeptho tanobusang liasü. Kohima, May 07 (TYO): 9buba Open Basketball Tournament (OBT) nüngtem nung tanü Suncity Office, Kohima Village nung iba tournament nung tokteptsü tejangja alir tem aser tejangrartem den senden ka kaogo. Suncity Club tir, Neilavonyü Rutsa-i ketdang süa aniba iba sentong nung telok 12 nungi arua shilem agi aser Technical Board nung Director, Medohu Rutsa-i technical tsütsü rasaa Iba asayamong New Delhi, May 6 (Agencies): Fr eestyle melangteper Sandeep Tomar aser greco-roman grappler Hardeep Singh na tenüng Wrestling Federation of India (WFI) ajanga tetushi Arjuna award atema benokogo. National Rule (NR) 40 shots competition nung ajemdaker iba Suncity Club-i asayar telok balala ajuru ayongertemi temzüng aser ozüng yanglua aliba osang iba asayamong Co-convener, Medozhatuo Rutsa-i Iba asayamong nung shilem aginür asoshi Suncity Club Office, P. Khel Kohima Village nungi form angutsü aser May 15 tashi nung form tem iba office tongtsütsüla. Iba asayamong asoshi 'fixture' ya May 20 nikongdang 1:00 ako nungi tenzüka Khuochiezie Local ground nung asayatsü. State nung lanurtem sempet tetoktepba Nagaland Rifle Association-i achaayanga agi. Asaya telemsa ana liasü: 10meter. 177 Peep Sight Air Rifle tetsür & tebur kicha tetoktepba aser 10meter Air Pistol tetsür & tebur kicha tetoktepba. Tetoktepba tem achaayanger tem: Range Officer - Tijen Sharma, Chief Classification Officer- L.Tomba Jury of the Competitions- Merang Jamir ISSF Judge. balala keta alir nem sapang lapoktsütsü asoshi NBA aser Suncity Club ajanga B-boying, beat boxer, BMX stunts, kentener aser tsüngsangertemi Director of Entertainment Board den agüja aliba mobile No / ajanga t o n g t e p r a t e p t s ü metetdaktsüogo. Iba kasa asyamong nung chiyongtsü ayokba dokan aser hotel lapoktsü, ta Suncity Club nung ketdangsertemi sangdong ka nung Melangteper Tomar aser Hardeep na Arjuna Award atema tenüng benokogo Madrid, May 07 (Agencies): British No. 1, Johanna Konta ya Madrid Open mezüng round nung Laura Siegemund-i tsükdaktsüogo. WTA jenjang 7 buba nung alila, Konta-i mezüng set kanga mela-a 6-3 agi akok saka Siegemund-i kanga junga asayaa tanüngba set ana nung 7-5, 6-4 agi akok. Konta-i iba asaya akokba ajanga asaya trok tashi khen-a metsüki koka arur ASAYA NUNG TAKOKERTEM YAMAI ALITSÜ: meter.177 Peep Sight Air Rifle tebur kicha asaya. 1st. Thejavizo Sorhie -Upper A.G. Colony, Kohima 2nd. Renben. M -Riverbelt Colony, Dimapur. 3rd. Changjilong Imchen -Cool Greek Hostel, Mokokchung meter.177 Peep Sight Air Rifle tetsür kicha asaya. 1st. Vivi Jane Sorhienuo -Upper A.G. Colony, Kohima 2nd. Neisalhounuo Visakuo -Upper A.G. Colony, Kohima 3. 10metre Air Pistol tebur kicha asaya. 1st. Metekhrielie Mejura -Roy Sharon, Officer s Hill, Kohima. 2nd. Seyievituo Whuorie-Para Medical Colony, Kohima. 3rd. Athisu Andrew -Quasar Club,Lower A.G.Colony, Kohima. Sandeep-i yaküm Commonwealth aser Asian Championship nung gold medal ngua liasü. Maneni Hardeep-ia Asian meet nung silver aser Commonwealth Championship nung gold medal ta angu. Aji saka WFI-i tetsürtem asayartem nungi iba tetushi award atema kadanga tenüng magütsü. "Onoki tetsürtem rongnungi ka danga tenüng magütsü saka inyakyim nung aliba ama parnoki indang indanga tenüng agütsütettsü," ta WFI Secretary Vinod Tomar-i Dronacharya award atema national coach Kuldeep Malik tenüng agütsüogo. WFI-i Dhyan Chand award atema Satish Kumar, Jay Prakash, Anil Kumar aser RC Sarang nunger tenüng agütsüogo. Madrid Open mezüng round nung Siegemund-i Konta tzükdaktsü aser item asayatem akokba nung temaba jenjang 10 nung alir pezü densema koka lir. Iba asayamong nung Eugenie Bouchard aser Maria Sharapova-na tanabuba round nung ajuruteptsü. Mozü achiba putetba ajanga Bouchard-i Sharapova dang ashikülaker aja aser la ya masayadaktsütsüla, ta shia lir. Madrid Open mezüng round nung Sharapova aser Mirjana Lucuc-Baroni tsüngda asayatsü lir. World No. 3, Karolina Pliskova aser Lesia Tsurenko tsüngda asayaba nung Pliskova-i 7-6 (7/5), 2-6, 6-2 agi Lesia madak takok nguogo. Tanga asaya nung jenjang 9buba nung alila, Madison Keys ya Japan tsür Misaki Doi-i 6-4, 4-6, 6-4 agi tsükdaktsü aser 12buba jenjang nung alila Elena Vesnina ya Romania tsür Irina Begu-i 6-4, 6-4 agi akok. Kohima, May 7 (TYO): HQ IGAR (N) kübok 9 Assam Rifles-i ayongzükba, Nagaland State League "Oorja - Central Armed Police Force (Oorja-CAPF) U-19 football Talent Hunt asayamong nung Young Girls Club, Kohima aser SAI-STC Dimapur nati tetsür aser tebur shilem nung tanü ta sembu ba jenjang atema asayaba kokogo. Tetsürtem asaya nung, Young Girls Club, IG Academy-i goal 10-0 agi Christ King Higher Secondary School, Kohima madak takok angu. Asaya tenzüker Arhoni-i minute 9buba nung mezüngbuba goal agütsü aser iba sülen lai minute 17, 21 aser 31 nung goal asem agütsü. Tsutsoli lar telok asoshi tanabuba goal minute MAY 08, 2018 ASAYA Hyderabad VS mumbai- 8:00 PM MAY 07, 2017 ASAYA OSANG Gujarat-i wicket 6 agi Punjab akok Kolkata-i wicket 6 agi Bangalore akok Oorja-CAPF U-19 tournament asaya osang 10buba nung agütsü aser ano minute 26buba nung ka agütsüsem. Iba asaya nung Imlir enlai lar telok atema goal 4 agütsü. Lai minute 14, 34, 37 aser 59 ta nung goal agütsü. Tebur t em a saya nunga Chr ist King HSS Kohima puri SAI-ST C, Dimapur makok. Parnoki goal 12 agi makok. Asaya nung mezünbuba goal Viki M Awomi-i minute 7buba nung agütsü. Iba sülen Neikedozo Tr ir a-i minute 10buba nung tanabuba goal agütsü. Asaya nung Temsüyangeri goal 5 agütsü. Pai minute 20, 38, 47, 87 aser 90 nung goal agütsü. Maneni Mutunu Therie-i minute 29, Monton Konyak-i 39, Heichihang-i 41, Totoka-i 55 aser Hovesu Tetseo-i minute 80buba nung ta goal agüjaa liasü. HOMBARNÜ FINAL ASAYA YAMAI ALITSÜ: Tetsürtem (Kohima Local ground): Sweet Poison Club, IG Academy vs Girls Sports Hostel, Dimapur at 8:00 am. Teburtem (Local ground): State Boys Hostel, Nagaland vs State Sports Academy, Nagaland. B I L E M D A N G A N G Nisung tamajungeri parnok tamajung ama mebilemer, saka tanungba ajak tamajung ama bilemer. Owner, Printer, Publisher and Editor- K. Temjen Jamir, Published from H.No. E/449 Nepali kashiram, Dimapur , Nagaland. Printed at Tzuwar Publications, H.No. E/449 Nepali Kashiram, Dimapur , Nagaland. Phone: (03862) / , tiryimyim@gmail.com, tiryimyimdmp@rediffmail.com. Mokokchung Office : MTBA Complex, Phone: (0369) Kohima Office: Glass Mart, Opp. War Cemetry, Kohima Contact No Delhi office- Paschim vihar, ph
Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN
TAPAK 10 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com Kibong akümtsü mechi Japan indang Princess Mako jenjang samatsü TAPAK 8 Soundgarden nung kentener
Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / Postal-NE/RN Dimapur, June 2 (TYO): School
TAPAK 12 www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : tiryimyim@gmail.com French Open 2017: Nadal, Garbine nunger takok nung lir TAPAK 8 MoS Telecommunication ajanga
KOYA NUNGI KUMZUKA ALITSU ACHA-A AYANGBA (RODENT MANAGEMENT) Krishi Vigyan Kendra Yisemyong, Mokokchung Nagaland
KOYA NUNGI KUMZUKA ALITSU ACHA-A AYANGBA (RODENT MANAGEMENT) Krishi Vigyan Kendra Yisemyong, Mokokchung Nagaland Field Guide No. 1 June, 2008 All rights Reserved Copies available at: Krishi Vigyan Kendra,
33. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. már ci us 27., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 3887, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 27., hétfõ 33. szám Ára: 3887, Ft TARTALOMJEGYZÉK 62/2006. (III. 27.) Korm. r. Az egyes pénzbeli szociális ellátások elszámolásának szabályairól...
Sex: Male Date of Birth: 02 August 1947 Citizenship: Hungarian
PERSONAL INFORMATION Dr. János Szlávik 3300 Eger, Tompa Mihály u. 8. +36-36-520-400/3082 +36-30-4365-541 szlavik@ektf.hu www.gti.ektf.hu Sex: Male Date of Birth: 02 August 1947 Citizenship: Hungarian WORK
A MAGYAR TÖRTÉNELMI TÁRSULAT KIADVÁNYAI
A MAGYAR TÖRTÉNELMI TÁRSULAT KIADVÁNYAI 2 A MA GYAR TÖR TÉ NEL MI TÁR SU LAT KI AD VÁ NYAI A kö tet írá sai zöm mel a hu sza dik szá zad idõ sza ká ról szól nak, más részt pe dig át té te le sen ér vel
KOCSÁR MIKLÓS. Dalok magyar költ k verseire
KOCSÁR MIKLÓS Dalok magyar költk verseire Énekhangra és zongorára 2. Gyurkovics Tibor versei ÖLELJ MEG ENGEM, ISTEN 1. Fönn 2. Antifóna 3. Figura 4. Istenem LÁTJÁTOK FELEIM KÉRÉS EGYHELYBEN POR-DAL Kontrapunkt
MESEBÁL 3.A hõs kisegér Huszti Zoltán
MSBÁL. hõs kisegér Huszti Zoltán nek 12 Marsch lt egy - szerélt a kam - ra sar - ka mé - lyén, Laczó Zoltán Vince lt egy - szerélt egy órus ora hõs kis - e-gér. Hosz - szú far - ka volt és büsz - ke nagy
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ. 44. szám. Ára: 250, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ 44. szám Ára: 250, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. már ci us 17., hétfõ 44. szám TARTALOMJEGYZÉK 2008:
on 19 th November, 2013
The Faculty of Law and Political Sciences of the Pázmány Péter Catholic University would like to invite you to the conference on The Labour Code in the Light of International Labour Law on 19 th November,
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda. 93. szám. Ára: 2400, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda 93. szám Ára: 2400, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. jú ni us 25., szerda 93. szám Ára: 2400, Ft TARTALOMJEGYZÉK
A Kormány rendeletei
2007/39. M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2547 A Kormány rendeletei A Kormány 57/2007. (III. 31.) Korm. rendelete a közúti árufuvarozáshoz és személyszállításhoz kapcsolódó egyes rendelkezések megsértése esetén
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2004. no vem ber 15., hétfõ 169. szám TARTALOMJEGYZÉK 2004: CI. tv. Az adókról, járulékokról és egyéb költségvetési befizetésekrõl szóló tör vé nyek mó do
Rotary District 1911 DISTRICT TÁMOGATÁS IGÉNYLŐ LAP District Grants Application Form
1 A Future Vision pilot célja a Future Vision Plan (Jövőkép terv) egyszerűsített támogatási modelljének tesztelése, és a Rotaristák részvételének növelése a segélyezési folyamatokban. A teszt során a districteknek
150. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, no vem ber 15., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1633, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. no vem ber 15., kedd 150. szám TARTALOMJEGYZÉK 2005: CXIX. tv. Az adókról, járulékokról és egyéb költségvetési befizetésekrõl szóló tör vények mó do
List of Participants
List of Participants 1 Algeria Adjib Radi 2 Bangladesh Tarek Ahmed 3 Bangladesh MD. Asaduzzaman 4 Botswana Sydney Mogapi 5 Egypt Ahmed Sallam Participants Last Position Organization Email Executive : Electrical
136 Con Dolore. Tenor 1. Tenor 2. Bariton. Bass. Trumpet in Bb 2. Trombone. Organ. Tube bell. Percussions
Tenor 1 Tenor 2 Bariton Bass Trumpet in Bb 1 Trumpet in Bb 2 Trombone Percussions Organ 136 Con Dolore Tube bell X. Nikodémus: Mer - re vagy, Jé - zus, hol ta - lál - lak? Mu-tass u - tat az út - ta- lan
19. szám. II. rész JOGSZABÁLYOK. A Kormány tagjainak A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. A pénzügyminiszter 12/2005. (II. 16.
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. feb ru ár 16., szerda 19. szám TARTALOMJEGYZÉK 12/2005. (II. 16.) PM r. A kincs tá ri rend szer mû kö dé sé vel kap cso la tos pénz ügyi szolgálta -
Cse resz nyés le pény
HOZ ZÁ VA LÓK 6 FÔRE Elôkészítési idô: 15 perc Sütési idô: 35 perc Cse resz nyés le pény 75 dkg fe ke te cse resz nye 6 to jás 12 dkg cu kor 2,5 dl tej 10 dkg liszt 2 dkg vaj 1 kés hegy nyi só Mos suk
Közel-és Távol-Kelet gazdasága Gazdasági átalakulás tanúságai közel sem távolról
Közel-és Távol-Kelet gazdasága Gazdasági átalakulás tanúságai közel sem távolról Tárgyjegyző: Dr. Nagy Zoltán tanszékvezető, egyetemi docens (A/4 ép. 11.sz.) Világ- és Regionális Gazdaságtan Intézet Világgazdaságtani
102. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, au gusz tus 14., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 693, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. au gusz tus 14., hétfõ 102. szám Ára: 693, Ft TARTALOMJEGYZÉK 175/2006. (VIII. 14.) Korm. r. A fel sõ ok ta tá si hall ga tók jut ta tá sa i ról...
S Z L A U K Ó L Á S Z L Ó C O M I X
SZLAUKÓ LÁSZLÓ C O M I X A cím OL da LOn SZLAUKÓ LÁSZLÓ COMIX (RÉSZLET) 1996 SZLAUKÓ LÁSZLÓ 2006 KÉPÍRÁS MÛVÉSZETI ALAPÍTVÁNY 2006 SZLAUKÓ LÁSZLÓ COMIX KÉPÍRÁS MÛVÉSZETI ALAPÍTVÁNY, KAPOSVÁR SZIGETVÁRI
TARTALOMJEGYZÉK. Bu da pest, 2006. feb ru ár 14. Ára: 1518 Ft 3. szám. 2005. évi CLXIII. tv.
Bu da pest, 2006. feb ru ár 14. Ára: 1518 Ft 3. szám 2002. december TARTALOMJEGYZÉK TÖRVÉNYEK 2005. évi CLXIII. tv. 2005. évi CLXXIV. tv. Az adózás rendjérõl szóló törvény egyes rendelkezéseinek alkalmazásáról
Regionális különbségek változása Indiában ( ) Nemes Viktória - Wilhelm Zoltán Tóth József Emlékkonferencia Pécs,
Regionális különbségek változása Indiában (2001-2011) Nemes Viktória - Wilhelm Zoltán Tóth József Emlékkonferencia Pécs, 2014.03.18. Bevezetés» India - világ legváltozatosabb állama» rendkívüli sokszínűség
104. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2005. jú li us 26., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1150, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. jú li us 26., kedd 104. Ára: 1150, Ft TARTALOMJEGYZÉK 67/2005. (VII. 26.) FVM r. A 2004. évi nem ze ti ha tás kör ben nyúj tott ag rár- és vi dék fej
Ked ves Ta ní tók! Ked ves Szü lôk!
Ked ves Ta ní tók! Ked ves Szü lôk! A tech ni ka ro ha mos fej lô dé se szük sé ges sé te szi, hogy már egé szen ki csi kor ban in for - ma ti kai és szá mí tó gép-fel hasz ná lói is me re tek kel bô vít
Tudományos önéletrajz. József Attila Tudományegyetem, Állam- és Jogtudományi Kar, Szeged Ideje 1985-1990 Diploma. Jogász
Tudományos önéletrajz 1. Név: Dr. Szente Zoltán Zsolt 2. Születési idő: 1966. március 16. 3. Állampolgárság: magyar 4. Családi állapot: nős 5. Felsőfokú végzettség: Intézmény József Attila Tudományegyetem,
HASZNÁLATI ÉS TELEPÍTÉSI ÚTMUTATÓ
HSZNÁLTI ÉS TELEPÍTÉSI ÚTMUTTÓ INTEGRÁLT RENDSZERSZBÁLYZÓ 3.0211522 MD11029-2011-10-20 TRTLOMJEGYZÉK 4 5 10 12 14 16 18 22 IR 7 1 2 3 4 5 6 1. 2. 3. 5. 1. 2. 3. 5. HMV 08: 50 VE 10/06/11 M01 U: 00. 0
A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA. Tartalom
VI. ÉVFOLYAM 2. szám 2008. feb ru ár 25. A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA Munkaügyi Közlöny Szerkesztõsége 1054 Budapest, Alkotmány
FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN
Földrajz angol nyelven középszint 1012 ÉRETTSÉGI VIZSGA 2012. május 16. FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN KÖZÉPSZINTŰ ÍRÁSBELI ÉRETTSÉGI VIZSGA JAVÍTÁSI-ÉRTÉKELÉSI ÚTMUTATÓ NEMZETI ERŐFORRÁS MINISZTÉRIUM Paper 1
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE T A R T A L O M
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE Budapest, 2006. március 8. Meg je le nik minden szerdán. IX. évfolyam, 2006/10. szám Ára: 345 Ft T A R T A L O M I. FÕRÉSZ: Személyi és szer ve ze ti hírek Sze mély ügyi hírek...
AZ EGÉSZSÉGÜGYI MINISZTÉRIUM HIVATALOS LAPJA FELHÍVÁS!
LVII. ÉVFOLYAM 1. SZÁM 1-120. OLDAL 2007. január 9. AZ EGÉSZSÉGÜGYI MINISZTÉRIUM HIVATALOS LAPJA ÁRA: 1113 FT FELHÍVÁS! Fel hív juk tisz telt Ol va só ink fi gyel mét a köz löny utol só ol da lán köz zé
(Margitszigeti sétány, 1940 körül; MNM) Copyright Márai Sándor jogutódai L. C. Gaal (Toronto)
A borítóillusztráció Gruber Ferenc fotójának felhasználásával készült (Margitszigeti sétány, 1940 körül; MNM) A borító Kiss László munkája. Copyright Márai Sándor jogutódai L. C. Gaal (Toronto) Kiadja
Lexington Public Schools 146 Maple Street Lexington, Massachusetts 02420
146 Maple Street Lexington, Massachusetts 02420 Surplus Printing Equipment For Sale Key Dates/Times: Item Date Time Location Release of Bid 10/23/2014 11:00 a.m. http://lps.lexingtonma.org (under Quick
122. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, ok tó ber 5., csütörtök TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1533, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. ok tó ber 5., csütörtök 122. szám Ára: 1533, Ft TARTALOMJEGYZÉK 202/2006. (X. 5.) Korm. r. A Nemzeti Fejlesztési Terv operatív programjai, az EQUAL
General information for the participants of the GTG Budapest, 2017 meeting
General information for the participants of the GTG Budapest, 2017 meeting Currency is Hungarian Forint (HUF). 1 EUR 310 HUF, 1000 HUF 3.20 EUR. Climate is continental, which means cold and dry in February
III. ÉVFOLYAM, 1. SZÁM Ára: 715 Ft JANUÁR 17.
III. ÉVFOLYAM, 1. SZÁM Ára: 715 Ft 2011. JANUÁR 17. F E L H Í V Á S! Fel hív juk tisz telt Elõ fi ze tõ ink fi gyel mét a köz löny utol só ol da lán köz zé tett tá jé koz ta tó ra és a 2011. évi elõ fi
Gyõr Megyei Jogú Város Önkormányzata egyszerû eljárás ajánlattételi felhívása (12070/2004)
356 Közbeszerzési Értesítõ, a Közbeszerzések Tanácsa Hivatalos Lapja (2005. I. 5.) 1. szám Pos tai irá nyí tó szám: 1163 Te le fon: 401-1459 Telefax: E-ma il: B. MEL LÉK LET: A RÉ SZEK RE VO NAT KO ZÓ
Az EU alapok szerepe a roma integráció elősegítésében Magas szintű fórum - Magyarország. Program. Budapest. 2009. október 13.
Az EU alapok szerepe a roma integráció elősegítésében Magas szintű fórum - Magyarország High Level Meeting Hungary Program Programme Budapest Hotel Sofitel, Budapest, Lánchíd (Chain Bridge) H-1051 Budapest,
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. jú li us 8., szerda TARTALOMJEGYZÉK Oldal 95. szám 2009. évi LXXVII. tör vény A köz te her vi se lés rend sze ré nek át ala kí tá sát cél zó tör - vénymódosításokról...
Bu da pest, 2006. au gusz tus 25. Ára: 1386 Ft 10. szám TARTALOMJEGYZÉK
Bu da pest, 2006. au gusz tus 25. Ára: 1386 Ft 10. szám 2002. december TARTALOMJEGYZÉK TÖRVÉNYEK 2006. évi LIX. tv. Az államháztartás egyensúlyát javító különadóról és járadékról... 224 2006. évi LX. tv.
LIX. ÉVFOLYAM ÁRA: 1365 Ft 4. SZÁM TARTALOM MAGYARORSZÁG ALAPTÖRVÉNYE. Ma gyar or szág Alap tör vé nye (2011. áp ri lis 25.)...
LIX. ÉVFOLYAM ÁRA: 1365 Ft 4. SZÁM A LEGFÕBB ÜGYÉSZSÉG HIVATALOS LAPJA BUDAPEST, 2011. áp ri lis 30. TARTALOM MAGYARORSZÁG ALAPTÖRVÉNYE Ma gyar or szág Alap tör vé nye (2011. áp ri lis 25.)... Oldal Melléklet
Barni har ma dik szü le tés nap já ra ka pott
Me se ku tyá val és bi cik li vel Barni har ma dik szü le tés nap já ra ka pott egy gyö nyö rû bi cik lit. volt két nagy ke re ke, két kis ke re ke, egy szél vé dõ je, ben zin tar tá lya, szi ré ná ja,
1002. Lot 8 db/st./pcs 2007 BU 1, 2, 5, 10, 20, 50, 50, 100 forint 5000 db/st./pcs Adamo: FO40, 10.-
1002 1003 1002. Lot 8 db/st./pcs 2007 BU 1, 2, 5, 10, 20, 50, 50, 100 forint 5000 db/st./pcs Adamo: FO40, 10.- 1003. Lot 8 db/st./pcs 2007 PP 1, 2, 5, 10, 20, 50, 50, 100 forint 5000 db/st./pcs Adamo:
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. feb ru ár 8., péntek 20. szám I. kö tet Ára: 895, Ft TARTALOMJEGYZÉK 1/2008. (II. 8.) GKM r. Az egyes ipari, kereskedelmi és idegenforgalmi tevékenységek
40. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. áp ri lis 7., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 207, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 7., péntek 40. szám Ára: 207, Ft TARTALOMJEGYZÉK 83/2006. (IV. 7.) Korm. r. A pénzbeli és természetbeni szociális ellátások igénylésének és
28. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, már ci us 10., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1863, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 10., péntek 28. szám TARTALOMJEGYZÉK 49/2006. (III. 10.) Korm. r. A föld gáz el lá tás ról szóló 2003. évi XLII. tör vény egyes ren del ke
Kosztolányi Ádám jegyzetfüzetéből
Kosztolányi Ádám jegyzetfüzetéből 68 Emlékek között Karinthy Gáborról Kö ze leb bi kap cso lat ba ti zen há rom éves ko rom ba ke - rül tünk egy más sal. Álom vi lág ban élt, ami ta lán nem lett vol na
34. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, már ci us 28., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1495, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. már ci us 28., kedd 34. szám Ára: 1495, Ft TARTALOMJEGYZÉK 68/2006. (III. 28.) Korm. r. A Fel sõ ok ta tá si és Tu do má nyos Ta nács ról... 2906 69/2006.
79. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, jú ni us 12., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1125, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. jú ni us 12., péntek 79. szám Ára: 1125, Ft TARTALOMJEGYZÉK Oldal 2009. évi XLIV. tör vény A szak kép zé si hoz zá já ru lás ról és a kép zés fej lesz
38. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. áp ri lis 5., szerda TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1311, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 5., szerda 38. szám Ára: 1311, Ft TARTALOMJEGYZÉK 79/2006. (IV. 5.) Korm. r. A fel sõ ok ta tás ról szóló 2005. évi CXXXIX. tör vény egyes
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap. 128. szám. Ára: 250, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap 128. szám Ára: 250, Ft A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. au gusz tus 31., vasárnap TARTALOMJEGYZÉK 24/2008.
GONDOLATOK AZ ISKOLASZÖVETKEZETEK JOGI SZABÁLYOZÁSÁRÓL
182 SZÖVETKEZÉS XXXIII. évfolyam, 2012/1 2. szám Dr. Kár olyi Géza 1 GONDOLATOK AZ ISKOLASZÖVETKEZETEK JOGI SZABÁLYOZÁSÁRÓL Cselekvési változatok A szö vet ke zet a ha tá lyos meg fo gal ma zás 2 sze rint:
145. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, no vem ber 27., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 357, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. no vem ber 27., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK 237/2006. (XI. 27.) Korm. r. A felsõoktatási intézmények felvételi eljárásairól... 11138 81/2006. (XI. 27.) GKM
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. 2007: CXXVI. tv. Egyes adótör vények mó do sí tás áról
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. no vem ber 16., péntek TARTALOMJEGYZÉK 2007: CXXVI. tv. Egyes adótör vények mó do sí tás áról... 10754 Oldal 2007: CXXVII. tv. Az ál ta lá nos for gal
A Nem ze ti Kul tu rá lis Alap Bizottságának határozatai 835. 25/2006. (IV. 3.) ha tá ro zat 835. 26/2006. (IV. 3.
834 NKA HÍRLEVÉL TARTALOMJEGYZÉK A Nem ze ti Kul tu rá lis Alap Bizottságának határozatai 835 25/2006. (IV. 3.) ha tá ro zat 835 26/2006. (IV. 3.) ha tá ro zat 836 27/2006. (IV. 3.) ha tá ro zat 837 28/2006.
Cseri Zsófiának és az Erkel Ferenc Vegyeskarnak Scherzo. zik a ten ge ri táb la t z pi ros haj na li fény ben, iz zik a ten ge ri táb la
Cseri Zsóiának és az Erkel Ferenc Vegyeskarnak Scherzo NAGY László S A T B Allegro gioccoso q = 10 zik a sár ga zik a ten ge ri táb la t z pi ros haj na li ény ben, iz zik a ten ge ri táb la ten ge ri
155. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2008. ok tó ber 31., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1110, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2008. ok tó ber 31., péntek 155. szám Ára: 1110, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2008: LXI. tv. A köz al kal ma zot tak jog ál lá sá ról szóló 1992. évi XXXIII. tör -
Kösd össze az összeillı szórészeket!
há tor gyöngy tás mor kás fu ház ál rom á mos sá rus szo dály moz szít szom széd ol vad pond ró dí ves da dony ned rál süly lyed tom na ka bog ge gár bál dol lo bol bun bát bár da bo be kar pa e ca koc
80. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, jú ni us 15., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 585, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2009. jú ni us 15., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK Oldal 80. szám Ára: 585, Ft 125/2009. (VI. 15.) Korm. ren de le t A lakáscélú állami támogatásokról szóló 12/2001.
75. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2007. jú ni us 15., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 2478, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. jú ni us 15., péntek 75. szám Ára: 2478, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2007: LXI. tv. A cég nyil vá nos ság ról, a bí ró sá gi cég el já rás ról és a vég el szá
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. má jus 21., hétfõ 63. szám I. kö tet Ára: 3234, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2007: XXXIX. tv. Egyes adótör vények mó do sí tá sá ról... 4132 18/2007. (V. 21.)
97. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, jú li us 12., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 506, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. jú li us 12., kedd 97. szám Ára: 506, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2005: LXXXV. tv. Az adó zás rend jé rõl szóló 2003. évi XCII. tör vé ny mó do sí tá sá ról
Tájékoztató azon kérelmezési eljárásokról, melyek az elméleti, gyakorlati és szakszolgálati engedélyezésre vonatkoznak
Tájékoztató azon kérelmezési eljárásokról, melyek az elméleti, gyakorlati és szakszolgálati engedélyezésre vonatkoznak Briefing on application procedure for theoretical, practical examinations and licence
36. szám II. kötet A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, áp ri lis 3., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 4255, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 3., hétfõ TARTALOMJEGYZÉK 15/2006. (IV. 3.) OM r. Az alap- és mesterképzési szakok képzési és kimeneti követel - ményeirõl 36. szám II. kötet
TARTALOM. III. ÉVFOLYAM, 12. SZÁM Ára: 820 Ft JÚNIUS 8. oldal oldal
III. ÉVFOLYAM, 12. SZÁM Ára: 820 Ft 2011. JÚNIUS 8. TARTALOM oldal oldal JOGSZABÁLY 72/2011. (IV. 29.) Korm. ren de let az egész ség ügyi felsõ - fokú szak irá nyú szak kép zé si rend szer rõl szóló 122/2009.
14. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, feb ru ár 8., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 345, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. feb ru ár 8., kedd 14. szám Ára: 345, Ft TARTALOMJEGYZÉK 17/2005. (II. 8.) Korm. r. A diákigazolványról... 508 4/2005. (II. 8.) NKÖM OM e. r. A lakások
Kötelező gépjármű-felelősségbiztosítás Ügyfél-tájékoztató
Kötelező gépjármű-felelősségbiztosítás Ügyfél-tájékoztató 1. A biz to sí tó tár sa ság ra vo nat ko zó ada tok UNION Vienna Insurance Group Biz to sí tó Zrt. 1082 Bu da pest, Ba ross u. 1. H-1461 Bu da
TANULJUNK AZ ENERGIÁRÓL
TEACHING ABOUT ENERGY TANULJUNK AZ ENERGIÁRÓL It is not necessary to change. Survival is not mandatory! dt Peter Nincs szükség változásra. A túlélés nem kötelező! W. Edward Deming (American statistician)
A termék neve: Thermo Scientific NoLimits 2500 bp DNA fragments #SM1571
A termék neve: Thermo Scientific NoLimits 2500 bp DNA fragments #SM1571 1. AZ ANYAG/ KEVERÉK ÉS A VÁLLALAT/ VÁLLALKOZÁS AZONOSÍTÁSA Termék információk Felhasználási terület: Laboratóriumi vegyszer Gyártó/Forgalmazó:
A földmûvelésügyi és vidékfejlesztési miniszter 18/2009. (III. 6.) FVM rendelete. 2009/27. szám M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 5065
2009/27. szám M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 5065 1. (1) A ren de let cél ja a mo ni tor ing ada tok egy sé ges rend - szer alap ján tör té nõ adat szol gál ta tá si ke re te i nek meg ha tá - ro zá sa. (2)
VoIP h á l ó z a t ok m á s s z e m s z ö g b ő l HBONE t á b o r 2003. n o v e m b e r 4-6. K e r e k e s T i b o r, L N X L I A S - N E T W O R X H Á L Ó Z A T I N T E G R Á C I Ó S R t. 1 Témák M ú
Avrupa Birli i nin Güncel Sorunlarõ ve Geli meler
Avrupa Birli i; Tarihçe, Teoriler, Kurumlar ve Politikalar Avrupa Birli i nin Güncel Sorunlarõ ve Geli meler TeliaSonera EU Law: Text, Cases and Materials. Aims and Values in Competition Law TeliaSonera
NINJA KARATE CENTRUM BUDO AKADÉMIA TAIJI QUAN VIZSGAANYAG JITAKYOEI BUDO & WUSHU HUNGARY. Mor. Stabilini-Ha SZABÓ PÁL
NINJA KARATE CENTRUM BUDO AKADÉMIA TAIJI QUAN VIZSGAANYAG JITAKYOEI BUDO & WUSHU HUNGARY Mor. Stabilini-Ha SZABÓ PÁL 5.kyu Kivárási idő: 6 hónap 2.WU KUNG/QI GONG/HU KUNG: (YANG TSE) 1. WU-JI ZHUANG 2.
Pilot & start small, see next whether it can be mainstreamed. Demonstrate the link between transparency & quality of public services
Go local! Pilot & start small, see next whether it can be mainstreamed Demonstrate the link between transparency & quality of public services Team up with local civil /advocacy groups, activists, media
A Kormány 58/2007. (III. 31.) Korm. rendelete
2556 M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2007/39. szám A Kormány 58/2007. (III. 31.) Korm. rendelete a közúti közlekedés szabályairól szóló 1/1975. (II. 5.) KPM BM együttes rendelet módosításáról A köz úti köz le
LVII. ÉVFOLYAM 2. SZÁM ÁRA: 874 Ft 2006. ja nu ár 27.
LVII. ÉVFOLYAM 2. SZÁM ÁRA: 874 Ft 2006. ja nu ár 27. T A R T A L O M Szám Tárgy O l d a l Törvények 2006: X. tv. A szövetkezetekrõl --------------------------------------- 370 2006: XI. tv. Az ál lat
Irodalomjegyzék. Emberi Jogok Egyetemes Nyilatkozata (angolul) elérhető: http://www.un.org/en/documents/udhr/ a letöltés napja: {2009.11.30.
Irodalomjegyzék ENSZ (hivatalos) dokumentumok Emberi Jogok Egyetemes Nyilatkozata (angolul) elérhető: http://www.un.org/en/documents/udhr/ a letöltés napja: {2009.11.30.} Polgári és Politikai Jogok Egyezségokmánya
2004. évi LXXXIV. törvény
11330 M A G Y A R K Ö Z L Ö N Y 2004/132. szám hasz nált fel, ide ért ve a bel sõ mi nõ ség el len õr zés hez szük - sé ges vizs gá la tok cél já ra tör té nõ a ha tá lyos jog sza bá - lyok nak, va la
A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA FELHÍVÁS! Tartalom
VI. ÉVFOLYAM 1. szám 2008. ja nu ár 25. A SZOCIÁLIS ÉS MUNKAÜGYI MINISZTÉRIUM ÉS AZ ORSZÁGOS MUNKAVÉDELMI ÉS MUNKAÜGYI FÕFELÜGYELÕSÉG HIVATALOS LAPJA Munkaügyi Közlöny Szerkesztõsége 1054 Budapest, Alkotmány
A SZÓRVÁNNYÁ VÁLÁS FOLYAMATA MINT A NEMZETI KISEBBSÉGI KÖZÖSSÉG LEBOMLÁSÁNAK TERMÉKE
A SZÓRVÁNNYÁ VÁLÁS FOLYAMATA MINT A NEMZETI KISEBBSÉGI KÖZÖSSÉG LEBOMLÁSÁNAK TERMÉKE Mirnics Károly A DESTRUKTURÁLÓ TÉNYEZÕK SZÁMBAVÉTELE ÉS A DESTRUKCIÓ FOLYAMATÁNAK SZOCIOLÓGIAI MEGVILÁGÍTÁSA Egy nemzetrész
93. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, jú li us 6., szerda TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 667, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2005. jú li us 6., szerda 93. szám TARTALOMJEGYZÉK 2005: LXXIX. tv. A vil la mos ener gi á ról szóló 2001. évi CX. tör vény mó do sí tá sá ról 4904 64/2005.
Jövő Internet Az innováció motorja a XXI. században
Jövő Internet Az innováció motorja a XXI. században Németh Vilmos Nemzeti Innovációs Hivatal 1. Magyar Jövő Internet Konferencia Budapest, 2014. október 17. A kezdetek ARPANET 1969 Az Internet ma TCP/IP
Curriculum Vitae Csaba Toth, PhD Born: October 7, 1979; Miskolc, Hungary
Curriculum Vitae Csaba Toth, PhD Born: October 7, 1979; Miskolc, Hungary Studies concluded: PhD in Political Science ELTE, Faculty of Law and Political Science, Budapest, Hungary (2012) MA in Sociology
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE TARTALOM
A MAGYAR KÖZLÖNY MELLÉKLETE Budapest, 2006. szeptember 20. Megjelenik minden szerdán. IX. évfolyam, 2006/38. szám Ára: 315 Ft TARTALOM Álláspályázatok I. FÕRÉSZ: Személyi és szervezeti hírek A Borsod-Abaúj-Zemplén
123. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2007. szep tem ber 21., péntek TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1155, Ft
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. szep tem ber 21., péntek 123. szám TARTALOMJEGYZÉK 241/2007. (IX. 21.) Korm. r. A köz al kal ma zot tak jog ál lá sá ról szó ló 1992. évi XXXIII. tör
NAGYÍTÁS MOL NÁR ISCSU ISTVÁN RAINER M. JÁ NOS SÁRKÖZY RÉKA A HATVANAS ÉVEK VILÁGA 339
NAGYÍTÁS MOL NÁR ISCSU ISTVÁN RAINER M. JÁ NOS SÁRKÖZY RÉKA A HATVANAS ÉVEK VILÁGA 339 338 A fény ké pe ket a Ma gyar Nem ze ti Mú ze um Tör té ne ti Fény kép tárából (Nép sza bad ságar chí vu m, Ká dár
Heart ra te correc ti on of t he QT interva l d ur i ng e xercise
Heart ra te correc ti on of t he QT interva l d ur i ng e xercise Gáb or Andrássy, Attila S zab o, 1 Andrea Duna i, Es zter Sim on, Ádá m T a hy B u d a p e s t i S z e nt Ferenc Kó r há z, K a r d io
6. Róka fogta csuka, csuka fogta róka
6. Róka fogta csuka, csuka fogta róka 106 Allegretto Markal Mátyás, Szilágyi, Garai, Beckensloer, Õrök piano 5 5 Két kapuõr kíséretében Markal lép Mátyás trónusa elé egy zsákkal a hátán. A - ki a 5 5 9
148. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, 2006. de cem ber 5., kedd TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 1701, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. de cem ber 5., kedd 148. szám Ára: 1701, Ft TARTALOMJEGYZÉK 2006: C. t v. A kül föl di bi zo nyít vá nyok és ok le ve lek el is me ré sé rõl szóló 2001.
Mangalica: The VM-MOE Treaty. Olmos és Tóth Kft. Monte Nevado
Mangalica: The VM-MOE Treaty The agreement 2013 the Goverment of Hungary decided to launch a strategic cooperation with the MOE. The deal is based in the Hungarian Pig Development Strategy (3 to 6 millon
Örvendjetek, mert Isten úgy szeret
Örvendjetek, mert Isten úgy szeret il 4,4; Jn 3,16; Mt 24,42 Sz: r. Pálhegyi erenc : Pálhegyi ávid m é- két a- kar, Ör- vend- je- tek, m mert Is- ten úgy sze- ret. m m nem zord í- vend- té- le- tet! m
FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN GEOGRAPHY
Földrajz angol nyelven középszint 0513 ÉRETTSÉGI VIZSGA 2005. május 18. FÖLDRAJZ ANGOL NYELVEN GEOGRAPHY KÖZÉPSZINTŰ ÍRÁSBELI VIZSGA STANDARD LEVEL WRITTEN EXAMINATION Duration of written examination:
TARTALOMJEGYZÉK. Bu da pest, március 30. Ára: 3310 Ft 4. szám. RENDELETEK 9/2009. (II. 27.) MNB rendelet
Bu da pest, 2009. március 30. Ára: 3310 Ft 4. szám TARTALOMJEGYZÉK RENDELETEK 9/2009. (II. 27.) MNB rendelet 11/2009. (II. 27.) MNB rendelet A tõkepiacról szóló törvény szerinti elszámolóházi tevékenységet
42. szám A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA. Budapest, áp ri lis 12., szerda TARTALOMJEGYZÉK. Ára: 2599, Ft. Oldal
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2006. áp ri lis 12., szerda 42. szám Ára: 2599, Ft TARTALOMJEGYZÉK 86/2006. (IV. 12.) Korm. r. A hallgatói hitelrendszerrõl és a Diákhitel Központról... 3338
DEMOGRÁFIA 3. ÉVF. 2. S Z Á M BUDAPEST
DEMOGRÁFIA N É P E S S É G T U D O M Á N Y I F O L Y Ó I R A T 3. ÉVF. 2. S Z Á M BUDAPEST 19 6 0 A SZE R K E SZ TŐ B IZ O T T S Á G TAGJAI: ACSÁDI GYÖRGY, BARS Y GYULA, ERD EI FERENC, HAH N GÉZA, HUSZÁR
A szolgáltatásmenedzsment nemzetközi szabványa magyarul
A szolgáltatásmenedzsment nemzetközi szabványa magyarul (MSZ ISO/IEC 20000-1:2013) LATERAL Consulting 1 Tartalom ISO/IEC 20000-1 alapú tanúsítások a nagyvilágban és itthon ISO/IEC 20000-1:2011 f jellemz
Legjobban fizetõ adsense kulcsszavak, július vezet a "mesothelioma"
Legjobban fizetõ adsense kulcsszavak, július 2007 - vezet a "mesothelioma" Szerzõ dezs dezs.extra.hu - tételek gyûjteménye Közzétették a július hónapi legjobban fizetõ google adsense kulcsszavainak listáit.kulcsszavak
TARTALOM. IV. ÉVFOLYAM, 5. SZÁM Ára: 2415 Ft MÁRCIUS 6. KÖZLEMÉNYEK JOGSZABÁLYOK
IV. ÉVFOLYAM, 5. SZÁM Ára: 2415 Ft 2012. MÁRCIUS 6. TARTALOM oldal oldal JOGSZABÁLYOK 1/2012. (I. 20.) Korm. rendelet a hallgatói hitelrendszerrõl... 434 2/2012. (I. 20.) Korm. rendelet a magyar állami
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA
A MAGYAR KÖZTÁRSASÁG HIVATALOS LAPJA Budapest, 2007. már ci us 14., szerda TARTALOMJEGYZÉK 14/2007. (III. 14.) EüM r. A gyógyászati segédeszközök társadalombiztosítási támogatásba tör té nõ be fo ga dá